Olayama

Moroi ba Wikipedia
Ae ba navigasi Ae ba wangalui


Ya'ahowu! No örugi Wikipedia Nias,
ensiklopedia nifalului zato. No so 1.550 nösi.
  Fa'anö zura si bohou

  Sura amilita
Me föna so samösa zalaŵa sotöi Sihönöfao si raya ba Hilizihönö. So khönia fulu nono matua. Samuza ma'ökhö maoso Zihönöfao, möi ia tobali tome khö mbalugu Gaza ba Hiliganöwö. I'ohe fao khönia nononia si dafulu awö ndra niha mbanuania, mato daotu ira fefu ...

No tesöndra manö-manö andre ba zinura Sundermann, Niassisch-deutsches Wörterbuch, niraka töra otu fakhe si lalö. Lö ibe'e Sundermann geluaha ma hadia gohitö dödö ba manö-manö andre. Ifa'oli ia ba zinura andrö no mege si tobali lala wangoroma'ö ba niha Jerman hewisa gangolifa wehede ba Li Niha na lafaomagö ia Li Jerman.

Ba hiza lö ahilu sibai wamotokhi eluaha manö-manö andre. Ba gahenia no tesöndra geluahania. Lawöwösi wehede ni'oguna'ö zanutunö. (Baso dohu-tohunia)
  Gambara amilita
Orang utan leuser.jpg
Orang utan sauri ba Taman Nasional Gunung Leuser ahatö ba Medan. Ba'e andre töra ahatö fakhili ia ba niha moroi ba mba'e. Andrö wa laŵa'ö ia niha gatua (Li Indonesia, orang utan). Molo'ö ndra ere (ilmuan), 97% fagölö DNA orang utan andre faoma niha. Eluahania arakhagö ahori fagölö ia ba niha. Ba hiza ambö ia na sa moroi ba simpanse, si 99% DNA-ra fagölö ba niha!
  Salua föna
Salua föna ba mbawa si felendrua:
  • 01/12/1956: Mohammad Hatta mondröi halöŵönia tobali Fangali Presiden. Awena dania fuli tefo'ösi dadaoma Fangali Presiden andre 17 fakhe aefa da'ö ba ndröfi 1973.
  • 02/12/1915: Ifa'ele ba zato Albert Einstein sambua teori nifotöi teori relativitas umum.
  • 03/12/1967: Sambua tim ndra dokter nidönia'ö Christiaan Barnard mamalua nifotöi operasi transplantasi dödö, si föföna sibai ba zi sagörö ulidanö. Bakha ba operasi transplantasi da'ö laheta dödö Louis Washkansky si no tekiko ba lagati ia faoma tödö Denise Darvall, si mate börö wa'afagobi moto.
  • 07/12/1995: Köfa mbanua si yaŵa sotöi Galileo tohare ba Yupiter.
  • 08/12/2019: Kasus virus korona si föföna sibai tefaduhu'ö ba Tiongkok.
  • 10/12/1901: Tebörögö wame'e nifotöi Buala Nobel (Indonesia hadiah nobel) ba Stockholm, Swedia, lima fakhe aefa wa'amate Alfred Nobel samatumbu'ö mbuala andrö.
  • 10/12/1948: Rafe sebua nitotöi majelis umum PBB mamaduhu'ö Universal Declaration of Human Rights (Indonesia, deklarasi universal hak azasi manusia)
  • 10/12/1799: Ibörögö Perancis wangoguna'ö meter tobali fanu'a resmi.
  • 11/12/1901: Guglielmo Marconi mama'ohe'ö sinyal radio moroi ba Poldhu, Cornwall, Inggris lumalö ba Saint John, Newfoundland, Kanada, si tobali böröta wangoguna'ö radio ba gulidanö.
  • 11/12/1972: Apollo 17 tohare ba mbaŵa, tobali nomoro önö ba afuriata misi Apollo sofeta ba mbaŵa.
  • 18/12/1961: Isuwö Nugini Indonesia ba wame'e Papua Barat barö mbawa Indonesia nifa'olo Presiden Soekarno ba Yogyakarta.
  • 21/12/1898: Marie Curie dan Pierre Curie manöndra radium, sambua unsur Kimia nibe nomoro 88 ba simbol Ra.
  • 23/12/1954: Operasi transplantasi mbua si föföna sibai lafalua ba Boston ira dr. Joseph Murray ba J. Hartwell Harrison.
  • 24/12/1818: Sinunö natal Bongi ba Humaga (li Jerman Stille Nacht, li Inggris Silent Night) nifa'anö Franz Xaver Gruber te'anunöisi si föföna sibai ba Gereja St. Nikolaus ba Oberndorf, Austria.
  • 24/12/2000: Laboto bom ira teroris ba zi sagörö Indonesia: Batam, Pekanbaru, Jakarta, Sukabumi, Pangandaran, Bandung, Kudus, Mojokerto ba Mataram.
  • 26/12/1991: Adudu Uni Soviet.
  • 26/12/2004: Alua ndruru danö tektonik sofa'abölö 9,1-9.3 ba skala Richter ba Samudra Hindia si tobali börö tsunami sebua samakiko oi zinga nasi ba Aceh ba Nias ba Asia Tenggara, Asia Selatan ba Afrika Timur. Mato 227.898 niha zi mate.
  • 31/12/1904: Fangowasaini bongi ndröfi si bohou tefalua si föföna sibai ba Times Square, Manhattan, Amerika Serikat.
  Hadia ö'ila
Ba da'a tou so ngawalö wangi'ila si tola tesöndra ma zui soguna tesura bakha ba Wikipedia Li Niha:
  • wa kamus fondrege atua ba li Niha no nifa'anö J.W. Thomas awö E.A. Taylor Weber me 1887 (Niasch-Maleisch-Nederlandsch Woordenboek, Batavia)?
  • wa kamus aefa da'ö ba li Niha no nisura Heinrich Sundermann me 1905 (Niassisch-Deutsches Wörterbuch, Moers) si so bakha li Niha raya ba li Niha yöu?
  • wa kamus andre si dombua tola mufaigi yaŵa ba gu'ö (Internet) awö kamus sigide-ide nifazökhi samö-samösa niha?
  • wa kamus ba ensiklopedia li Niha nibaso-basomö andre no göi ni'oguna'ö Google ba perusahaan teknologi segebua bö'ö (Microsoft, Apple, Facebook, btn.) tobali tanömö wangi'ila nifezawilira ba zato? Andrö ero ö'alui hadia ia ba gu'ö ba i'oroma'ö Google sambua zura moroi ba Wikipedia ba li ni'aluiu (Wikipedia Indonesia na ni'aluiu ba li Indonesia, Wikipedia Inggris na ni'aluiu ba li Inggris, ba tatötöna ba wa'alio Wikipedia Nias na ni'aluiu ba li Niha).