Cifapad

Se Vükiped: sikloped libik
Wikipedia logo gold.png


Benokömö ini Vükiped: sikloped libik, keli alan dalon redakön.

Vükiped Volapükik äprimon tü 2004 yanul 27id; atimo pabevobons is yegeds 32,573.
(Yegeds mödik pejafons medü nünömaprogram itjäfidik)

Wikipedia logo gold.png

Yeged adelo pevälöl

J. R. R. Tolkien, ca. 1925.jpg

Hiel John Ronald Reuel Tolkien (1892 yanul 3 – 1973 setul 2) äbinom pükavan, lautan ä profäsoran Linglänik, sevädik as lautan lebukas: The Hobbit e The Lord of the Rings (= Söl Linas). Äbinom profäsoran Vöna⸗Linglänapüka in niver di Oxford de 1925 jü 1945 e poso profäsoran Püka e Literata Linglänikas de 1945 jü 1959. Äbinom romakatulan fiedik. Äbinom flen gudik hiela C. S. Lewis; bofikans ädutoms lü bespikagrup literatik no calöfik: el Inklings. Päcälom Büdan Roda Lamporäna Britänik (C.E.B.) fa jireg: Elizabeth II tü 1972 mäzul 28.
Näi lebuks: Hobbit e Söl Linas, son ela Tolkien: Christopher Tolkien äpübom vobotis votik stabü penets fata okik. Vobots ats (kels keninükons eli Silmarillion famik) e votiks fomons kobo yumed gretik konotas, jenotemas e pükas pedatikölas, ed i yegedas literatik dö vol pefomälöl labü nem: Arda, e patiko Zänoda⸗Tal (in Linglänapük: Middle-earth (pedefomöl de fom pelinglänüköl vöda Vöna⸗Norgänapükik: Miðgarðr : län fa mens pabelodöl ma miteodem germik), kel kanoy dientifükön as „paset votik“ vola obsik. El Tolkien ägebom vödi: legendarium (= konädem) tefü lautots valik at.
El Tolkien binom veütik noe as lautan, abi as pükajafan: pato el Quenya ed el Sindarin, kels pledons rouli in Zänoda⸗Tal, dütons lü püks lekanik bäldikün e pesevikün.
To lautans votik ipübons literatotis magälik bü el Tolkien, benosek legretik e flun lunüpik vobotas omik äkodons cedi pöpedik, das äbinom fatan literata magälik nulädik – u kuratikumo: fatan „magälaliterata löpik“ Hiel L. Sprague de Camp e votikans cedons omi „fatani magälaliterata nulädik“ kobü hiel Robert E. Howard (jafam ela Conan: Barbaran). Alo el Tolkien nendoto eflunom levemo lautotis posik e magälaliterati in valem. (Yeged lölik...)

Magod avigo pevälöl

Art Nouveau Riga 17.jpg
El ,art nouveau’ in zif: Riga, in Latviyän.

Sevol-li, ...

Leyans veütikün

Coged dela

In lotidöp

„Labol-li fitazibi?“

„Te tü fridels, ab sio labobs cemi labülabik. Vipol-li stebedön? O söl!“

Volapükagased pro Nedänapükans 1958, nüm: 2, pad: 7.

Kis binon-li Volapük?

de Erklärungen für Deutschsprechende
en Clarification for English speakers
eo Klarigo por Esperanto-parolantoj
es Aclaración para hispanohablantes
fr Explications pour francophones
it Spiegazioni in lingua italiana
ja 日本語話者の皆様へ
nl Uitleg voor Nederlandstaligen
pl Objaśnienia dla polskojęzycznych
ru Объяснение для русскоговорящих
Vükiped in yufapüks votik
Esperanto Esperanto Ido Ido Interlingua Interlingua Interlingue Interlingue Kotava Kotava Lingua Franca Nova Lingua Franca Nova Lojban Lojban Novial Novial
Svistaproyegs
Vükiped Vükiped
Sikloped libik
Vükivödabuk Vükivödabuk
Vödabuk ä vödadiv
mödapükik
Vükibuks Vükibuks
Tidabuks glatik
Vükisots Vükisots
Registar pro nima-
e planasots dabinöls
Vükiniver Vükiniver
Tidastums e
tidaduns glatiks
Vüsisaitots Vükisaitot
Konlet saitotas
Vükifonät Vükifonät
Bukem ninäda
libik
Vükinuns Vükinuns
Nuns ninädalibik
lätikün
Kobädikos Kobädikos
Nünamakanäds
kobädik
Meta-Wiki Meta⸗Vüki
Kevoböp pro proyegs
valik fünoda: Wikimedia