Familj
Familj är inom sociologin en grupp av individer i hushåll som förenas genom släktskap. Detta släktskap är ärftligt, men kan även utsträckas till att omfatta juridiska förhållanden, som till exempel giftermål, partnerskap eller adoption. Många menar att familjebegreppet endast omfattar blodsband, medan en del antropologer argumenterar för att blodsband bara ska förstås metaforiskt, eftersom det i många kulturer är andra kriterier än genetiska band som definierar familjeförhållanden.
| ” | Familjen är den naturliga och grundläggande enheten i samhället och äger rätt till skydd från samhället och staten. | „ |
| — Artikel 16(3) i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna | ||
Innehåll
Familjens funktioner[redigera | redigera wikitext]
Familjen har både biologiska och sociala funktioner:
- fortplantning, att producera efterlevande och säkerställa släktens fortlevnad.
- socialisation, familjen ger barnen den grundläggande uppfostran och lär dem samhällets normer, vad som är rätt och fel, sant och falskt osv.
Historia[redigera | redigera wikitext]
Ordet "familj" kommer från latinets familia. Med begreppet förstods enbart ett hushåll med romerska medborgare och deras tjänare, det vill säga den man som var herren i huset, pater familiae, hans fru, hans barn, slavar och boskap.
De olika data man har från etnografi, historia, lag och socialstatistik tyder på att den mänskliga familjen är en institution och inte ett biologiskt faktum grundat på det naturliga blodsförvantskapsförhållandet.[1][2] Tidiga lärda inom familjens historia tillämpade Darwins biologiska evolutionsteori i sina teorier om familjesystemens evolution.[3] Den amerikanska antropologen Lewis H. Morgan publicerade Ancient Society 1877 baserat på sin teori om den mänskliga utvecklingens tre stadier från vildhet till barbarism till civilisation.[4] Hans bok inspirerade Friedrich Engels bok Familjens, privategendomens och statens ursprung som publicerade 1884.[5]
Engels utökade Morgans hypotes om att ekonomiska faktorer orsakade övergången från en primitiv gemenskap till ett klassdelat samhälle.[6] Engels teori om resurskontroll, och senare även Karl Marx, användes för att förklara orsakerna och effekterna av förändringar i familjestruktur- och funktion. Den här teorin var väldigt populär till 1980-talet, då andra sociologiska teorier blev allt mer accepterade.[3]
Emmanuel Todd har i sin forskning, med utgångspunkt från den indelning i olika kulturers familjesystem som Le Play identifierat, sökt samband med olika ideologier som präglat den historiska utvecklingen.
Familjer i västvärlden[redigera | redigera wikitext]
Sociologiska aspekter[redigera | redigera wikitext]
I dagens samhälle ses familjen ofta som en tillflyktsort från världen, som något som ger ett absolut fullbordande. Familjen anses uppmuntra "intimitet, kärlek och tillit där individer kan fly från den avhumaniserande styrkemätningen i det moderna samhället." Under industrialiseringen "stod familjen som ett förråd av värme och ömhet (förkroppsligat av modern) i motsats till den tävlingsinriktade och aggressiva handelsvärlden (förkroppsligad av fadern). Familjens uppgift var att skydda mot den yttre världen."[7] Zinn och Eizen noterar dock att "familjens beskyddande image har försvagats under de senaste åren i takt med att idealen om familjefullbordande har ändrats. Idag är familjen mer kompenserande än beskyddande. Den förser med vad som behövs men vad som saknas i andra sociala arrangemang.[8]
Zinn och Eitzen menar att det populära förnuftet är att familjestrukturer från förr i tiden var större än de som är idag, och familjer var stabilare och gladare under en tid då de inte var tvungna att kämpa mot problem som oäkta barn och skilsmässa. De besvarar detta genom att säga att "det finns ingen gyllene familjeålder som lyser mot oss långt tillbaka i historien."[9] "Övergivning av makar och makor, oäkta barn och andra förhållanden som anses karaktärisera modern tid existerade förr i tiden likaså."[10]
Andra menar dock att huruvida vi ser familjen som "minskande" eller inte beror på vår definition av "familj". De höga skilsmässotal och utomäktenskapliga födslar som är indikerar en förminskning av familjeinstitutionen. Äktenskap arrangeras inte längre av politiska eller ekonomiska skäl, och barn förväntas inte bidra till familjens inkomst. Istället väljer folk partner på kärlek. Denna ökande rollen av kärlek indikerar en samhällelig förändring mot att främja känslomässigt fullbordande och relationer inom en familj, och den här förändringen försvagar ovillkorligen familjeinstitutionen.[11]
[redigera | redigera wikitext]
En studie som genomfördes av forskare från Island fann att parning med en släkting kan få en markant ökning av antalet barn i en familj. Många samhällen ser inavel som något oaccepterat, och forskare varnar att inavel kan öka risken för att ett barn ärver två kopior av en sjukdomsorsakande recessiv gen, vilket leder till genetiska sjukdomar och högre barnadödlighet. Forskarna fann att par bestående av släktingar hade fler barn och barnbarn än obesläktade par. Studien visade på att när en man och hustru var fyrmänningar hade de i gensnitt 4,0 barn och 9,2 barnbarn. Om en kvinna hade ett förhållande med sin niomänning minskade antalet barn, med i genomsnitt 3,3 barn och 7,3 barnbarn.[12]
Se även[redigera | redigera wikitext]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia
- ^ Lacan 1938–2001, pp. 24–25, 56
- ^ Fugier Pascal, 2007, p.226-8
- ^ [a b] ”Sociology/Founding the discipline”. Encyclopædia Britannica. http://www.britannica.com/EBchecked/topic/551887/sociology/222961/Founding-the-discipline#ref=ref748622. Läst 26 juli 2009.
- ^ Lewis H. Morgan: Ancient Society, 1877
- ^ ”Cultural Anthropology”. Encyclopædia Britannica. http://www.britannica.com/EBchecked/topic/146165/cultural-anthropology/38786/Marxism-and-the-collectors#ref=ref423234. Läst 22 juli 2009.
- ^ ”The Marxists Internet Archive”. http://www.marxists.org/archive/marx/works/1884/origin-family/index.htm. Läst 17 juli 2009.
- ^ "intimacy, love and trust where individuals may escape the competition of dehumanizing forces in modern society."; "[t]he family as a repository of warmth and tenderness (embodied by the mother) stands in opposition to the competitive and aggressive world of commerce (embodied by the father). The family's task was to protect against the outside world." - Zinn and Eitzen (1987) Diversity in American families, s. 3
- ^ "The protective image of the family has waned in recent years as the ideals of family fulfillment have taken shape. Today, the family is more compensatory than protective. It supplies what is vitally needed but missing in other social arrangements." - Zinn and Eitzen (1987) Diversity in American families, s. 3
- ^ "there is no golden age of the family gleaming at us in the far back historical past." - Zinn and Eitzen (1987) Diversity in American families, s. 8
- ^ "Desertion by spouses, illegitimate children, and other conditions that are considered characteristics of modern times existed in the past as well." - Zinn and Eitzen (1987) Diversity in American families, s. 8
- ^ Coontz, Stephanie. 2005. Marriage, A History: How Love Conquered Marriage. New York: Viking/Penguin Books.
- ^ Related Couples Have More Children, infoniac.com
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wiktionary har ett uppslag om 
Wikimedia Commons har media som rör 
Wikiversity har kurser eller forskningsmaterial om Familj.
Wikiversity har kurser eller forskningsmaterial om 
Wikisource har originalverk relaterade till Familj.
Wikisource har originalverk relaterade till 
