Wikipedia:Ukens artikkel
- og et skandinavisk samarbeid
Ukens artikkel er en bolk på forsiden som blir oppdatert en gang i uken med de første avsnittene fra en spesielt god artikkel fra vår Wikipedia, sammen med et bilde. Artiklene velges blant våre Utmerkede artikler, Anbefalte artikler og Gode lister.
Du kan også være med på å foreslå en artikkel som ukens artikkel; du skriver inn ditt forslag på en ledig diskusjonsside under årsoversikten over forslag. Her kan du også kommentere andres forslag. Sjekk på forhånd på artikkelens diskusjonsside at artikkelen tilhører en av kvalitetsmerke-gruppene nevnt ovenfor, og at artikkelen ikke allerede har vært Ukens artikkel. En oversikt over mulige artikler finner du her.
Skandinavisk samarbeid. De skandinaviske wikipedia-utgavene samarbeider om å vise fram gode artikler på hverandres forside. Disse artiklene kopieres fra våre nabospråks-wikipediaer, på bakgrunn av valg av ukens artikkel som allerede er gjort der.
Ukens artikkel[rediger kilde]
Ukens artikkel. Arkiv: 2005 · 2006 · 2007 · 2008 · 2009 · 2010 · 2011 · 2012 · 2013 · 2014 · 2015 · 2016 · 2017 · 2018 · 2019 · 2020 · 2021 · 2022 · 2023 · 2024
|
Den nåværende versjonen av denne bolken på forsiden er:  Johann Sebastian Bach (1685–1750) var en tysk komponist, kantor, orgel- og cembalovirtuos fra barokken. Bach regnes som en av de mest fremstående komponistene i klassisk europeisk musikktradisjon, men i hans egen levetid var ikke musikken hans spesielt godt kjent blant det alminnelige musikkpublikum. En relativt liten krets musikkjennere visste likevel å verdsette verkene hans, og som klaviaturvirtuos og orgelekspert var han godt kjent i vide kretser. I tillegg var han en etterspurt lærer. Flere av elevene hans ble viktige formidlere av Bachs verk, ikke minst de fire sønnene. Bach virket på slutten av barokkens tidsalder og representerer barokkmusikkens høydepunkt. Han fikk impulser fra andre barokk-komponister, men var harmonisk mer innovativ ved å ta i bruk overraskende dissonante akkorder og akkordprogresjoner, gjerne med en omfangsrik utforsking av harmoniske muligheter innen ett og samme stykke. ► Les mer her. |
Neste ukes bolk er:  Jupiters atmosfære er den største planetariske atmosfæren i solsystemet. Den består hovedsakelig av molekylært hydrogen og helium i solare proporsjoner, mens metan, etan, ammoniakk, hydrogensulfid og vann finnes i små mengder. Vannet er antatt å ligge dypt i atmosfæren. Forekomsten av oksygen, nitrogen, svovel og edelgasser overgår solverdiene med en faktor på rundt tre. Atmosfæren mangler en klar nedre grense og har gradvise overganger mot det flytende indre av planeten. Fra nederst til øverst består den av lag som tilsvarer Jordens troposfære, stratosfære, termosfære og eksosfære. Hvert lag har karakteristiske temperaturgradienter. Atmosfæren har mange aktive fenomener, som ustabiliteter i stripene, virvler (sykloner og antisykloner), stormer og lyn. Virvlene fremstår som store røde, hvite eller brune flekker (ovaler). ► Les mer her. |
Ukens nynorsk-artikkel[rediger kilde]
Wikipedia:Ukens artikkel · Arkiv for nynorskartiklene: 2005 · 2006 · 2007 · 2008 · 2009 · 2010 · 2011 · 2012 · 2013 · 2014 · 2015 · 2016 · 2017 · 2018 · 2019 · 2020 · 2021 · 2022 · 2023 · 2024
|
Den nåværende versjonen av denne bolken på hovedsiden er:  Aasiaat (dansk Egedesminde) er den fjerde største byen på Grønland. I 2020 hadde han eit folketal på 3 069. Byen er administrasjonssenter i kommunen Qeqertalik. Aasiaat var tidlegare ein eigen kommune som dekte fleire øyar sør i Diskobukta, Aasiaatøyane vest på Grønland. Byen Aasiaat ligg på ei øy med same namn, like nordvest for Saqqarliup Nunaa. På grønlandsk tyder Aasiaat 'edderkoppar'. Kommunevåpenet til Aasiaat viste ein spindelvev. Aasiaat vert stundom kalla «Kvalbyen», fordi havpattedyr som kval og sel er eit vanleg syn her. Les meir … |
Neste ukes bolk er:  Cerrado er ein økoregion av tropiske savannar i Brasil prega av eit halvfuktig tropisk klima med distinkte våte og tørre årstider. Det er den nest største naturtypen i Brasil, etter regnskogen i Amazonas. Vegetasjonen her inkluderer ei rekkje habitat, frå savannar til galleriskogar, med ulike typar vegetasjon. Regionen har eit rikt mangfald av virveldyr og virvellause artar, inkludert amfibium, krypdyr, fuglar og pattedyr. Landbruksaktivitetar har utvida seg mykje i cerrado, drive av jordmanipulasjon og dyrking av avlingar som soyabønner og storfekjøttproduksjon. Denne utvidinga har ført til at miljøet blir ringa, mellom anna av avskoging og utarming av vassressursar. Bevaringsinnsatsen er avgrensa, med berre ein liten del av cerrado verna som føderale reservat, trass i det høge biologiske mangfaldet og den økologiske tydinga. Les meir … |
Ukens danske artikkel[rediger kilde]
|
Den nåværende versjonen av denne bolken på forsiden er:  Constantius 3. (død 421) var vestromersk kejser i syv måneder i år 421 som medkejser for Honorius. Constantius var officer i hæren og avancerede til øverstbefalende general omkring årsskiftet 410-411. Han var i ti år rigets stærkeste mand, og han stod derfor i spidsen for den romerske hær, der bekæmpede flere kejserlige rivaler, heriblandt Konstantin 3.. I 414 blev han valgt som konsul, og tre år senere genvalgt samtidig med, at han blev gift med kejserens halvsøster Galla Placidia, med hvem han fik to børn. I februar 421 blev han gjort til medkejser, men en lys fremtid blev spoleret, da han blev syg og døde i september. Han fik genoprettet kejsermagtens autoritet i mange af provinserne, og efter en magtkamp kom hans unge søn, Valentinian, til magten. ► Læs mere |
Neste ukes bolk er:  Blodmider eller flåter (Ixodida) er en orden af mider som lever af at suge blod fra hvirveldyr. Voksne flåter er ca. 3 til 5 mm lange afhængigt af alder, køn, art og graden af "opsvulming". De ældste kendte flåtfossiler er fra kridttiden, omkring 100 millioner år gamle. Flåter er vidt udbredte over hele verden, især i varme, fugtige klimaer. Flåter tilhører to hovedfamilier, Ixodidae eller "hårde flåter" med rygskjold, og Argasidae eller "bløde flåter" uden rygskjold. Flåter lokaliserer potentielle værter ved at fornemme lugt, kropsvarme, fugt og/eller vibrationer i omgivelserne. Flåter har fire stadier i deres livscyklus, nemlig æg, larve, nymfe og voksen. Flåter, der tilhører Ixodidae-familien, gennemgår enten en livscyklus med én, to eller tre værter. Argasid-flåter har op til syv nymfestadier, der hver især kræver blodindtagelse, og som sådan gennemgår Argasid-flåter en livscyklus med flere værter. På grund af deres hæmatofage (blodsugende) kost fungerer flåter som vektorer (smittebærere) for mange alvorlige sygdomme, der rammer mennesker og andre dyr. I Danmark kendes 30 arter af flåter. Flåter med dansk navn omfatter: duemide (Argas reflexus), engflåt (Dermacentor reticulatus), husflåt (Rhipicephalus sanguineus) og skovflåt (Ixodes ricinus). ► Læs mere |
Utvalgt svensk artikkel[rediger kilde]
Ukens artikkel. Arkiv svenske: 2005 · 2006 · 2007 · 2008 · 2009 · 2010 · 2011 · 2012 · 2013 · 2014 · 2015 · 2016 · 2017 · 2018 · 2019 · 2020 · 2021 · 2022 · 2023 · 2024
|
Den nåværende versjonen av denne bolken på forsiden er:  Brad Pitt, född 1963, är en amerikansk skådespelare och filmproducent. Pitt har vunnit två Oscar, nominerats ytterligare fem gånger till priset samt vunnit två Golden Globe och erhållit ytterligare fem nomineringar till samma pris. Brad Pitt uppmärksammades för sin roll som en liftande cowboy som förför Geena Davis rollfigur i filmen Thelma & Louise (1991). Sina första huvudroller i större produktioner fick han i Där floden flyter fram (1992) och En vampyrs bekännelse (1994). Samma år spelade han mot Anthony Hopkins i dramat Höstlegender och nominerades till en Golden Globe för sin roll. Pitts framträdanden i två filmer 1995 kritikerrosades: Seven och De 12 apornas armé. För sin roll i den senare erhöll han en Golden Globe i kategorin bästa biroll, och nominerades även till en Oscar. Fyra år senare (1999) hade han huvudrollen i kultfilmen Fight Club. Pitt spelade sedan rollfiguren Rusty Ryan i filmen Ocean's Eleven (2001) och dess uppföljare. Han var gift med skådespelaren Jennifer Aniston i fem år och och därefter med skådespelaren Angelina Jolie i två år. Pitt och Jolie har sex barn. ► Läs mer … |
Neste ukes bolk er:  Kinesiska muren är en serie militära försvarsmurar i norra Kina byggda i omgångar från 300-talet f.Kr. fram till första delen av 1600-talet. De idag existerande delarna av muren har en total längd på ungefär 6 000 km som tillsammans med diken och naturliga barriärer skapar en 8 850 km lång försvarslinje. Murarna, som löper i områden i anslutning till Kinas historiskt nordliga gräns, uppfördes huvudsakligen för att skydda Kina från nordliga nomadstammar. Murarna är byggda med packad jord, sten eller tegel. Vid några tillfällen i historien har muren forcerats av anfall från norr som till exempel när Djingis khan 1215 erövrade Peking och 1644 när Qingdynastin erövrade Mingdynastins Kina. Skapandet av den kinesiska muren tillskrivs ofta Kinas första kejsare Qin Shi Huangdi efter att han på 200-talet f.Kr. utökat och sammankopplat tidigare existerande murar till en lång försvarslinje. Den absolut största delen av kinesiska muren som finns kvar idag och som den dominerande delen av alla turister besöker utanför Peking byggdes i slutet av 1500-talet under tiden för Mingdynastin. Kinesiska muren är jordens längsta byggnadsverk, världens största militära försvarsstruktur och en av världens mest besökta turistattraktioner. Sedan 1987 är kinesiska muren listad av Unesco som världsarv, och 2007 blev kinesiska muren vald som ett av världens sju nya underverk. ► Läs mer … |
Uke 2[rediger kilde]
| Ukens artikkel | nowiki | nnwiki | dawiki | svwiki |
| Ukens artikkel på nynorsk | nowiki | nnwiki | dawiki | svwiki |
| Ukens danske artikkel | nowiki | nnwiki | dawiki | svwiki |
| Utvalgt svensk artikkel | nowiki | nnwiki | dawiki | svwiki |
Uke 3[rediger kilde]
| Ukens artikkel | nowiki | nnwiki | dawiki | svwiki |
| Ukens artikkel på nynorsk | nowiki | nnwiki | dawiki | svwiki |
| Ukens danske artikkel | nowiki | nnwiki | dawiki | svwiki |
| Utvalgt svensk artikkel | nowiki | nnwiki | dawiki | svwiki |