Genealogi
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2011-11) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort. Diskutera på diskussionssidan. |
Genealogi är läran om människors släktförhållanden, och innefattar systematiska metoder som används inom vetenskaplig historieforskning såväl som inom efterforskning som utförs av personer utan forskarexamen, samt inom medicinsk vetenskap. Ofta används även begreppet släktforskning som i dagligt tal kan ha en underförstådd, utvidgad betydelse av att som amatörforskare undersöka den egna släkten. Med en genealogi kan även avse en viss sammanställning över exempelvis en viss släkts sammanhang och historia. Genealogin brukar tillsammans med biografin räknas till de historiska hjälpvetenskaperna, och genealogi och biografi kan även sammanfattas under begreppet personhistoria.
Schematiska uppställningar över en persons släktförhållanden kallas antavla när man redogör för dennes förfäder eller härstamning, eller stamtavla när man redogör för avkomlingarna till en person. Släktkalendrar behandlar vanligtvis endast nu levande personer med inledande översikt av släktens historia och äldre generationer.
Släktutredningar är särskilt viktiga i utredningar om sjukdomars eventuella ärftlighet.
Även inom djurvärlden spelar det genealogiska arbetet en roll för att konstatera vissa rasers (hästars, nötboskaps och sällskapsdjurs) renhet och man gör då upp förteckningar (stamböcker) över deras förfäder. Inom biologin har ordet genealogi ofta använts i samma betydelse som fylogeni. [1]
Genealogi i Sverige[redigera | redigera wikitext]
Det är, i en internationell jämförelse, ovanligt lätt att släktforska i Sverige, eftersom det i Sverige finns kyrkoböcker som sträcker sig ända tillbaka till andra hälften av 1600-talet. De kyrkoböcker som främst används är födelse-, döds- och vigselböcker samt husförhörslängder, vilka finns bevarade i landsarkiven, och i många fall inskannade arkiv på webben, i vissa fall digitaliserade till sökbara databaser. För att komma längre tillbaka än 1600-talet krävs mer avancerad forskning i mer svårtillgängligt material såsom skattelängder, domböcker, prästerskapets herdaminnen och matriklar, universitetens matriklar, etc. Även med detta material kan man mycket sällan komma före år 1500.
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ Genealogi i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1908)
Se även[redigera | redigera wikitext]
Denna historierelaterade artikel saknar väsentlig information. Du kan hjälpa till genom att tillföra sådan.
