Vükiped Volapükik äprimon tü 2004, yanula d. 27id; atimo pabevobons is yegeds 36,278. (Yegeds mödik pejafons medü nünömaprogram itjäfidik)
Yeged adelo pevälöl
Hiel Andrew Drummond (Britäna-Linglänapüko: [ˈændɹuː ˈdɹʌmənd]) binom lautan se Edinburgh (Skotän). Pals bofik oma äbinons pükitidans. Ästudom pükis in nivers di Aberdeen e di London. Penom dilatimo, e vobom as programan. Plä lekoneds oka: An Abridged History, A Hand-book of Volapük, Elephantina e Novgorod the Great, älautom konotis mödik (no pepübölis), äsi tradutodis se Deutänapük.
Do no binom Volapükan legik, elautom lekonedi tiädü: A Hand-book of Volapük (Tidabuk Volapüka), in kel bepenom tävaventüris söla Gemmel Justice, Volapükan mu lanälik, kobü el Sir Thomas Urquhart foltumyelik, e komip oma ta leneflen badälik: dokan Bosman, slopan Sperantapüka. Lekoned at ninädon i gramati brefik Volapüka rigik sa taibs gramatik, okskilükams e lised vödas Volapükik za lultums: buk kanon pagebön as nüdugot ini Volapük rigik. El Drummond emagom Volapükamufi (ed i yufapükamufis valik) as grup dialimanas no go jenöfimikas, kels ävilons vobön pro benosek Püka Bevünetik no ibetikölo patis e dinädis valik e no isuemölo sekis ona pro menef, e kels äbejäfons suvumo vödafeitis ta ods (me leceds e blöfastabs ai no tikaviks tefü „yufapük gudikün“) ka säkädis jenöfik vola onsik. (Yeged lölik)
Magod avigo pevälöl
Kleudan e saludan otimik: hiel ,Stefan Pärmik’ su veg lü Moskav. El ,Stefan’ äbinom datuvan lafaba vönapärmik, pägeböl de tumyel 14id jü tumyel 17id ad penön süryeni.
...das Volapükamuf äninädon vomis jäfedik, soäsä jiel Henriette Wolter, kel päcälof fa Schleyer as cif balid pro Nolüda-Deutän, jiel Marie Johanna Verbrugh, kel älautof tidodemi gretik Volapüka pro Nedänans äsi penädis votik mödik, jiel Maria Tommasi, kel ädunof otosi pro Litaliyänans, u jiel Anna Petersen, kel ävedof presidan balid Volapükakluba di Thoreby (Danän) timü fün onik? (Ekö! lised jivolapükanas famik.)
Kötetavan famik: ‚Joseph Lister‛ (1827-1921) pävokom seimna ün neit fa man vemo liegik. Atan ägetedom ko seifs e plons mödiks sanani ün slip balid omik petupöli:
„Ag! o ‚doctor‛! senob obi so lejekiko badiko, kredob, das deadob.“
Sanan ävestigom malädani, e pos vestig äsagom nenmiseriko: „Elautol-li ya tästumi olik?“
„No!“ malädan ägespikom äpaelikölo. „Cedol-li üfo, das ...“
„Lio notaran olik panemom-li?“
„Söl X binon notaran obik, ab, o ‚professor‛ gudikün obik!...“
„Büedolöd vokön omi!“
„Lebegolöd ole, o ‚professor‛! binob nog so yunik.“
„Büedolöd kömön omi, ed i fati olik e sonis bofik olik!“
„Mutob-li täno deadön jenöfiko?“
„Nö! ab no vilob binön viktim balik, kel peramenom fa ol aneito se bed okik demü nos.“