RBMK
| RBMK | |
| Termisk effekt | 3 200−4 800 MW |
|---|---|
| Nettoeffekt | 925−1 185 MW |
| Tekniska data | |
| Bränsle | låganrikat uran-235 |
| Moderator | grafit |
| Kylmedium | lättvatten |
RBMK är en förkortning för det ryska begreppet Reaktor Bolsjoj Mosjnosti Kanalnyj (ryska: Реактор Большой Мощности Канальный), vilket betyder ’Högtrycksreaktor av kanaltyp’) och är en kärnkraftsreaktortyp byggd i Sovjetunionen. Idag (2020) finns 10 stycken RBMK-reaktorer i drift i Ryssland.
Konstruktion[redigera | redigera wikitext]
Reaktorn har vanligt vatten ("lättvatten") som kylmedel, grafit som moderator samt låganrikat eller naturligt uran som bränsle.
Varje bränsleelement omges av en trycktub i vilken vatten pumpas in för att bringas att koka. Varje trycktub är omgiven av grafit, som fungerar som moderator i kedjereaktionen.
Vid låga effekter leder denna konstruktion till att reaktorn lätt blir instabil, det vill säga en ökning av effekten leder till att ånghalten ökar, vilket i sin tur leder till ytterligare effektökning, och så vidare. Att en ökad ånghalt leder till ökad effekt, kallas positiv voidkoefficient.
Världens övriga kommersiella reaktorer har alltid negativ voidkoefficient (det vill säga ökad värme och ånghalt ger sämre moderering, vilket i sin tur leder till minskad kärnklyvning och därmed minskad effekt). För att kontrollera en reaktor med positiv voidkoefficient krävs att kärnklyvningen styrs på något annat sätt, exempelvis genom att föra in styrstavar i reaktorn, antingen manuellt eller genom ett kontrollsystem.
Genom att föra in eller ut styrstavar i utrymmena mellan reaktorns bränsleelement, kan neutronflödet, och därmed kedjereaktionen i en reaktorhärd kontrolleras. Styrstavar innehåller ett ämne (t.ex. Bor-10) som absorberar de neutroner som krävs för bibehållen kedjereaktion. Vid tiden för Tjernobylolyckan var spetsarna på reaktorns styrstavar gjorda av grafit, en speciell design som gör det möjligt för reaktoroperatörerna att moderera neutronerna i just de områden i härden där de är placerade, vilket lokalt ökar effekten och därmed bränslets lokala utbärning. Designen innebär att när denna typ av styrstavar skjuts in i reaktorn, ökar reaktorns effekt de första sekunderna efter att de skjutits in. Istället för att bromsa kedjereaktionen såsom tänkt, leder detta till att styrstavarna i ett kort första skede ökar reaktorns effekt.
Systemet med individuella bränslekanaler möjliggör bränslebyte under drift. Detta är fördelaktigt bland annat då reaktorn används för att producera av plutonium av vapenkvalitet, då man önskar kunna ta ut det bestrålade bränslet efter en relativt kort tid.
Översikt RBMK-reaktorer[1][redigera | redigera wikitext]
Totalt har 22 RBMK-reaktorer påbörjats, varav 17 färdigställts. Av dessa har sedan en reaktor totalhavererat (Tjernobyl-4), en reaktor stoppat på grund av brand (Tjernobyl-2), två reaktorer på grund av stora underhållsbehov (Leningrad-1 och Tjernobyl-1) samt tre stängts på grund av politiska beslut (Tjernobyl-3 samt Ignalina-1 och 2). Idag (2020) är 10 stycken RBMK-reaktorer i drift: 3 i Leningradverket utanför Sankt Petersburg, 4 i Kursk samt 3 i Smolensk.
| Station | Typ | Netto-
kapacitet |
Byggstart | Första
Nätanslutning |
Start
Kommersiell drift |
Stoppad |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Leningrad - 1 | RBMK-1000 | 925 MWe | 1970-03-01 | 1973-12-21 | 1974-11-01 | 2018-12-21 |
| Leningrad - 2 | RBMK-1000 | 925 MWe | 1970-06-01 | 1975-07-11 | 1976-02-11 | |
| Leningrad - 3 | RBMK-1000 | 925 MWe | 1973-12-01 | 1979-12-07 | 1980-06-29 | |
| Leningrad - 4 | RBMK-1000 | 925 MWe | 1975-02-01 | 1981-02-09 | 1981-08-29 | |
| Kursk-1 | RBMK-1000 | 925 MWe | 1972-06-01 | 1976-12-19 | 1977-10-12 | |
| Kursk-2 | RBMK-1000 | 925 MWe | 1973-01-01 | 1979-01-28 | 1979-08-17 | |
| Kursk-3 | RBMK-1000 | 925 MWe | 1978-04-01 | 1983-10-17 | 1984-03-30 | |
| Kursk-4 | RBMK-1000 | 925 MWe | 1981-05-01 | 1985-12-02 | 1986-02-05 | |
| Kursk-5 | RBMK-1000 | 925 MWe | 1985-12-01 | - | - | Ej färdigställd |
| Kursk-6 | RBMK-1000 | 925 MWe | 1986-08-01 | - | - | Ej färdigställd |
| Smolensk-1 | RBMK-1000 | 925 MWe | 1975-10-01 | 1982-12-09 | 1983-09-30 | |
| Smolensk-2 | RBMK-1000 | 925 MWe | 1976-06-01 | 1985-05-31 | 1985-07-02 | |
| Smolensk-3 | RBMK-1000 | 925 MWe | 1984-05-01 | 1990-01-17 | 1990-10-12 | |
| Smolensk-4 | RBMK-1000 | 925 MWe | 1984-10-01 | - | - | Ej färdigställd |
| Ignalina-1 | RBMK-1500 | 1 185 MWe | 1977-05-01 | 1983-12-31 | 1985-05-01 | 2004-12-31 |
| Ignalina-2 | RBMK-1500 | 1 185 MWe | 1978-01-01 | 1987-08-20 | 1987-12-01 | 2009-12-31 |
| Tjernobyl-1 | RBMK-1000 | 740 MWe | 1970-03-01 | 1977-09-26 | 1978-05-27 | 1996-11-30 |
| Tjernobyl-2 | RBMK-1000 | 925 MWe | 1973-02-01 | 1978-12-21 | 1979-05-28 | 1991-10-11 |
| Tjernobyl-3 | RBMK-1000 | 925 MWe | 1976-03-01 | 1981-12-03 | 1982-06-08 | 2000-12-15 |
| Tjernobyl-4 | RBMK-1000 | 925 MWe | 1979-04-01 | 1983-12-22 | 1984-03-26 | 1986-04-26 |
| Tjernobyl-5 | RBMK-1000 | 925 MWe | 1981-12-01 | - | - | Ej färdigställd |
| Tjernobyl-6 | RBMK-1000 | 925 MWe | 1983-12-01 | - | - | Ej färdigställd |
Se även[redigera | redigera wikitext]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ ”IAEA PRIS - Power Reactor Information System”. IAEA - International Atomic Energy Agency. https://pris.iaea.org/PRIS/CountryStatistics/CountryDetails.aspx?current=RU. Läst 10 december 2018.
| |||||||||||||||||||||||
