Vükiped Volapükik äprimon tü 2004, yanula d. 27id; atimo pabevobons is yegeds 37,224. (Yegeds mödik pejafons medü nünömaprogram itjäfidik)
Yeged adelo pevälöl
Elaf Eurhinosaurus („lasär labü nud gudik“) binon melaräptul edadeadöl lü rood: Ichthyosauria ädütöl. Älabon lunoti mö mets 2. El Eurhinosaurus älogoton as liktiosaur zänedik, labü koap fitafomik (keninükamü bäkafäin e göbafäin) e logs gretik. Älabon ye pati bal, kel ädistükon oni de liktiosaurs votik: löpamaxül onik äbinon telna lunikün, ka donamaxül onik, ed älabon bofaflano mödoti gretik „tutas“, sümikis ad uts saovafita nutimik. Maxül at pägebon ba ad sukön planis u nenvirebafis smalik su melalestab (a. s., pämüfölo flanio ta glun, äsä dunon saovafit), u ba ad pasteigön mekädo ini nims fa on peyagöls ad deidön onis, äsä dunon glävafit. Binos nitedik, das el genus bal elafas Cetacea: elaf Eurhinodelphis, leigo älabon „glävi“ somik.
Magod avigo pevälöl
El ,Electric Town’ („Lektinazif”) in zifaziläk: ,Akihabara’, Tokyo, Yapän
...das Volapükamuf äninädon vomis jäfedik, soäsä jiel Henriette Wolter, kel päcälof fa Schleyer as cif balid pro Nolüda-Deutän, jiel Marie Johanna Verbrugh, kel älautof tidodemi gretik Volapüka pro Nedänans äsi penädis votik mödik, jiel Maria Tommasi, kel ädunof otosi pro Litaliyänans, u jiel Anna Petersen, kel ävedof presidan balid Volapükakluba di Thoreby (Danän) timü fün onik? (Ekö! lised jivolapükanas famik.)