AVE

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
För den romerska hälsningen, se Romersk hälsning.
AVE logo
Karta över det spanska normalspåriga järnvägsnätet som trafikeras av AVE.
Den spanska varianten av TGV-A i staden Córdoba
Talgo-350
ICE3-Velaro
Karta över det spanska linjenätet för höghastighetståg

AVE, (Alta Velocidad Española, ung. Spanska Höghastigheten) är det kommersiella varumärket för de spanska höghastighetstågen i trafik för Renfe, det avser endast de tåg som uppnår hastigheter om 300 km/h eller mer. AVE skall inte förväxlas med det spanska höghastighetsjärnvägsnätet som betecknas LAV (Líneas de Alta Velocidad) och som även inbegriper linjer som inte trafikeras av AVE. Utöver AVE trafikeras höghastighetslinjerna även av en rad andra varianter av tåg, dessa är registrerade under sina egna varumärken, bland vilka Avant (regionaltåg) samt Alvia (höghastighetståg som använder sig av spårviddsväxlare[1] vid passage mellan höghastighetslinjer och övriga linjer) är de vanligast förekommande.

Teknik[redigera | redigera wikitext]

AVE (varumärkeskonceptet) är en vidareutveckling av franska TGV varför de första tågsätten som köptes in och senare tillverkades på licens var av typen TGV-A.

Järnvägslinjerna har dock byggts med tysk teknologi med hjälp av tyska konsulter inhyrda från Deutsche Eisenbahn-Consulting GmbH (DEC). Nästan samtliga tekniska installationer är av tysk modell, bland annat signalsystemet LZB (Linienzugbeeinflussung) som används på linjen mellan Madrid och Sevilla. Till skillnad från Spaniens traditionella järnvägsnät som är bredspårigt (1 668 mm) och elektrifierat med 3 kV likspänning, är de linjer som trafikeras av AVE konstruerade med normalspårvidd (1 435 mm) samt elektrifierade med 25 kV växelspänning.

De linjer som öppnats sedan 2007 trafikeras med en variant av tyska ICE3 som går under namnet Velaro samt av spanska Talgo-350. Velaro som har en effekt på 8 800 kW satte i juli 2006 nytt hastighetsrekord för kommersiella tågsätt med 403,7 km/h. Talgo-350 har den lägre effekten 8.000 kW men bättre accelerationsegenskaper varför tåget främst används till avgångar med flera mellanliggande stopp. Den kommersiella maxhastigheten är 310 km/h. Efter det att linjen Madrid-Sevilla öppnat har man dock valt att bygga efter specifikationer som medger kommersiell trafik i 350 km/h på de linjer som skall användas endast för passagerartrafik. För kommersiell trafik i hastigheter över 300 km/h krävs signalsystemet ERTMS nivå 2 vilket togs i bruk i december 2011 då en mindre hastighetsökning till 310km/h infördes samtidigt som tidtabellen justerades.

Vagnpark[redigera | redigera wikitext]

TGV-A[redigera | redigera wikitext]

Tågen som i Spanien betecknas serie 100 trafikerar linjen Madrid-Sevilla. De första fyra tågsätten samt loken till de nästa fyra tillverkades i Frankrike medan resterande tågsätt licenstillverkats i Spanien. Totalt byggdes 24 tågsätt varav 6 anpassade till spansk spårvidd (serie 101), dessa trafikerade tidigare linjen Barcelona-Alicante under namnet Euromed men flyttades till linjen Barcelona-Paris efter att ha genomgått en totalrenovering och anpassats till standardspårvidd. Tågen är tekniskt i det närmaste identiska med deras franska motsvarighet men har flera skillnader i övrigt.

Siemens Velaro[redigera | redigera wikitext]

Tågen som i Spanien betecknas serie 103 trafikerar linjen Madrid-Barcelona samt Madrid-Malaga. För den spanska marknaden tillverkar Siemens en modifierad version av ICE3 kallad Velaro E anpassad för kommersiell trafik upp till 350 km/h. Den har bland annat den högre effekten 8.800 kW, vanliga ICE3 har effekten 8.000 kW. Velaro E är även tyngre samt har en högre topphastighet än ICE3.

Talgo-350[redigera | redigera wikitext]

Tågen som i Spanien betecknas serie 102/112 trafikerar linjerna Madrid-Barcelona, Madrid-Valladolid samt Madrid-Malaga. Talgo-350 byggs av den spanska tågtillverkaren Talgo och är Spaniens första inhemska höghastighetståg. Namnet 350 syftar på hastigheten 350 km/h vilket var tågets tilltänkta maximala kommersiella hastighet. Efter utvärdering har hastigheten dock begränsats till 330 km/h. Talgo-350 har en kontinuerlig effekt på 8.000 kW samt en vikt på 322 ton, detta ger tåget den specifika effekten 24,7 kW/ton vilket är mycket högt för ett höghastighetståg. Eftersom tåget har goda accelerationsegenskaper används det till avgångar med uppehåll längs linjerna.

Linjenätet[redigera | redigera wikitext]

Linjenätet är drygt 2 200 km och används enbart för passagerartrafik med undantag för delar av sträckan mellan Barcelona och Franska gränsen som även trafikeras av godståg. Nätverket utgörs idag av sex linjer som alla utgår från Madrid. Dessa linjer tillsammans med de framtida höghastighetsjärnvägarna till Baskien och Galicien kommer att utgöra själva stamnätet som enbart ska användas för passagerartrafik med höghastighetståg. Alla övriga linjer undantaget Barcelona-Valencia samt Sevilla-Granada byggs med avsikten att nyttjas av både höghastighetståg och godståg samt på några linjer även pendeltåg. Eftersom höghastighetsjärnvägar är oerhört dyra att bygga kommer nätverket att kompletteras med järnvägslinjer som renoveras och konverteras till europeisk standardspårvidd så att AVE ska kunna trafikera även dessa.

Linje Öppnad STH
Madrid-Sevilla 1992 300 km/h
Madrid-Málaga 2007 300 km/h
Madrid-Valladolid 2007 300 km/h
Madrid-Barcelona 2008 310 km/h
Madrid-Valencia 2010 300 km/h
Madrid-Alicante 2013 300 km/h

Punktlighet[redigera | redigera wikitext]

AVE hade år 2010 näst japanska Shinkansen (med 99% av tågen i tid) världens mest punktliga höghastighetstrafik med 98,54% av tågen i tid före övriga länder som sydkoreanska KTX (93,7%), franska TGV (92,5%), eurostar (91,6%), italienska Trenitalia (87%) och tyska ICE (79%).[2][1] För att kunna garantera en punktlig trafik har tidtabellen en buffert (restiden som anges är längre än vad det under normala förhållanden tar) vilket gör att tågen kan bli försenade utan spräcka tidtabellen, det är därför vanligt att tågen anländer före utsatt tid. Det är mer regel än undantag att tågen anländer mellan 5 och 10 minuter före tidtabellen och i enstaka fall 15-20 minuter. På sträckan Madrid-Barcelona är bufferten omkring 20 minuter för direkttågen medan den för tåg med uppehåll längs sträckan är på hela 30 minuter.

För sträckan Madrid-Sevilla anges i tidtabellen 2 tim 20 min men restiden anges 2 tim 15 min i alla andra sammanhang, det är dock inte ovanligt att tågen avverkar sträckan på under 2 tim 10 minuter. På linjen Madrid-Sevilla utgår full ersättning om tåget är mer än 5 minuter försenat, på övriga linjer gäller 30 minuter men även på dessa kommer resegarantin om 5 minuter att införas när systemet är inkört.

Förbindelse och restider med AVE[redigera | redigera wikitext]

Destination Restid Sträcka/medelhastighet Antal tåg per vardag
och riktning
som stannar på båda stationer
Madrid - Barcelona direkt 2 tim, 30 min. 621,30 km / 248,52 km/h 10
Madrid - Barcelona med samtliga stopp 3 tim, 23 min. Sträckan är något längre än för direktågen och medelhastigheten beroende av antalet stopp 16 (restiden varierar beroende på antalet stopp)
Madrid - Valencia direkt 1 tim, 38 min. 391,0 km / 239,39 km/h 13
Madrid - Alicante direkt 2 tim, 5 min. 486,0 km / 233,3 km/h 2
Madrid - Alicante med samtliga stopp 2 tim, 25 min. 486,0 km / 201,1 km/h 7
Madrid - Sevilla direkt 2 tim, 20 min. 471,29 km / 201,55 km/h 3
Madrid - Sevilla med samtliga stopp 2 tim, 35 min. 471,29 km / 182 km/h 20 (restiden varierar beroende på antalet stopp)
Madrid - Málaga direkt 2 tim, 30 min. 512,53 km / 205,01 km/h 4
Madrid - Málaga med samtliga stopp 2 tim, 55 min. 512,53 km / 175 km/h 10 (restiden varierar beroende på antalet stopp)
Madrid - Valladolid direkt 0 tim, 56 min. 179,60 km / 192,43 km/h 2
Madrid - Huesca med samtliga stopp 2 tim, 5 min. 385 km / 185 km/h 2 (restiden varierar beroende på antalet stopp)
Barcelona - Sevilla med samtliga stopp 5 tim 25 min. 1079,82 km / 199,35km/h 2
Barcelona - Sevilla med ett stopp 4 tim 50 min. 1079,82 km / 223,41km/h säsong
Barcelona - Malaga med samtliga stopp 5 tim 30 min. 1122,06 km / 204,01 km/h 2

De snabbaste förbindelserna[redigera | redigera wikitext]

Destination Restid Sträcka/medelhastighet Antal tåg per vardag
och riktning
som stannar på båda stationer
Guadalajara - Zaragoza 0 tim, 57 min. 242,30km/ 255,05km/h 3
Madrid - Barcelona 2 tim, 30 min. 621,30km / 248,52km/h 10
Ciudad Real - Zaragoza 1 tim, 51 min. 458,10km / 247,60 km/h 2
Madrid - Valencia 1 tim 38 min. 391,0km / 239,39 km/h 13
Puertollano - Zaragoza 2 tim, 06 min. 497,11km / 236,72km/h 1

Linjer[redigera | redigera wikitext]

Talgo-350 vid Montblanc mellan Tarragona och Lleida
Viadukten Arroyo del Valle 3 mil norr om Madrid
Den temporära järnvägsstationen i Valencia som skall användas under tiden Valencia Nord renoveras och byggs om.

Madrid-Sevilla[redigera | redigera wikitext]

Den första höghastighetslinjen i Spanien öppnades 1992 i samband med världsutställningen i Sevilla. Linjen mäter 471 km och direkttågen avverkar sträckan på 2 timmar och 20 minuter. Den högsta hastigheten som nås är 300 km/h på en kortare sträcka drygt 100 kilometer söder om Madrid, i övrigt är linjen bygg för hastigheter på 250-270 km/h med undantag för sträckan genom sierra morena där kurvorna inte tillåter hastigheter över 215-220 km/h. Längs linjen finns 32 viadukter om sammanlagt drygt 10 kilometer och 17 tunnlar på tillsammans över 16 km. De första 200 kilometrarna söder om Madrid håller tågen en högre hastighet (270-300 km/h) än de sista 270 kilometrarna (215-250 km/h), detta beror på att den senare sträckan är byggd efter en lägre standard med snävare kurvor.

Madrid-Málaga[redigera | redigera wikitext]

Linjen börjar egentligen i Córdoba 34 mil söder om Madrid längs med linjen Madrid-Sevilla. En och en halv mil söder om staden svänger spåren av mot Málaga 155 km längre söderut. Den högsta tillåtna hastigheten är på den här sträckan 300 km/h, tågen passerar här 19 viadukter om sammanlagt 11 km samt 8 tunnlar om totalt 25 km varav den längsta drygt 7 km. Den totala restiden Madrid-Málaga ligger på 2 timmar och 30 minuter för den 513 km långa resan.

Madrid-Barcelona[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Höghastighetsjärnvägen Madrid-Barcelona

Linjen som öppnades i sin helhet 2008 påbörjades 1996 och öppnades sedan i etapper. Längden är 621 km och direkttågen avverkar sträckan på 2 timmar och 38 minuter. Längs linjen finns 154 viadukter om sammanlagt 42 km men även 64 tunnlar om totalt 54 km varav den längsta är 4,7 km.[3] Den högsta tillåtna hastigheten är 300 km/h längs större delen av linjen. En förlängning av linjen fram till franska gränsen är under arbete och beräknas färdigställas 2012.

Zaragoza-Huseca

Mellan Zaragoza och Huesca har man restaurerat järnvägen för att AVE skall kunna trafikera Huesca som är en av Aragoniens provinshuvudstäder. Tågen kan på den här sträckan framföras i högst 200 km/h.

Madrid-Valladolid[redigera | redigera wikitext]

Linjen som öppnade 2007 är 179 km och går mellan järnvägsstationen Chamartín och Valladolid. Den har inneburit en kraftigt reducerad restid mellan städerna, från 2 timmar och 30 minuter till under en timme. Längs linjen ligger 18 viadukter men även Europas tredje längsta järnvägstunnel om 28,3 km som passerar under Sierra de Guadarrama. Den tillsammans med en annan tunnel om 8,5 km har inneburit att sträckan Madrid-Valladolid kunnat förkortas med 70 km. Linjen är den första sektionen som byggts i vad som ska bli ett nät av höghastighetslinjer mellan Madrid och de norra autonoma regionerna i Spanien.

Madrid-Valencia[redigera | redigera wikitext]

Linjen som öppnade 2010 är 391 km och går mellan järnvägsstationen Atocha och Valencia. Den nya järnvägen har inneburit att restiden mellan de två städerna drastiskt minskat från 3 och en halv timma till lite drygt 1 och en halv timma. Linjen är en delsträcka i höghastighetsjärnvägslinjenätet Madrid-Levante som totalt omfattar 955 km höghastighetsjärnvägar.

Madrid-Alicante[redigera | redigera wikitext]

Linjen som öppnade 2013 är 486 km och går mellan järnvägsstationen Atocha och Alicante. De första 251 km delar den sträckning med linjen Madrid-Valencia.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Spårviddsväxlare
  2. ^ Spanska dagstidningen El Mundo publicerad 10/11/2010
  3. ^ Prensa.adif.es Arkiverad 12 december 2009 hämtat från the Wayback Machine.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]