Portal:Naturvetenskap
Naturvetarportalen samlar artiklar om matematik och naturvetenskap. Vi söker fler som vill vara med! Tveka inte att skriva nya artiklar eller bearbeta dem som finns! Mer information om hur du kan hjälpa till finner du på Wikipedia:Projekt.
En naturvetenskaplig teori består ofta av en matematisk modell med en eller flera ekvationer, som innehåller olika storheter. Några matematiska områden är trigonometri, geometri, algebra, matematisk analys, matematisk statistik och diskret matematik.
De mest använda fysikaliska teorierna är grundade på ett fåtal empiriska matematiska modeller:
- Klassisk mekanik, grundad på Newtons rörelselagar. Används t.ex. för att beräkna ballistik och aerodynamik.
- Termodynamik, grundad på termodynamikens huvudsatser. Används t.ex. för att beräkna värmeledningsförmåga inom elektronik.
- Elektrodynamik, grundad på Maxwells ekvationer. Används för beräkningar kring elektriska kretsar.
- Kvantmekanik, grundad på Schrödingerekvationen. Används t.ex. för att beräkna fotoners frekvenser.
- Relativitetsteori, grundad på Albert Einsteins ekvationer på rumtiden. Används t.ex. för astronomiska beräkningar.
- Kvantfältteori, grundad på både Erwin Schrödingers och Albert Einsteins ekvationer. Används t.ex. för partiklars kollisioner i CERN:s accelerator.
Kemiska bindningar förklarar varför materian har specifika egenskaper; t.ex. varför ämnen har olika aggregationstillstånd vid olika tryck och temperaturer. Varför metaller har högre elektrisk ledningsförmåga än icke-metaller. Varför vissa ämnen är frätande och andra är neutrala. Varför vissa reaktioner ger av värme och andra kräver värme etc.
Några typer av kemiska föreningar är syror, salter, kolväten och oxider. Kunskaperna inom kemi tillämpas till exempel för att tillverka metaller och deras legeringar, plaster, papper och andra material. Ett annat populärt område där kemin är vital är energisektorn, såsom hos raffinaderier, syntes av biogas, inom kärnkraft etc.
Kemin bygger på några fundamentala naturvetenskapliga matematiska modeller:
- Klassisk mekanik, grundad på Newtons rörelselagar. Används t.ex. vid gelfiltrering av makromolekyler.
- Termodynamik, grundad på termodynamikens huvudsatser. Används t.ex. för beräkning av kemisk jämvikt.
- Elektrodynamik, grundad på Maxwells ekvationer. Används t.ex. inom utveckling av batterier.
- Kvantmekanik, grundad på Schrödingerekvationen. Används t.ex. inom utveckling av fotovoltaiska celler.
- Relativitetsteori, grundad på Albert Einsteins ekvationer på rumtiden. Används t.ex. för att förklara egenskaper hos tyngre grundämnen, såsom varför kvicksilver är flytande i rumstemperatur.
Oorganisk kemi studerar egenskaper och reaktioner hos oorganiska ämnen (icke kolbaserade ämnen).
Organisk kemi är tillägnad kemiska föreningar som innehåller kol.
Analytisk kemi är metoder för att undersöka vilka ämnen som finns i en substans.
Biokemi studerar de molekyler och kemiska processer som ingår i levande organismer.
Fysikalisk kemi studerar de fysikaliska sammanhang till kemiska system och processer.
Kärnkemi behandlar atomkärnans fenomen och tillämpningar av dessa inom kemin, såväl som skapande av grundämnen.
En fjäder är en utväxt från en fågels hud, bestående av äggviteämnet keratin. Fåglar är de enda nu levande djur som har fjädrar och de flesta fåglar har dem över hela kroppen, förutom på benen, näbben och orbitalringen. Fågelns fjädrar är en förutsättning för att den ska kunna flyga men de fungerar även som värmeisolering. Fågelns alla fjädrar kallas tillsammans för fjäderdräkt. Den gemensamma termen för handpennor, stjärtpennor och täckfjädrar är konturfjädrar eller ibland flygfjädrar.
- ...stjärtmesen har vitt huvud, svart rygg och rödgråa skuldror?
- ...åskledaren uppfanns av Benjamin Franklin 1752?
- ...luft består till 21% av syrgas, som skapas genom fotosyntes?
- ...stjärnan Aldebaran och stjärnhopen Plejaderna ligger i stjärnbilden Oxen?
- ...dödskallefjärilens larv och fullvuxna fjäril avger karakteristiska ljud?
- ...bokstaven R kan betyda allt ifrån resistans till krökningstensor?
Hav är en sammanhängande vattenmassa som täcker 71% av jordens yta. Havet innehåller 35 gram salt per liter vatten.
Allmänt[redigera | redigera wikitext]
Gå genom och avstubba artiklarna i:
redigera Syre är grundämnet med atomnummer 8. Syre förekommer i två grundämnesformer, syrgas och ozon. Syre har stark elektronegativitet och är därför mycket reaktivt. Föreningar med syre kallas oxider.
redigera Rymdsonden New Horizons sänds iväg mot Pluto och Kuiperbältet.
redigera I denna önskelista kan du lägga förslag på sidor som du tycker bör finnas men som själv (för stunden) inte har något eget material till. Den artikel du föreslår kommer att bli rödmarkerad. När sedan någon har antagit utmaningen och skrivit en artikel med det föreslagna namnet blir länken blåmarkerad. Lägg gärna in en interwikilänk till en artikel i Wikipedia på något annat språk, om en sådan finns, och en kort förklaring. Då kan hugade artikelskapare lättare få inspiration och förstå exakt vilken person eller företeelse som önskas.
Om du ser att länken till en önskad artikel har blivit blå (att någon skapat den), får du gärna redigera bort denna länk från listan. Kontrollera att artikeln är den som det var tänkt (ett namn kan syfta på olika företeelser), att den har placerats i en relevant kategori, inte är en omdirigeringssida till en annan artikel och inte är en knappt påbörjad artikel (substub).
- *
- A: abc-förmodan (en artikel finns, men den är i skriande behov av förtydliganden)(en), abstrakt logik, Affin geometri, affärsstatistik, Aritmetisk derivata (en), arkimedisk spiral, Azumayaalgebra (en)
- B: baskvot / statistisk baskvot, Beals förmodan (en), betingat väntevärde, Bézier surface (en)
- C: Gunnar Carlsson (de), Christoffelsymbol, Cn-rum, Cotangenssatsen, Cykel (grafteori)
- D: Daniellintegration, Daubechies wavelet, Differentialdifferensekvation
- E: energifunktional, Euler-Lagranges ekvation, exponentiell utjämning (en),
- F: fasporträtt, Feit–Thompsons förmodan (en), Fermat–Catalans förmodan (en), fractional calculus, Fri (kategoriteori), Fri grupp (m. fl. "fria objekt"), Fubinis sats, följdrum (alt. svitrum?), fönsterfunktion, förutsägbarhet
- G: Gauss–Newtons metod, Gaussumma (en), Global homologisk dimension (möjligen avdelning ar artikel Dimension (ringteori)), Grafhomeomorfi(sm), Grunwald–Wangs sats (en), Gruppring (se ev. Monoidring)
- H: Halvenkel ring (eller bara Halvenkel), Hasse–Weils zetafunktion (en), holonomi, Homoteti, Hörnmängd, hyperharmoniskt tal (en), hyperoperator / hyperoperatorer
- I: ickedeterministisk / icke-deterministisk, ickeparametrisk statistik, Inskränkning av skalärer, Inverst gränsvärde (en)
- J: Jordanderivation
- K: Kedjevillkor, Klassificeringen av ändliga enkla grupper (en), Kommutatordelgrupp, komposition (matematik), kontraherbarhet, kovariansmatris, Koszulkomplex, kritiskt värde, Kronecker–Webers sats (en), kvantkohomologi, kvasinormal delgrupp (en)
- L: Laplacefördelning, Lasker–Noethers sats, Michail Lavrentiev, Lebesgue–Stieltjes integral, Liederivata, Linjär analys, logit, lokalitet,
- M: Matematisk ekonomi (en), maximum a posteriori, momentmetoden, Monoidring (se ev. Gruppring), Mordell–Weils sats (en)
- N: Negativ binomialfördelning
- O: Oberoende stickprov
- P: partikulärlösning, Pearsons chitvåtest, Polynomidentitet, Primäruppdelning (eller möjligen Primärdekomposition), Properad, Proändlig grupp (en), paradoxal ekvation, Precision (en)
- Q:
- R: Rang (ringteori), Reesring, Riemannyta, Ringhomomorfi (eller Ringhomomorfism), Roths sats, rotlagar, rotort, rangkorrelationskoefficient, Ren matematik
- S: Schema, Selbergs zetafunktion (en), separationsaxiom, Shanks algoritm, Shtuka, sifr, självorganisation, Smith-tal (en), statistisk inferens, symplektisk geometri, syntetisk division, storleksordning, Sturm–Liouvilles sats, något som motsvarar engelskans en:Stratified sampling, Steinberggrupp (Lieteori)
- T: tensorprodukt, Tom operation, tillförlitlighetsteori, Thieles differentialekvation, Thomsons problem (en)
- U: Ultralimes, universell algebra, möjligen Upp till isomorfi o. d., Utvidgning av skalärer
- VW: Verkan (matematik), Vermamodul, Varietet (universell algebra)
- XYZ:
- ÅÄÖ: Ändligtdimensionell, Ändligtgenererad, Ögla (topologi) (ev. hänv. t. Sluten kurva?)
- ? : en:Transformation geometry, en:Inscribed square problem, en:Light's associativity test
redigera I denna önskelista kan du lägga förslag på sidor som du tycker bör finnas men som själv (för stunden) inte har något eget material till. Den artikel du föreslår kommer att bli rödmarkerad. När sedan någon har antagit utmaningen och skrivit en artikel med det föreslagna namnet blir länken blåmarkerad. Lägg gärna in en interwikilänk till en artikel i Wikipedia på något annat språk, om en sådan finns, och en kort förklaring. Då kan hugade artikelskapare lättare få inspiration och förstå exakt vilken person eller företeelse som önskas.
Om du ser att länken till en önskad artikel har blivit blå (att någon skapat den), får du gärna redigera bort denna länk från listan. Kontrollera att artikeln är den som det var tänkt (ett namn kan syfta på olika företeelser), att den har placerats i en relevant kategori, inte är en omdirigeringssida till en annan artikel och inte är en knappt påbörjad artikel (substub).
| Önskad artikel | Önskad av | Datum | Åtgärdad | Åtgärdad av | Datum | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| # | - | - | - | - | - | - |
| A | Akustisk levitation | - | - | Nej | - | - |
| A | adaptivt system | - | - | Nej | - | - |
| A | Artificiellt enzym (en:Artificial enzyme?) | - | - | Nej | - | - |
| B | Biaxiell orientering | - | - | Nej | - | - |
| B | baksug | - | - | Nej | - | - |
| C | cerkarium (cerkarier) | - | - | Nej | - | - |
| C | Craze | - | - | Nej | - | - |
| D | derivatisering | - | - | Nej | - | - |
| D | DMAAen:Methylhexanamine | - | - | Nej | - | - |
| D | DMAE / DMEAen:Dimethylethanolamine | - | - | Nej | - | - |
| E | Energisubstrat | - | - | Nej | - | - |
| E | enzymreaktor | - | - | Nej | - | - |
| F | försöksledareffekt / försöksledareffekten | - | - | Nej | - | - |
| F | fritt elektronpar (en:Lone pair) | - | - | Nej | - | - |
| F | Fyrverkeriraket (en:Skyrocket) | - | - | Nej | - | - |
| G | - | - | - | - | - | - |
| H | Hydrofob modifikation | - | - | Nej | - | - |
| H | Hubbleflöde | - | - | Nej | - | - |
| I | indikator som generellt vetenskapligt begrepp | - | - | Nej | - | - |
| I | Intermediate disturbance hypothesis | - | - | Nej | - | - |
| J | jongradienter | - | - | Nej | - | - |
| J | Jungle Warfare | - | - | Nej | - | - |
| K | Kemiska filter | - | - | Nej | - | - |
| K | Klomifen | - | - | Nej | - | - |
| K | - | - | Nej | - | - | |
| L | laureth-23 | Bensin | 2012-07-27 | Nej | - | - |
| M | Mater B/Majsplast | - | - | Nej | - | - |
| M | Molecular Frontiers Foundation (en:Molecular Frontiers Foundation) | - | - | Nej | - | - |
| M | miljöskuld | - | - | Nej | - | - |
| M | mikrotitrering | - | - | Nej | - | - |
| M | mono- och diglycerider av fett | - | - | Nej | - | - |
| N | naftagas | - | - | Nej | - | - |
| N | nollreferens | - | - | Nej | - | - |
| N | numerisk apertur | - | - | Nej | - | - |
| N | nonjonisk | - | - | Nej | - | - |
| N | nanofiltrering | - | - | Nej | - | - |
| N | nanopor | - | - | Nej | - | - |
| O | - | - | - | - | - | - |
| P | Permeera | - | - | Nej | - | - |
| P | PLC-plast | - | - | Nej | - | - |
| P | polaron | - | - | Nej | - | - |
| P | pV-diagram | - | - | Nej | - | - |
| Q | - | - | - | - | - | - |
| R | - | - | - | - | - | - |
| S | stoft | - | - | Nej | - | - |
| S | sensitivitetsanalys | - | - | Nej | - | - |
| S | spontan process (en:Spontaneous process?) | - | - | Nej | - | - |
| S | skyddande atmosfär | - | - | Ja | - | - |
| S | slamning (eventuellt finns synonymartikel redan?) | - | - | ? | - | - |
| T | terminalchocken | - | - | Nej | - | - |
| T | Tissue engineering | 86.202.8.73 | 2011-07-18 | Nej | - | - |
| U | Uppkoncentrering | - | - | Nej | - | - |
| V | Vattensug | - | - | Nej | - | - |
| V | Vidhäftningsprotein | - | - | Nej | - | - |
| V | Vindgradient | --AHA | 2013-09-28 | Nej | - | - |
| V | Vismutferrit (en:Bismuth ferrite) | - | - | Nej | - | - |
| W | Wilson-Bappu-relationen | - | - | Nej | - | - |
| X | - | - | - | - | - | - |
| Y | Youngs dubbelspalt | - | - | - | - | - |
| Z | - | - | - | - | - | |
| Å | - | - | - | - | - | - |
| Ä | - | - | - | - | - | - |
| Ö | - | - | - | - | - | - |
Ämnesområden[redigera | redigera wikitext]
Organisk-kemiska reaktioner: Aldolkondensation, Anti-Markovnikovreaktion, Baeyer-Villigeroxidation, Bergmanreaktion, Claisenkondensation, Clemmensenreduktion, Dieckmannkondensation, Heckreaktion, Hofmannelimination, Hydridreduktion, Kolbereaktion, Mannichreaktion, Stillereaktion, Suzukireaktion, Wolff-Kishnerreduktion
redigera I denna önskelista kan du lägga förslag på sidor som du tycker bör finnas men som själv (för stunden) inte har något eget material till. Den artikel du föreslår kommer att bli rödmarkerad. När sedan någon har antagit utmaningen och skrivit en artikel med det föreslagna namnet blir länken blåmarkerad. Lägg gärna in en interwikilänk till en artikel i Wikipedia på något annat språk, om en sådan finns, och en kort förklaring. Då kan hugade artikelskapare lättare få inspiration och förstå exakt vilken person eller företeelse som önskas.
Om du ser att länken till en önskad artikel har blivit blå (att någon skapat den), får du gärna redigera bort denna länk från listan. Kontrollera att artikeln är den som det var tänkt (ett namn kan syfta på olika företeelser), att den har placerats i en relevant kategori, inte är en omdirigeringssida till en annan artikel och inte är en knappt påbörjad artikel (substub).
- A: Arkaisk (biologi), Araukariaväxter, Akene (Achene)
- B: bladrörelser / sömnrörelser / nyktinastiska rörelser, bioelektricitet, bergskörsbär, blåfluga / blåflugor, biogerontologi, Benganoider (en:Holostei), Broskganoider (en:Chondrostei), Baselkonventionen (en:Basel Convention)
- C: cascarilla, Clorophyta (omdirigering) (en:Chlorophyta), Charophyta (omdirigering) (en:Charophyta)
- D: dynvegetation, dormans (biologi), dottertaxon (plural: dottertaxa, många sökträffar)
- E: elektroception / elektroreception, estivation resurser NE och EnWp
- F: fettsvansfår, fuktäng, formicarium / formikarium / myrfarm, fykologi (omdirigering), Fossilt DNA
- G: gogonasus, genomanalys, Giftiga växter (en:Poisonous plant)
- H: Hollings åtta, Hupo (Human Proteome Organisation), Hammada eller Hamada (en:Hamada), Hårdbotten
- I: idissling Infraart (nu omdirigering till Art)
- J: jongradienter, järngödsling, jättekannranka
- K: Kloakkannibalism, kusthed, kärnhus, Koldioxidfixering
- L: lövsprickning, labdanum, Libanonceder, Lagerskog (en:Laurel forest)
- M: mellanform, merismatisk cell, mandibler, Marinekologi, Mallee (en:Mallee (habit)), Mendels lagar (omdirigering) (en:Mendelian inheritance), mesozoer (en:Mesozoa), Mjukbotten
- N: näringsekologi, nedbrytningsprocessen
- O: operkulum, obesogen / obesogener
- P: Paragonimus westermani, Parvklass (nu omdirigering till klass) pseudopenis, Päls (kroppsbehåring)
- Q:
- R:
- S: senescens, serös, skogsbryn, Sköldkräftor (en:Eucarida)[ifrågasatt uppgift], snår, sommardvala (estivation) (en:Aestivation) Estivation, Nationalencyklopedin, specificerad komplexitet, strandvegetation, suberisering, sugkopp / sugkoppar, Synekologi (en:Synecology), synuppfattning (en:Visual perception), Skogsstäpp (en:Forest steppe), Stäpptundra (en:Steppe-tundra)
- T: torräng, tonkabönor
- U:
- VW: vetiveria, Växtkonservering
- XYZ:
- ÅÄÖ: ålherpes, äggkläckning, äppelmynta, översilningskärr, Överart (nu omdirigering till Art)
Växter[redigera | redigera wikitext]
| Wikipedias portaler |
Afrika · Akvariefiskar · Amerika · Arkeologi · |
