Portal:Huvudsida
| Välkommen till Wikipedia – den fria encyklopedin som alla kan redigera. |
I dag är det måndag den 17 juli 2023 (vecka 29). Just nu finns det 2 567 503 artiklar på svenska. |
Första Petrusbrevet (grekiska: Πέτρου επιστολή α’ eller bara Πέτρου α’) är en skrift som ingår i Nya testamentets brevlitteratur. Brevet tillhör, tillsammans med Jakobsbrevet, Andra Petrusbrevet, de tre Johannesbreven och Judasbrevet, de sju så kallade katolska breven genom att ha en allmän (katolsk) adressat och alltså inte vara riktade till en bestämd person eller församling. Brevet är skrivet i Jesu lärjunge Petrus namn till ”de utvalda som lever skingrade, som främlingar, i” ett antal regioner i Mindre Asien (1 Pet 1:1), från ”Babylon” – ett troligt kodord för Rom.
Författaren av Första Petrusbrevet vittnar om den kristna identiteten och betydelsen, påtalar hur man som kristen bör uppträda såväl mot andra kristna som mot icke-kristna för att verka som ett föredömligt vittne och hur man i en värld bestående mestadels av icke-kristna bör bemöta omgivningens fientlighet. Det är ett brev som uppmanar kristna att hålla fast vid hoppet om pånyttfödelse. Dopet sägs vara ett avgörande steg i de kristnas förvandling och befrielse från lidande, och genom att leva ett rättskaffens och fördragsamt liv under den återstående knappa tiden ska även andra inspireras till att omfamna den kristna förkunnelsen. Första Petrusbrevet är ett brev om frälsning och omvändelse och vilka följder det kan ha för kristna. Det är ett brev som anses skänka tröst i en värld av lidande och förföljelser, men som även uppmanar till ståndaktighet. Det kom därför också att bli en text som kristna har tytt sig till i tider av förföljelser.
Forskarna är delade i frågan om huruvida brevet är skrivet av Petrus eller inte. Med ledning av främst den kristna traditionen och att brevet inte ifrågasattes av den tidiga kyrkan, försvaras ofta brevets traditionella koppling till Petrus och att han ska ha skrivit brevet under tidigt 60-tal. Det är dock en utbredd uppfattning bland dagens forskare att det inte har skrivits av Simon Petrus och, borträknat de grupper som rent generellt menar att det inte förekommer förfalskningar i Nya testamentet, är den allmänna uppfattningen bland kritiska forskare att det är en pseudepigrafi. De främsta anledningarna till att man anser detta är att det är besvärligt att få teologin, språket och det allmänna historiska sammanhanget att passa in i den tid när Petrus ska ha verkat (före cirka år 65), däremot förhållandevis enkelt att få dem att passa in i den senare kristna historien. Det anses osannolikt att den olärde arameisk-talande Petrus skulle ha kunnat producera brevets sofistikerade grekiska. Det faktum att författaren brukar Septuaginta, likheten med Paulus teologi och att författaren inte ger sken av att ha känt Jesus personligen, talar emot att Petrus är författaren. Följaktligen menar många historiker att brevet inte är skrivet av Petrus utan av någon annan efter hans tid, någon gång under senare delen av nollhundratalet, ungefär 70–100 e.Kr. ► Läs mer
Senast visade utmärkta artiklar: Anna av Kleve – Dennō Senshi Porygon – Uranus ringar
- Den tjeckiske författaren Milan Kundera (se bild) avlider 94 år gammal. (11 juli)
- Elton John avslutar sin sista turné på Tele2 Arena. (8 juli)
- Krav på danstillstånd i Sverige, som har funnits i ordningslagen sedan 1956, avskaffas. (1 juli)
- Berg- och dalbanan Jetline på Gröna Lund i Stockholm spårar ur och en person omkommer. (25 juni)
- Den ryska privatarmén Wagnergruppen drar sig tillbaka efter ett uppror mot regeringen. (24 juni)
Nyligen avlidna: Jane Birkin (16/7) • Ralph Lundsten (5/7) • Dilano van 't Hoff (1/7) • Daniel Ellsberg (16/6) • Syster Marianne (14/6)
Aktuella händelser: Sveriges Nato-medlemsansökan • Konflikten i Sudan • Protesterna i Iran
Pågående större krig: Rysslands invasion av Ukraina • Inbördeskriget i Jemen • Inbördeskriget i Myanmar
Pågående val: Guatemala • Sierra Leone • Grekland
Mest visad igår: Jane Birkin • Mest visade 2023
- ... feministisk pornografi (se bild, med pristagaren Tristan Taormino) och etisk pornografi egentligen är två olika saker?
- ... Kai Reiners och hans danspartner Emy Ågren på 1930-talet beskrevs som den "klart lysande konstellationen på den svenska danshimlen"?
- ... en inkastare har huvudrollen i musikalpjäsen Carousel?
- ... under koleraepidemin i Stockholm 1834 åt kronprins Oscar medicin som troddes vara förgiftad?
- ... Wienerfilharmonikernas nyårskonsert 2017 bjöd på fyra hyllningar och en överraskning från orgeln?
Namnsdag: Bruno (Sverige) • Ossian (finlandssvenska)
Denna dag i historien:
- 1790 – Symaskinen patenteras i Storbritannien.
- 1883 – Den finlandssvenske regissören, skådespelaren och manusförfattaren Mauritz Stiller föds i Helsingfors.
- 1918 – Den siste ryske tsaren Nikolaj II avrättas tillsammans med sin familj i Jekaterinburg av bolsjevikerna efter revolutionen.
- 1945 – Potsdamkonferensen mellan andra världskrigets segrarmakter USA, Storbritannien och Sovjetunionen inleds och pågår till 2 augusti.
- 1955 – Den första Disneylandparken invigs i Anaheim i Kalifornien.
- 1975 – Sovjetiska Sojuz och amerikanska Apollo dockar i rymden (se bild), vilket kan ses som slutet på rymdkapplöpningen.
- 2003 – Brittiske vapenexperten David Kelly begår självmord, vilket utlöser "Kellyaffären" som skakar premiärminister Tony Blairs regering.
Niels Hansen Jacobsen (1861–1941) var en dansk billedhugger og selvlært keramiker. Hansen Jacobsen arbejdede meget med gengivelse af de indre forestillinger.
Det var i fremstillingen af fantastiske væsner hentet fra fantasiens, mytologiens eller de abstrakte begrebers verden, at han skabte sine mest vellykkede værker. I tråd med resten af de symbolistiske kunstnere gjorde han oprør mod den naturalisme og realisme, der hidtil havde været det altoverskyggende udtryk inden for kunsten. Med værkerne Natten, Trold, der vejrer kristenblod og Skyggen skabte han nogle af europæisk skulpturs mærkeligste og mest fascinerende figurer. I 1924 fik Hansen Jacobsen sit eget museum i sin fødeby, Vejen. ► Læs mere
Wikipedia är en encyklopedi med öppet och fritt innehåll som utvecklas av frivilliga bidragsgivare från hela världen. Alla kan vara med och förbättra Wikipedia. Du också.
Afrika • Antarktis • Asien • Europa (
Finland • Sverige, bland annat Stockholm – Göteborg – Helsingborg – Lund) • Amerika • Nordamerika • Sydamerika • Oceanien • Kulturgeografi • Länder • Naturgeografi • Biogeografi • Fysisk geografi
Arkitektur • Dans • Datorspel • Internet • Film • Formgivning • Fotografi • Hantverk • Konst • Litteratur • Mat och dryck • Museer • Musik • Massmedia • Kultur efter geografiskt område • Teater • Tecknade serier • TV
Arkéer • Bakterier • Djur • Ekologi • Fåglar • Insekter • Klimat • Meteorologi • Naturskydd • Protister • Svampar • Världsarv • Växter
Buddhism • Hinduism • Islam • Judendom • Kristendom • Mytologi • Litteratur inom religion • Personer inom religion • Teologer • Teologi
Ekonomi • EU • Familjeliv • Fritid • Hälsa • Juridik • Militärväsen • Personer • Politik • Sport • Statistik • Transport • Utbildning
Dialekter • Grammatik • Lingvistik • Ord • Skriftsystem • Språk efter land • Språkfamiljer • Tal • Typer av språk
Byggteknik • Datateknik • Elektronik • Energiteknik • Flygteknik • Husgeråd • Kemiteknik • Motorteknik • Radioteknik • Rymdfart • VVS
Astronomi • Biologi • Datavetenskap • Filosofi • Fysik • Geovetenskap • Kemi • Kriminologi • Matematik • Medicin • Naturvetenskap • Penologi • Psykologi • Sociologi
Upplagor med fler än 1 000 000 artiklar
English · Sinugboanong Binisaya · Deutsch · Svenska · Français · Nederlands · Русский · Español · Italiano · مصرى (Maṣri) · Polski · 日本語 · Tiếng Việt · Winaray · 中文 · العربية · Українська · Português
Upplagor med fler än 500 000 artiklar
فارسی · Català · Српски · Bahasa Indonesia · Norsk (bokmål) · 한국어 · Suomi
Upplagor med fler än 250 000 artiklar
Magyar · Čeština · Türkçe · Нохчийн · Srpskohrvatski / Српскохрватски · Bân-lâm-gú · Română · Tatarça / Татарча · Euskara · Bahasa Melayu · Esperanto · עברית · Հայերեն · Български · Dansk
|
Commons Den fria mediedatabasen |
|---|---|
|
Wiktionary Den fria ordboken |
|
Wikisource Det fria biblioteket |
|
Wikibooks Fria läroböcker och manualer |
|
Wikiquote Den fria citatsamlingen |
|
Wikivoyage Den fria reseguiden |
|
Wikispecies Den fria artförteckningen |
|
Wikidata Den fria databasen |
|
Wikimania Konferensen för projekten om fri kunskap |
|
Meta-Wiki Om projekten |