Snatteri

Snatteri är ett egendomsbrott som innebär stöld av något som har ett värde under 1000 SEK.

De flesta snattare är icke-organiserade amatörer, men det finns individer och organiserade grupper som livnär sig på snatteri i vissa länder, och de tenderar att vara mer kvalificerade. Eftersom kunden tillåts hålla butikens varor i handen eller lägga dem i en kundvagn, och oavsiktligt kan glömma betala kan den då inte dömas för snatteri då uppsåt saknas, något att ta i beaktning när envarsgripande sker eller domen avkunnas. Vanligaste påföljden för snatteri i domstol är oftast böter men fängelse finns i straffskalan.

Skydd mot snatteri

Tekniker för att skydda sig mot snatteri är kameraövervakning, stöldskyddsmärkning, elektroniska varularm, exempelvis baserade på RFID-taggar, samt inbrottslarm. Andra metoder är uniformerade väktare, civil butikskontroll, speglar, tomma kartonger vars innehåll måste hämtas i kassan, varor inlåsta i glasskåp eller skyddade med vajrar, inspektioner av dörrvakter i samband med att man lämnar butiken, samt inventering och regelbunden granskning av kassaregister för att upptäcka avvikelser. I butiker där anställda hälsar på kunder, erbjuder dem hjälp och följer personen i butiken, kan snattare känna sig obekväma. Butiker med provrum kan ha personal som kontrollerar att kunderna har lika många plagg med sig ut när de lämnar provrummen som när de gick in.

För att fälla en person för snatteri krävs i allmänhet att man konstant observerat personen och objektet, observerat döljandet (stölden), och väntat tills snattaren lämnat butiken med att göra gripandet.

Sverige

I Sverige är snatteri ett brott enligt 8 kap. 2 § brottsbalken. Snatteri är detsamma som stöld men med skillnaden att brottet är att anse som ringa med hänsyn till det tillgripnas värde och övriga omständigheter. Den som stjäl något som endast har ett mycket lågt värde, ska alltså dömas för snatteri.

År 1990 höjdes gränsen mellan stöld och snatteri till 800 kronor enligt Högsta domstolens dom i NJA 1990 s 743. I en dom 1994 har Högsta domstolen vid tillgrepp av varor för 928 kr bedömt det som stöld. Värdegränsen för vad som i butik är att anse som snatteri höjdes till 1000 kr genom dom i Högsta domstolen 30 september 2009.

Det bör noteras att ovannämnda beloppsgräns i första hand tillämpas vid tillgrepp från butik. Vid tillgrepp från privatperson saknar denna beloppsgräns i regel relevans.

Påföljden är böter eller fängelse i högst 6 månader. Försök till snatteri är ej straffbart i Sverige.

1 juli 2017 görs ändring i snatteri lagen. Brottet snatteri försvinner, men ersätts med ringa stöld. Brottets innehåll och straff är detsamma som snatteri.

USA

I de flesta amerikanska delstater finns ingen särskild snatterilag, utan snatteri betraktas som en lättare form av stöld, och ger således kortare straff än grov stöld. Butikschefer och anställda har i de flesta stater rätt att kvarhålla och arrestera misstänka snattare. I många stater har återförsäljare rätt att kräva skadestånd för att täcka kostnaderna för att undvika och hantera snatteri.

Amerikanska återförsäljare beräknar ett svinn på cirka 0,6% av inventarierna till följd av snatteri. År 2001 hävdades det att snatteri kostade den amerikanska detaljhandeln $25 000 000 per dag. Dessutom tillkommer snatteri som upptäckts och återlämnats till butiken. Bedömare beräknar att hälften av detta svinn stjäls av anställda, och resten av kunder.^{[källa behövs]}

Brasilien

I Brasilien måste kunder ofta lämna sina väskor vid dörren när man går in i en butik, och får uppvisa kvitto när man lämnar butiken. På populära restauranger som kallas "comida a quilo" (mat per kilogram) är det vanligt att kunderna får en "bilhete de liberdade" (fribiljett) som ska återlämnas till dörrvakten när man lämnar restaurangen.

Se även

• Svinn
• Grov stöld
• Kleptomani