Israyel
Israyel | |||
---|---|---|---|
יִשְרָאֵל إسرائيل ישראל | |||
| |||
Adbal | |||
Adabu | parliamentary republic | ||
Ixef n tmurt | Reuven Rivlin | ||
Tamanaɣt | Urcalim | ||
Tutlayin timaddudin | Taɛebrit akked Taɛrabt | ||
Tarakalt | |||
akked | |||
Tajumma | 20770 km² | ||
Tilisa yakk d | Surya, Urdun, Maṣer, Lubnan, Palestinian territories , Qubrus, Gaza Strip , West Bank akked United Arab Republic | ||
Tadimugṛafit | |||
Imezdaɣ | 8,891,800 imezdaɣ. (Yulyu 2018) | ||
Taneẓẓi | 428.11 imezdaɣ/km² | ||
Isallen n iden | |||
inki imiran | Israel time zone akked Israel Summer Time | ||
Internet TLD | .il | ||
Angal amaɣwal | +972 | ||
Adrim | Cekel amaynut | ||
www.gov.il/, www.gov.il/en, www.gov.il/ru, www.gov.il/ar, www.gov.il/fr akked www.gov.il/es |
Israyel (s taɛebrit יִשְרָאֵל, Yisra'el; s taɛrabt: إسرائيل, Isrā'īl) isem ines unṣib Awanek n Israyel (s taɛebrit: מְדִינַת יִשְרָאֵל , Medinat Yisra'el; s taɛrabt: دَوْلَةْ إِسْرَائِيل, Dawlat Isrā'īl), tamurt tezgad g umalu n umenẓaw Asya d rrif asammer n ilel agrakal, tesɛa tilas d Lubnan s ugafa, Surya s ugafa asammer, s usammer Urdun, s unzul asammer Maser , yezgad gar-as d tamurt n l’Urdun ilel amettan , Awanek n Israyel d yiwen awanek uday kan i yellan g ddunit, ulac wayed am netta, tajumma ines mectuḥet maca llan g-yes tigwti n udayen d tadersi n waɛraben inselmen, ineṣriyen, idruzen d isamariyen. Llant daɣen tasfift n Ɣezza d tama tanẓulit neɣ tama turdunit.
Awanek atrar n Israyel mɣind iẓuran-is s takti n Tamurt n Israyel (Eretz Ysra’el) i g-yellan g’allaɣ n udayen g azal n 3000 iseggasen deqqal amgaru amedlan amenzu, tametti n iɣlanen teǧǧad l'eḥkem n wegmuḍ alemmas d Falaṣṭin ger ifasen n ibritaniyen bac ad xleq axxam aɣelnaw i-udayen, g useggas n 1947, iɣlanen i dduklen bḍan tamurt n Falesṭin ɣef sin iwanaken, yiwen awanek uday, wayed aɛrab, g 14 magu 1948 teḍra taseɣrut n uzarug n awanek n Israyel s umtawa n iɣlanen i dduklen, deqqal-is krend iɛraben s umgaru mgal udayen axater ugin ad qeblen azarug n awanek n Israyel, rnan imgura nniden maca Israyliyen rebḥen g yal imenɣiyen, rnan sbaɛden tilas isen tefkan iɣlanen idduklen uqbel, g’imir nni udayen d iɛraben kecmen g yiwen azenzab n imenɣiyen ur yetfak Tezmel Israyel imtawayen n telwit akk d timura n Maser d Urdun Awanek n Israyel yewweḍ ɣef kra imanzyen am tugdut timgensest, angaraw awamni, afran amegradi, Aneglaf amenzu d netta i gellan ixxef n unabad akk d l Kneset. Tadamasa taɣelnawt n Israyel tella tis 44 g ddunit, taneflit talsant, tilelli n tifeffegt. Urcalim d tamdint tamaneɣt d tamdint i meqqren deg Israyel, din i yella asutel n unabad maca ammas n tadamsa d tiẓraf yella g tamdint n Tel Aviv.
Isem[ẓreg | ẓreg aɣbalu]
Issem n Israyil ybined i tikkelt tamenzut g aẓru n Merenptah g useggas 1200 uqbel talalit n Ɛisa, issem agi yella d win n Tagelda n Israyel tamzikit. Issem n Israyil d yessem i s-yefka illu i Yeɛqub ass mi yennuɣ ar tama n lmalayek n Illu anamek ines « win innuɣen ar tama n Illu » Yeɛqub d babas n 12 n tiqbilin i yeffɣen s Maser imir semmanten arraw n Israyel neɣ « Israyliten » G taseɣrut n’uzarug n awanek n Israyel id ixelqen g’useggas n 1948 yettef issem n Israyel yeǧǧa issmawen niḍen am Ṣehyun, Tudayt (Judea).
Amezruy[ẓreg | ẓreg aɣbalu]
Iẓuran imezwura[ẓreg | ẓreg aɣbalu]
Tamurt n Israyl (awal-agi itwassen s tɛebrit s Erets Yisrael) yella kra i sɛan azal ameqqran ɣur udayen; g Turat yura belli Illu yefkad amiru i udayen bac asen-yefk tamurt n Israyel faken a tili tamurt-nsen neg axxam-nsen
Taṣiyunit[ẓreg | ẓreg aɣbalu]
Azarug[ẓreg | ẓreg aɣbalu]
Deg lqern 19, akk d Theodor Herzl yexleq taṣionit (Ṣionism) : udayen bɣan a d-uɣalen ɣer tmurt taneṣlit-nsen. Assmi kksen yingliziyen Falesṭin seg ifassen n Tturk, udayen zemren ad ruḥen ɣer Falesṭin, uɣen-d akal seg weɛraben, bnan u zedɣen.
Di 1948, Langliz teffeɣ-d seg falesṭin, tuddsa n iɣlanen i dduklen U.Ɣ.D (l'ONU) tegzem akal-agi di sin :
- Tamurt n Falesṭin ideg zedɣen 99% aɛraven.
- Tamurt n Israyel ideg zedɣen 55% udayen.
Udayen qeblen, aɛraben ugin beṭṭu-yagi, 7 timura n weɛraben ttnaɣen akk d tmurt tamaynut n wudayen : Israyel terbeḥ imenɣ (lgirra), terbeḥ akal s wazal n 28% kter n wayen i-ten-id-ifkan tuddsa n iɣlanen i dduklen(l'ONU). Kra n weɛraben i yellan deg Israyel rewlen, meɛna kra qqimen: tutlayt-nsen tutlayt tunṣibt. Akk udayen i yellan deg tamurt n Falesṭin rewlen ɣer Israyel.
G 1967, tskker Maṣer abrid n lebḥer n Tiran, ihi Israyel tebda lgirra amgal Maṣer, timura n weɛraben nniḍen bɣan ad ɛawnen Maṣer meɛna akk xesren, Israyel terbeḥ daɣen kter akal.
G 1973, aɛraben xeddmen lgirra tikkelt nniḍen akk d Israyel, meɛna xesren daɣen : lgirra d wakal. Israyel tuɣal-d tameqqrant zdat Israyel n 1948.