Bumi
Saka Wikipédia Jawa, bauwarna bébas abasa Jawa
Foto Bumi saka luar angkasa
|
||||||||||
Penamaan
|
||||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Adjektif | Terestrial, Terran, Telluric, Tellurian, Kebumian | |||||||||
Epos J2000.0[note 1] | ||||||||||
Aphelion | 152.097.701 km 1,0167103335 SA |
|||||||||
Perihelion | 147.098.074 km 0,9832898912 SA |
|||||||||
Sumbu semi-mayor | 149.597.887,5 km 1,0000001124 SA |
|||||||||
Eksentrisitas | 0,016710219 | |||||||||
Periode orbit | 365,256366 dina 1,0000175 taun |
|||||||||
Kecepatan orbit rata-rata | 29,783 km/s 107.218 km/jam |
|||||||||
Inklinasi | 1°34'43,3"[1] nuju Bidang Invariabel |
|||||||||
Bujur node menaik | 348,73936° | |||||||||
Argumen perihelion | 114,20783° | |||||||||
Satelit | 1 (Bulan) | |||||||||
Ciri-ciri fisik
|
||||||||||
Jari-jari rata-rata | 6,371.0 km[2] | |||||||||
Jari-jari khatulistiwa | 6.378,1 km[3] | |||||||||
Jari-jari kutub | 6.356,8 km[4] | |||||||||
Kepepatan | 0,0033528[3] | |||||||||
Keliling khatulistiwa | 40.075,02 km (khatulistiwa) 40.007,86 km (meridian) 40.041,47 km (rata-rata) |
|||||||||
Luas permukaan | 510.072.000 km²[5][6][note 2]
148.940.000 km² dharatan (29,2 %) |
|||||||||
Volume | 1,0832073×1012 km3 | |||||||||
Massa | 5,9736×1024 kg[7] | |||||||||
Kepadatan rata-rata | 5,5153 g/cm3 | |||||||||
Gravitasi permukaan di khatulistiwa | 9,780327 m/s²[8] 0,99732 g |
|||||||||
Kecepatan lepas | 11,186 km/s |
|||||||||
Hari sideris | 0,99726968 d[9] 23h 56m 4.100s |
|||||||||
Kecepatan rotasi | 1674,4 km/jam | |||||||||
Kemiringan sumbu | 23,439281° | |||||||||
Albedo | 0,367[7] | |||||||||
Suhu permukaan Kelvin Celsius |
|
|||||||||
Atmosfer
|
||||||||||
Tekanan permukaan | 101,3 kPa (Lumahing laut) | |||||||||
Komposisi | 78,08% Nitrogen (N2) 20,95% Oksigen (O2) 0,93% Argon 0,038% Karbon dioksida Sekitar 1% uap banyu (variasi selaras iklim)[7] |
Bumi iku planet nomer 3 ing sistem tata surya. Planet bumi iku dibungkus lapisan atmosfer kanggo ngelindungi bumi saking radiasi angkasa, awan srengéngé uga sinar-sinar tinentu saking srengéngé sing bahaya.
Sajarah[besut | besut sumber]
Susunan[besut | besut sumber]
Planet bumi iku kesusun saking lapisan-lapisan:
Lapisan mantel bumi iku akèh banget jinisé. Sing jaba dhéwé biasa diarani mantel dhuwur. Lapisan paling njaba ing mantel dhuwur iki bareng kaliyan lapisan paling ngisor kerak bumi iku mbentuk lapisan litosfer. Ing ngisor litosfér iku ana lapisan astenosfer.
Delengen uga[besut | besut sumber]
- Lapisan Biosfer
Cathetan suku[besut | besut sumber]
- ^ All astronomical quantities vary, both secularly and periodically. The quantities given are the values at the instant J2000.0 of the secular variation, ignoring all periodic variations.
- ^ Due to natural fluctuations, ambiguities surrounding ice shelves, and mapping conventions for vertical datums, exact values for land and ocean coverage are not meaningful. Based on data from the Vector Map and Global Landcover datasets, extreme values for coverage of lakes and streams are 0.6% and 1.0% of the earth’s surface. Note that the ice shields of Antarctica and Greenland are counted as land, even though much of the rock which supports them lies below sea level.
Réferènsi[besut | besut sumber]
- ^ Allen, Clabon Walter; Cox, Arthur N. (2000). Allen's Astrophysical Quantities. Springer. k. 294. ISBN 0387987460.
- ^ Various (2000). David R. Lide, ed. Handbook of Chemistry and Physics (81st ed.). CRC. ISBN 0849304814.
- ^ a b IERS Working Groups (2003). "General Definitions and Numerical Standards". In McCarthy, Dennis D.; Petit, Gérard. IERS Technical Note No. 32. U.S. Naval Observatory and Bureau International des Poids et Mesures. Dijupuk 2008-08-03.
- ^ Cazenave, Anny (1995). Ahrens, Thomas J., ed. Global earth physics a handbook of physical constants (PDF). Washington, DC: American Geophysical Union. ISBN 0-87590-851-9. Diarsip saka sing asli (PDF) ing 2009-03-24. Dijupuk 2008-08-03. Paramèter
|chaptertitle=
sing ora kawruhan dikiwakaké (pitulung) - ^ Pidwirny, Michael (2006-02-02). "Surface area of our planet covered by oceans and continents.(Table 8o-1)". University of British Columbia, Okanagan. Dijupuk 2007-11-26.
- ^ Cacad sitiran: Tag
<ref>
ora absah; ora ditemokaké tèks kanggo ref mawa jenengcia
- ^ a b c Cacad sitiran: Tag
<ref>
ora absah; ora ditemokaké tèks kanggo ref mawa jenengearth_fact_sheet
- ^ Yoder, C. F. (1995) p. 12.
- ^ Allen, Clabon Walter; Cox, Arthur N. (2000). Allen's Astrophysical Quantities. Springer. k. 296. ISBN 0387987460.
|
|
Artikel ngenani iki isih awujud tulisan rintisan. Panjenengan bisa ngéwangi kita ngembangaké. |