Basinkomst

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Basinkomst, även kallat medborgarlön eller grundinkomst, är i sin typiska form en regelbunden utbetalad summa pengar, från staten till samtliga medborgare (eller invånare) i landet. Medborgarna, eller invånarna, får penningsumman helt ovillkorligt och det är en ”lika till alla”-princip som gäller (det vill säga lika till alla vuxna eller åtminstone alla vuxna i arbetsför ålder). Basinkomst är i denna typiska form ett förslag på ett nytt välfärdssystem där alla ges ekonomisk grundtrygghet utan byråkrati och kontroll.[1] Debatten om basinkomst, liksom det besläktade systemet negativ inkomstskatt, är levande i många länder. Det finns också en akademisk diskussion om förslaget och fem av mottagarna av Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne har uttalat stöd för idén.[2]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Paul Lafargue (1871), kritiker av arbetslinjen.
Thomas Paine, tidig förespråkare av basinkomst.

Den äldre historien[redigera | redigera wikitext]

Tidiga tänkare som berört tanken var Aristoteles, Thomas More och Juan Luis Vives. Det första konkreta förslaget på basinkomst, inklusive finansiering, stod Thomas Paine för i boken Agrarian Justice (1796). I Paines variant finansierades basinkomsten, som skulle utgå i form av en klumpsumma i samband med myndighetsdagen, av en skatt på arv. Enligt Paine var det orättvist att vissa föddes rika (med tillgång till bördiga marker som de fick i arv), medan andra föddes fattiga.

1920–1980[redigera | redigera wikitext]

Under mellankrigstiden förekom en debatt om basinkomst i Storbritannien och i viss mån övriga anglosaxiska länder, vilket utförligt har dokumenterats av historikern Valter Van Trier i boken Every One A King. Framträdande under 1920- och 1930-talet var bland andra Major C. H. Douglas, som grundade den så kallade social credit-rörelsen. Därefter dröjde det dock ända till 1960-talet innan en omfattande debatt kom igång igen. Denna startade i USA, som då var upptaget med att bekämpa fattigdomen i det egna landet. Debatten engagerade även många ekonomer. Kulmen kom när James Tobin, Paul Samuelson, John Kenneth Galbraith och 1200 andra ekonomer i ett dokument till USA:s kongress där föreslog en variant av medborgarlön. Främst var det dock det besläktade systemet negativ inkomstskatt som diskussionen gällde. Från 1968 till 1979 genomfördes fyra experiment i USA med negativ inkomstskatt. Dessa visade bland annat att mycket få heltidsarbetare jobbade mindre. Att försöken inte följdes upp berodde väsentligen på en ökad skilsmässofrekvens i det progressiva Seattle.[3]

1980-talet och framåt[redigera | redigera wikitext]

Sedan början av 1980-talet har navet för den akademiska debatten om medborgarlön varit de konferenser som anordnats av BIEN, Basic Income Earth Network, tidigare Basic Income European Network. En av de mest drivande i BIEN har genom åren varit den belgiske filosofen Philippe Van Parijs som skrivit flera böcker, bland annat Real Freedom for All. What (if Anything) can Justify Capitalism? (1995). Vid sidan om BIEN har det även uppkommit en rad nationella nätverk och organisationer de senaste decennierna. I USA finns USBIG, vilken liksom BIEN anordnar regelbundna konferenser.[källa behövs] Under 2000-talet och 2010-talet har debatten stegvis breddats till fler länder, förutom att den också stärkts i Europa och andra länder med utvecklad välfärdsstat.

Ett antal större och mindre pilotprojekt har också genomförts, bland annat i Namibia och Indien. I Brasilien har regeringen fortsatt att satsa på Bolsa Familia, ett fattigdomsprogram med starka inslag av basinkomst, och i Iran har regeringen ersatt bränslesubventioner med basinkomst. Enligt planen ska Schweiz folkomrösta om basinkomst 2016. En annan större "händelse" är att Finlands regering (regeringen Sipilä) deklarerat att man avser att påbörja pilotförsök med basinkomst.[4] Frågan utreds av Folkpensionsanstalten (FPA).[5] Pilotförsök med liknande system,samt system där socialbidragstagare får basinkomst istället, pågår också i ett antal nederländska städer, bland annat i Utrecht.[6]

Exempel på basinkomst[redigera | redigera wikitext]

Genom Alaskas Permanenta Fond får alla vuxna medborgare i Alaska en låg och regelbunden basinkomst, vars nivå dock varierar. Det andra större exemplet är Iran, där en nationell basinkomst infördes hösten 2010 istället för de subventioner av bränsle och andra förnödenheter som landet haft i årtionden för att minska fattigdomen.[7][7] USA och Kanada genomförde pilotförsök med negativ inkomstskatt, som är starkt besläktat med basinkomst, under 1960- och 1970-tal. Lokala pilotförsök (på bynivå) har genomförts i Namibia (Otjivero), från 2008, och i Indien, från 2011.

Finansiering[redigera | redigera wikitext]

I de flesta fall är grundtanken att en stor del av finansieringen klaras genom att merparten av dagens bidrag och socialförsäkringar slås ihop, och/eller bantas, för att istället ersättas av en ovillkorlig basinkomst. I många modeller använder man sig dessutom av höjd inkomstskatt och/eller höjd moms. Andra förslag är landskatt, utsläppsrätter, tobinskatt, miljö- och energiskatter, demurrage och penningreform.[8]

Debatten[redigera | redigera wikitext]

I debatten förekommer en mängd olika argument för (en nationell) basinkomst. Skäl som anges är bland annat mindre byråkrati, färre tröskeleffekter och ökad transparens. Systemet antas ge incitament till arbetsdelning, men också underlätta för småföretagare och ideellt arbete. Dessutom antas basinkomst bidra till demokratins och kulturlivets vitalisering och en ekologiskt och socialt hållbar utveckling.

Basinkomst anses vidare kunna minska problemen med fattigdom, utanförskap, ohälsa, kriminalitet, barnarbete och prostitution, särskilt i regioner där dessa problem är stora.[9] I den svenska debatten har det också framhållits som viktigt att socialbidraget, som kritiserats för att vara stigmatiserande, skulle kunna tas bort om basinkomst införs.[10]

Kritikerna betonar att basinkomst kräver en hög skatt, att incitamentet att arbeta minskar[11][12][13], och att det i vilket fall som helst är omoraliskt att få pengar utan motprestation. Kritik kommer också från vissa feminister och vänsterdebattörer, som befarar att basinkomst förstärker ojämlikheten mellan könen. Feminister som förordar basinkomst är bland andra Carole Pateman och Nancy Fraser.[14] En vanlig kritik, särskilt från socialdemokrater och borgerliga debattörer, är också att basinkomst bryter mot arbetslinjen.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ http://www.basicincome.org/bien/aboutbasicincome.html#faq FAQ om basinkomst.
  2. ^ Jansson, Per, 2003. Den huvudlösa idén. Medborgarlön, välfärdspolitik och en blockerad debatt. Lund: Arkiv förlag
  3. ^ Why Not Guarantee Everyone a Job? Why the Negative Income Tax Experiments of the 1970s were Successful
  4. ^ Regeringsprogrammet för statsminister Juha Sipiläs regering, sidan 21, regeringens webbplats, 29 maj 2015.
  5. ^ FPA utreder hur basinkomst skulle fungera, YLE nyheter, 31 oktober 2015.
  6. ^ Doré, Louis Dutch city of Utrecht to experiment with a universal, unconditional 'basic income' The Independent 26 juni 2015 (läst 8 september 2015)
  7. ^ [a b] Jämfört med basinkomsten i Alaska, har Iran över hundra gånger fler mottagare av basinkomst. Nivån är också betydligt högre, om man jämför med BNP och personlig genomsnittsinkomst. När reformen är helt implementerad kommer basinkomsten enligt planen att stå för ca 15 procent av landets BNP, långt över Alaskas 3-4 procent.Tabatabai, Hamid From Price Subsidies to Basic Income: The Iran Model and its Lessons (läst 20 december 2012)
  8. ^ The Grip of Death: A Study of Modern Money, Debt Slavery and Destructive Economics, Rowbotham, Michael, Jon Carpenter Publishing (1998)
  9. ^ Standing, Guy & Samson, Michael, A basic income grant for South Africa (2003)
  10. ^ Karin Högstedt (V) och Bo Frank (M) skrev en gemensam artikeln på DN Debatt om medborgarlön, 2000-01-11, http://hem.passagen.se/setsidor/debatt/artiklar_tidigare.htm
  11. ^ ”urn:nbn:se:su:diva-7385: Just Distribution : Rawlsian Liberalism and the Politics of Basic Income”. Diva-portal.org. http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:198164. Läst 16 februari 2014. 
  12. ^ Gilles Séguin. ”''Improving Social Security in Canada – Guaranteed Annual Income: A Supplementary Paper'', Government of Canada, 1994”. Canadiansocialresearch.net. http://www.canadiansocialresearch.net/ssrgai.htm#Disposable. Läst 16 augusti 2013. 
  13. ^ The Need for Basic Income: An Interview with Philippe Van Parijs, Imprints, Vol. 1, No. 3 (mars 1997). Intervjun gjordes av Christopher Bertram
  14. ^ Feminist Arguments in Favor of Welfare and Basic Income in Denmark, Christensen, Erik, Paper presenterat vid BIEN-konferensen i Genève 2002.

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Adler-Karlsson, Gunnar, „Towards a world citizen income“, 4p., Paper presented at the 3rd BIEN Conference: Florence, 19-20 Sept. 1990
  • Brittan, Samuel. 1995. Capitalism with a Human Face, Aldershot: Edward Elgar.
  • Christensen, Erik. "Citizen's Income as a Heretical Political Discourse: The Danish Debate about Basic Income", in Inclusion and Exclusion: Unemployment and Non-Standard Employment in Europe (Jens Lind & Iver Hornemann Møller eds.), Aldershot (UK): Ashgate, 1999, 13-34.
  • de Roo, Alexander (ed.). 1987. The guaranteed basic income and the future of Social Security (Part two). GRAEL, Rainbowgroup, European Parliament, Brussels, 11-12 June 1987, 78 p.
  • Duchâtelet, Roland An economic model for Europe based on consumption financing on the tax side and the basic income principle on the redistribution side, paper presented at the 5th BIEN Congress (London, September 8–10, 1994), 7 p.
  • Ekstrand, Lasse. 1995. Den befriade tiden. Om arbete och medborgarlön. Korpen.
  • Ekstrand, Lasse. 1996. Arbetets död och medborgarlön. En essä om det goda livet. Korpen
  • Fitzpatrick, Tony. 1999. Freedom and Security. An Introduction to the Basic Income Debate. London: Macmillan (http://www.macpress.com) & New York: St Martin's Press, 234p., £ 45.00, ISBN 0-333-72194-2.
  • Jansson, Per, 2003. Den huvudlösa idén. Medborgarlön, välfärdspolitik och en blockerad debatt. Lund: Arkiv förlag.
  • MEADE, James E. 1995. Full Employment Regained? An Agathotopian Dream. University of Cambridge, Department of Applied Economics, Occasional Papers 61, Cambridge: Cambridge University Press, 94p.
  • Parker, Hermione. 1989. Instead of the Dole. London: Routledge & Kegan Paul, 1989, 384p., £22.95 (paperback), £40 (hardcover).
  • Van Parijs, Philippe (ed.). 1992. Arguing for Basic Income: Ethical Foundations for a Radical Reform. London: Verso (6 Meard Street, GB-London W1V 3HR), 288 p., £12.95 (in paperback), ISBN 0-86091-586-7.
  • Van Parijs, Philippe. Real Freedom for All. What (if anything) Can Justify Capitalism?, Oxford, Clarendon Press ("Oxford Political Theory"), 1995, xii + 336p, ISBN 0-19-827905-1, £ 25 (hardback).
  • White, Stuart, Reciprocity Arguments for Basic Income, paper presented at BIEN'S 6th Congress, Vienna, 12-14 september 1996.
  • Widerquist, Karl. 1999. „Reciprocity and the Guaranteed Income, Politics and Society 33 (3), September 1999.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

v • d • r
Artiklar som relaterar till basinkomst eller negativ inkomstskatt
Huvudartiklar
Basinkomst · Negativ inkomstskatt
Geografiskt
Historiska personer
Nutida personer
Nutida personer i Norden
Partier och organisationer
Relaterade begrepp
Relaterade system och bidrag
Litteratur
Hämtad från "https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Basinkomst&oldid=38348391"