Katar
Flag |
Valdkundznam |
Pälidn | Doh |
Eläjiden lugu (2014) | 2 123 160[1] ristitud |
Pind | 11 586 km² |
Kel' | araban |
Valdkundan pämez' | Tamim bin Hamad Al' Tani |
Päministr | Abbdulla bin Nasser Al' Tani |
Religii | islam, induizm |
Valüt | kataran rial (QAR) |
Internet-domen | .qa, قطر. |
Telefonkod | +974 |
Aigvö | UTC+3 |
Katar (arab.: قطر Katar [ˈqɑtˁɑr], sijaline virkand om [ɡitˁar]), täuz' oficialine nimituz — Kataran Valdkund (arab.: دولة قطر Davlat Katar), om valdkund Päivlaskmaižes Azijas. Sen pälidn da kaikiš suremb lidn om Doh.
Südäiolend
Istorii[redaktiruida | redaktiruida purde]
Vl 1971 sügüz'kun 1. päiväl Katar tedoti ripmatomut Sures Britanijaspäi.
Geografijan andmused[redaktiruida | redaktiruida purde]
Katar om mavaldkundröunoiš vaiše Saudan Arabijanke, röunan piduz — 87 km. Persijan lahten katarižen palan randanpird om 563 km.
Londuseližed pävarad oma kivivoi, londuseline gaz; toižed varad — kala.
Politine sistem[redaktiruida | redaktiruida purde]
Ohjandusen form om unitarine parlamentine absolütine monarhii. Valdkundan pämez' om emir.
Parlament om üks'kodine.
Kataran pämez' om Tamim bin Hamad Al' Tani, a päministr — Abbdulla bin Nasser bin Halifa Al' Tani.
Administrativiž-territorialine jagand[redaktiruida | redaktiruida purde]
Kacu kirjutuz: Kataran administrativiž-territorialine jagand.
Valdkund alajagase 7 agjaha.
Eläjad[redaktiruida | redaktiruida purde]
Kataras elädas kataralaižed.
Toižed sured eländpunktad (enamba 100 tuh. ristitud vn 2010 rahvahanlugemižen mödhe, surembaspäi penembha): Ar Rajan, Ar Rajanan tegimištzon, Ad Dačir. Vl 2010 kaik oli 13 eländpunktad enamba 10 tuh. ristituidenke.
Rahvahanižanduz[redaktiruida | redaktiruida purde]
Homaičendad[redaktiruida | redaktiruida purde]
Irdkosketused[redaktiruida | redaktiruida purde]
- Kataran röunantagaižiden azjoiden ministrusen oficialine sait. (arab.) (angl.)
- Kataran e-ohjastusen sait (Hukoomi). (angl.) (arab.)
- Kataran Valdkundan oficialine portal (Amiri Diwan). (arab.) (angl.)
Katar Vikiaitas |
Azijan valdkundad | ||
Afganistan | Araban Ühtenzoittud Emiratad (AÜE) | Armenii | Azerbaidžan1 | Bahrein | Bangladeš | Brunei | Butan | Egipt2 | Filippinad | Gruzii1 | Indii | Indonezii3 | Iordanii | Irak | Iran | Izrail' | Japonii | Jemen2 | Kambodž | Kazahstan1 | Katar | Kipr1 | Kirgizstan | Kitai | Korejan Rahvahaliž-Demokratine Tazovaldkund | Korejan Tazovaldkund | Kuveit | Laos | Livan | Malaizii | Mal'divan Sared | Mjanmar | Mongolii | Nepal | Oman | Pakistan | Päivnouzmaine Timor | Saudan Arabii | Singapur | Sirii | Šrilank | Tadžikistan | Tailand | Turkanma1 | Turkmenistan | Uzbekistan | Venäma1 | Vjetnam | ||
1 Om Evropas mugažo. 2 Om Afrikas mugažo. 3 Om Valdmerimaiš mugažo. |
Nece kirjutuz om vaiše ezitegez. Tö voit abutada meile, ku kohendat sidä da ližadat sihe. |