21 maj
Från Wikipedia
◄◄ ◄ 21 maj ► ►► | ||||||
Veckodag 2016: Lördag | ||||||
Apr · Maj · Juni | ||||||
Årets 141:a dag (142:a under skottår) 224 dagar till årets slut |
||||||
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö |
1 | ||||||
2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 |
9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 |
16 | 17 | 18 | 19 | 20 | 21 | 22 |
23 | 24 | 25 | 26 | 27 | 28 | 29 |
30 | 31 | |||||
2016 | ||||||
Alla datum | ||||||
Månader | ||||||
---|---|---|---|---|---|---|
Januari • Februari • Mars | ||||||
April • Maj • Juni • Juli | ||||||
Augusti • September • Oktober | ||||||
November • December | ||||||
|
||||||
På Wikimedia Commons finns media som rör 21 maj Se även Mall:21 maj |
21 maj är den 141:a dagen på året i den gregorianska kalendern (142:a under skottår). Det återstår 224 dagar av året.
Innehåll
Namnsdagar[redigera | redigera wikitext]
I den svenska almanackan[redigera | redigera wikitext]
- Nuvarande – Konstantin och Conny
- Föregående i bokstavsordning
- Conny – Namnet infördes på dagens datum 1986 och har funnits där sedan dess.
- Konstantia – Namnet förekom före 1901 tidvis på 18 februari. 1986 infördes det på dagens datum, men utgick 1993.
- Konstantin – Namnet förekom på 1600-talet på 18 februari, men flyttades 1708 till dagens datum, i formen Konstantin Magnus, vilket är latin för Konstantin den store, som var en romersk kejsare, som införde kristendomen som statsreligion i romerska riket. 1901 återinfördes den kortare formen Konstantin och har funnits på dagens datum sedan dess.
- Konstantin Magnus – Namnet infördes på dagens datum 1708, till minne av den romerske kejsaren Konstantin den store, som lät införa kristendomen som statsreligion i romerska riket. 1901 utgick det till förmån för den kortare formen Konstantin.
- Föregående i kronologisk ordning
- Före 1708 – ?
- 1708–1900 – Konstantin Magnus
- 1901–1985 – Konstantin
- 1986–1992 – Konstantin, Conny och Konstantia
- 1993–2000 – Konstantin och Conny
- Från 2001 – Konstantin och Conny
- Källor
- Brylla, Eva (red.): Namnlängdsboken, Norstedts ordbok, Stockholm, 2000. ISBN 91-7227-204-X
- af Klintberg, Bengt: Namnen i almanackan, Norstedts ordbok, Stockholm, 2001. ISBN 91-7227-292-9
Händelser[redigera | redigera wikitext]
- 1216 – De engelska baronerna och Londons innevånare mottar den franske tronföljaren Ludvig Lejonet med öppna armar och erkänner honom som kung av England i opposition mot den sittande engelske kungen Johan och, efter dennes död ett halvår senare, även mot efterträdaren Henrik III. Året därpå tvingas Ludvig dock skriva under en deklaration, där han erkänner, att han aldrig har varit Englands regent.
- 1481 – Vid Kristian I:s död efterträds han direkt av sin son Hans som kung av Danmark. Det dröjer dock till 1483, innan Hans även efterträder Kristian som kung av Norge, efter att drotsen Jon Svalesson Smör har avsagt sig makten.
- 1502 – Den portugisiske upptäcktsresanden João da Nova upptäcker en isolerad och obebodd ö i Atlanten, som han ger namnet Sankta Helena efter helgonet med samma namn. Ön förblir oanvänd fram till 1645, då Portugal börjar göra anspråk på den. Från 1659 är den dock i engelska (från 1707 brittiska) händer.
- 1804 – Kyrkogården Père-Lachaise, uppkallad efter 1600-talskungen Ludvig XIV:s biktfader François d'Aix de La Chaise, invigs utanför Paris. Eftersom den anses ligga för långt bort från den dåvarande staden blir den till en början inte särskilt populär. För att råda bot på detta flyttas kvarlevorna av 1600-talsförfattarna Jean de La Fontaine och Molière snart dit, vilket leder till att den så småningom blir en kyrkogård för kändisar. Idag är den Paris största kyrkogård och där vilar en mängd kändisar, även icke-franska.
- 1840 – Den nyzeeländske guvernören William Hobson utropar brittisk överhöghet över båda Nya Zeelands huvudöar (Nordön genom avtal och Sydön genom upptäckt), tre och en halv månad efter att man den 6 februari genom Waitangifördraget har kommit överens med den inhemska maoribefolkningen hur det brittiska styret över öarna ska skötas. Den 16 november samma år konstitueras Nya Zeeland som brittisk koloni.
- 1927 – Den svenskättade amerikanske flygaren Charles Lindbergh landar på Le Bourgets flygplats i Paris efter att på 33,5 timmar med flygplanet Spirit of St. Louis ha flugit från New York. Den första flygningen över Atlanten har ägt rum 1919, men detta är första gången någon har gjort det ensam.
- 1932 – Den amerikanska flygaren Amelia Earhart landar i Londonderry på Nordirland efter att på strax under 15 timmar ha flugit från Newfoundland i Kanada. Dels slår hon hastighetsrekord i flygning över Atlanten, dels blir hon den första kvinnan som flyger ensam över detta hav.
- 1982 – Brittiska trupper börjar landstiga på Falklandsöarna under det pågående Falklandskriget mot Argentina, en och en halv månad efter att kriget har utbrutit. De argentinska trupperna kapitulerar tre veckor senare.
- 1985 – Österrike beslutar att köpa 24 stycken begagnade exemplar av det svenska jaktplanet Saab 35 Draken. Planerna på inköpet har uppstått redan 1968 och inköpet väcker nu stark kritik i Österrike, eftersom planen nu är mycket gamla (de är byggda i början av 1960-talet). De förblir dock i tjänst i det österrikiska flygvapnet fram till 2005.
- 1991 – 16 personer, inklusive den förre indiske premiärministern Rajiv Gandhi, blir dödade då den lankesiska separatisten och självmordsbombaren Thenmuli Rajaratnam utlöser en bomb i Sriperumbudur.
- 2006
- I Montenegro hålls en folkomröstning om huruvida federationen Serbien och Montenegro ska upplösas.[1] Då ja-sidan vinner med 55,4 procent av rösterna (mot nej-sidans 44,6 procent) utropar Montenegro den 3 juni samma år sin självständighet från federationen.
- Sverige besegrar Tjeckien med 4–0 i finalen av årets ishockey-VM. Sverige blir därmed det första land som vinner guld i ishockey i både vinter-OS och VM under samma år.
Födda[redigera | redigera wikitext]
- 1471 – Albrecht Dürer, tysk målare och grafiker (död 1528)
- 1527 – Filip II, engelsk prinsgemål 1554–1558 (gift med Maria I), kung av Spanien från 1556 och av Portugal från 1580 (död 1598)
- 1664 – Giulio Alberoni, italiensk kardinal, diplomat och statsman (död 1752)
- 1688 – Alexander Pope, brittisk författare (död 1744)
- 1751 – Gudmund Jöran Adlerbeth, svensk skald, lärd och statsman, ledamot av Svenska Akademien från 1786 (död 1818)
- 1759 – Joseph Fouché, fransk revolutionspolitiker, polisminister i Paris 1799–1810 (död 1820)
- 1775 – Lucien Bonaparte, fransk politiker, yngre bror till Napoleon I (död 1840)
- 1780 – Elizabeth Fry, brittisk kväkare, fängelsereformator och filantrop (död 1845)
- 1787 – John Page, amerikansk politiker, guvernör i New Hampshire 1839–1842 (död 1865)
- 1792 – Gaspard-Gustave Coriolis, fransk ingenjör, fysiker och matematiker (död 1843)
- 1796 – Reverdy Johnson, amerikansk jurist och whigpolitiker, senator för Maryland 1845–1849, USA:s justitieminister 1849–1850 (död 1876)
- 1805 – Karl Backman, finländsk pedagog och skolledare (död 1856)
- 1825 – Lars Magnus Carlsson, svensk gästgivare, godsägare och riksdagsman (död 1899)
- 1843
- Albert Gobat, schweizisk advokat och politiker, mottagare av Nobels fredspris 1902 (död 1914)
- Louis Renault (jurist), fransk jurist och diplomat, mottagare av Nobels fredspris 1907 (död 1918)
- 1844 – Henri Rousseau, fransk målare och tulltjänsteman (död 1910)
- 1851 - Léon Bourgeois, fransk jurist och politiker, mottagare av Nobels fredspris 1920 (död 1925)
- 1860 - Willem Einthoven, nederländsk fysiolog, mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1924 (död 1927)
- 1867 – Augustus O. Stanley, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Kentucky 1915–1919, senator för samma delstat 1919–1925 (död 1958)
- 1868 – Walter Welford, brittisk-amerikansk politiker, guvernör i North Dakota 1935–1937 (död 1952)
- 1878 – Glenn Curtiss, amerikansk motorcykel- och flygpionjär (död 1930)
- 1881 – Karl Westerström, svensk godsägare och högerpolitiker (död 1916)
- 1891
- Gustaf Boge, svensk filmfotograf (död 1975)
- Maja Cassel, svensk skådespelare och operettsångare (död 1953)
- 1896 – John Chandler Gurney, amerikansk republikansk politiker, senator för South Dakota 1939–1951 (död 1985)
- 1898 – Sven Säfwenberg, svensk bandymålvakt och ishockeyspelare (död 1950)
- 1904 – Thomas Wright Waller, amerikansk jazzpianist och kompositör med artistnamnet Fats Waller (död 1943)
- 1912
- Sven Melin, svensk skådespelare och sångare (död 1966)
- Lille Bror Söderlundh, svensk tonsättare, vissångare och kompositör (död 1957)
- Kurt Bolender, tysk SS-officer (död 1966)
- 1913
- Lars Lennartsson, svensk sångare och skådespelare (död 1992)
- Holge Ottosson, svensk direktör, kommunpolitiker och riksdagsman (död 1989)
- 1916 – Harold Robbins, amerikansk författare (död 1997)
- 1917 – Raymond Burr, kanadensisk-amerikansk skådespelare (död 1993)
- 1920 – Anthony Steel, brittisk skådespelare (död 2001)
- 1921 – Andrej Sacharov, sovjetrysk kärnfysiker och medborgarrättskämpe, mottagare av Nobels fredspris 1975 (död 1989)
- 1925 – Olof Thunberg, svensk skådespelare och regissör
- 1926 – Marta Toren, svensk skådespelare (död 1957)
- 1926 – Kay Kendall, brittisk skådespelare (död 1959)
- 1933 – Ulf Björlin, svensk dirigent, tonsättare och filmmusikarrangör (död 1993)
- 1934 – Bengt Samuelsson, svensk professor i medicinsk kemi, mottagare av Nobelpriset i medicin eller fysiologi 1982
- 1936 – Günter Blobel, tysk-amerikansk biolog och läkare, mottagare av Nobelpristagare i fysiologi eller medicin 1999
- 1938 – Kay Pollak, svensk filmregissör
- 1943 – Michael Noonan, irländsk politiker, Irlands finansminister 2011–
- 1944 – Mary Robinson, irländsk politiker, Irlands president 1990–1997
- 1946 – Lakke Magnusson, svensk skådespelare (död 2004)
- 1949 – Björn Ranelid, svensk författare
- 1952 – Laurence Tureaud, amerikansk skådespelare med artistnamnet Mr. T
- 1957
- Staffan Hallerstam, svensk skådespelare och läkare
- Judge Reinhold, amerikansk skådespelare
- 1958 – Tom Feeney, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 2003–2009
- 1959
- Nick Cassavetes, amerikansk skådespelare, manusförfattare och regissör
- Kent Edlund, svensk bandyspelare
- 1960 – Jeffrey Dahmer, amerikansk seriemördare (död 1994)
- 1964 – Tommy Albelin, svensk ishockeyspelare
- 1973 – Noel Fielding, brittisk ståuppkomiker och skådespelare
- 1975 – Marit Bergman, svensk sångare, pianist, gitarrist och låtskrivare
- 1980 – Chris Raab, amerikansk skådespelare
- 1985
- Mutya Buena, brittisk musiker, sångare och låtskrivare, medlem i gruppen Sugababes 1998–2005
- Mark Cavendish, brittisk tävlingscyklist
- 1992 – Olivia Olson, amerikansk skådespelare
Avlidna[redigera | redigera wikitext]
- 987 – Ludvig lättingen, omkring 20, kung av Västfrankiska riket sedan 986 (född omkring 967)
- 1290 – Johan Odulfsson, svensk kyrkoman, ärkebiskop i Uppsala stift 1281–1284
- 1471 – Henrik VI, 49, kung av England och herre över Irland 1422–1461 och från 1470 till 11 april detta år (mördad) (född 1421)
- 1481 – Kristian I, 55, kung av Danmark sedan 1448, av Norge sedan 1450 och av Sverige 1457–1464 (född 1426)
- 1542 – Hernando de Soto, omkring 45 eller 46, spansk upptäcktsresande (febersjukdom) (född 1496 eller 1497)
- 1639 – Tommaso Campanella, 70, dominikansk teolog, filosof och poet (född 1568)
- 1724 – Robert Harley, 62, engelsk earl, statsman och boksamlare (född 1661)
- 1742 – Lars Roberg, 78, svensk medicinsk och naturvetenskaplig forskare, grundare av Akademiska sjukhuset (född 1664)
- 1786 – Carl Wilhelm Scheele, 43, svensk kemist och apotekare (möjligtvis kvicksilverförgiftning) (född 1742)
- 1800 – Carl August Ehrensvärd, 55, svensk greve, sjömilitär, konstteoretiker, konstnär och arkitekt (född 1745)
- 1817 – Johan Christopher Toll, 74, svensk militär, generalfältmarskalk, landshövding, generalguvernör och krigsminister (född 1743)
- 1847 – Jonas Henrik Gistrén, 79, svensk läkare, en av grundarna av Svenska Läkaresällskapet (född 1767)
- 1865 – Jeremiah Clemens, 50, amerikansk demokratisk politiker och författare, senator för Alabama 1849–1853 (född 1814)
- 1873 – Ange Guépin, 67, fransk läkare och publicist (född 1805)
- 1895 – Franz von Suppé, 76, österrikisk kompositör (född 1819)
- 1916 – Artúr Görgey, 98, ungersk militär, överbefälhavare för den ungerska upprorshären 1848–1849 (född 1818)
- 1919 – Leonard Holmström, 78, svensk geolog och folkhögskoleföreståndare (född 1840)
- 1920 – Venustiano Carranza, 60, mexikansk politiker, Mexikos president sedan 1917 (mördad) (född 1859)
- 1929 – Archibald Primrose, 82, brittisk politiker, Storbritanniens utrikesminister 1886 och premiärminister 1894–1895 (född 1847)
- 1935
- Jane Addams, 74, amerikansk filantrop och feminist, mottagare av Nobels fredspris 1931 (född 1860)
- Arvid Gyllström, 45, svensk-amerikansk akrobat, manusförfattare, producent och regissör (född 1889)
- 1949 – Klaus Mann, 42, tysk författare (självmord) (född 1906)
- 1950 – Harry L. Davis, 72, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Ohio 1921–1923 (född 1878)
- 1952 – John Garfield, 39, amerikansk skådespelare (hjärtattack) (född 1913)
- 1954 – Anton de Verdier, 75, svensk skådespelare (född 1878)
- 1964 – James Franck, 82, tysk-amerikansk fysiker, mottagare av Nobelpriset i fysik 1925 (född 1882)
- 1973
- Carlo Emilio Gadda, 79, italiensk författare (född 1893)
- Ivan Konev, 75, sovjetisk militär, marskalk sedan 1944 (född 1897)
- 1976 – Lee E. Emerson, 77, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Vermont 1951–1955 (född 1898)
- 1980 – Ingrid Foght, 60, svensk skådespelare (född 1919)
- 1981 – Charles Woodruff Yost, 73, amerikansk diplomat, FN-ambassadör 1969–1971 (född 1907)
- 1983 – Boris Stepantsev, 53, sovjetisk regissör (född 1929)
- 1991 – Rajiv Gandhi, 46, indisk politiker, Indiens premiärminister 1984–1989 (mördad) (född 1944)
- 1995 – Les Aspin, 56, amerikansk demokratisk politiker, USA:s försvarsminister 1993–1994 (född 1938)
- 1999 – Karnail Paul Pitts, 21, amerikansk rappare med artistnamnet Bugz, medlem i hiphop-gruppen D12 (mördad) (född 1978)
- 2000
- Barbara Cartland, 98, brittisk författare (född 1901)
- John Gielgud, 96, brittisk skådespelare (född 1904)
- 2002 – Niki de Saint Phalle, 71, fransk konstnär (född 1930)
- 2007 – Bruno Mattei, 75, italiensk filmregissör (född 1931)
- 2008
- Michelle Meldrum, 39, amerikansk hårdrocksgitarrist (hjärnblödning) (född 1968)
- Mel Casson, 87, amerikansk serietecknare (född 1920)
- 2009 – Robert Müller, 28, tysk ishockeymålvakt (hjärntumör) (född 1980)
- 2010
- Anna-Lena Löfgren, 66, svensk sångare (sjukdom) (född 1944)
- Ingrid Segerstedt-Wiberg, 98, svensk riksdagsledamot, journalist och debattör (född 1911)
- 2011 – Bill Rechin, 80, amerikansk serietecknare (född 1930)
- 2014
- Jaime Lusinchi, 89, venezuelansk president 1984–1989
- R. Umanath, 92, indisk kommunistisk politiker (född 1922)
- 2016 – Sándor Tarics, 102, ungersk vattenpolospelare (född 1913)
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ ”Montenegro” (på engelska). World Statesmen. http://www.worldstatesmen.org/Montenegro.html. Läst 23 november 2012.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
- Wikimedia Commons har media som rör 21 maj.