Wikipedia:Bybrunnen

Deltagarsidor
Viktigt Grundprinciperna Policy och riktlinjer Vanliga frågor
Kontakt och frågor Bybrunnen Anmäl ett fel Wikipediafrågor Bildfrågor Wikipedia i media Faddrar Faktafrågor Översättningsfrågor Kontakt / Press Begäran om åtgärder Bilder från Commons i svensk press Byte av användarnamn Volontärer Wikiträffar
Skriva och redigera Introduktion Redigera Skriva en ny artikel Introduktion till formatering Introduktion till wikilänkar Introduktion till källhänvisningar
Lägga till bilder Introduktion till illustrationer Teknisk manual för illustrationer Månadens nyuppladdade bilder Årets nyuppladdade bild
Att göra Önskelista Veckans tävling Veckans översättning Månadens uppdrag Månadens nya och utökade artiklar Projektkontoret Projekt Kvalitetskontroll Artikelgranskningar

      Genväg WP:BB

Bybrunnen Svenskspråkiga Wikipedias övergripande diskussionssida

Välkommen till Bybrunnen! Här förs diskussioner om Wikipedia som angår de flesta av användarna, till exempel om funktioner eller riktlinjer. Starta ett nytt diskussionsavsnitt

Welcome to the Swedish equivalent of the Village Pump. Feel free to write in English.

För att begära åtgärder för användare, artiklar eller andra sidor är det ofta lämpligare att gå via samlingssidan inrättad för detta ändamål: Wikipedia:Begäran om åtgärder

Bybrunnen arkiveras automatiskt av en robot efter 14 dygn. Samtliga arkiv hittar du här: Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv

Wiktionary

Wikinews

Wikibooks

Wikiversity

Meta

Incubator

Wikidata

Nutida respektive historisk fornnordisk religion

Under policyn Neutral synvinkel finns avsnittet angående otillbörlig vikt. Min uppfattning är att det finns goda skäl att, i artiklar om fornnordisk religion, försöka sörja för att otillbörlig vikt inte läggs vid ämnesaspekter som har att göra med med nutida utövning av fornnordisk religion.

Det gäller artiklar som Blot, Disablot, Vårblot, Midsommarblot, Alvablot, Gimle (organisation), Samfälligheten för Nordisk Sed (ett samfund som enligt artikeln har ett 50-tal medlemmar), Midvinterblot.

Det historiska blotandet angick hela samhället, eller hela delar av samhället, medan den nutida utövningen angår långt färre religionsutövare, kanske ett hundratal. Trots detta tillmäts den nutida utövningen vikt i artiklarna. Ett annat problem är att avsnitten sällan är belagda med källor eller är belagda med webbkällor som inte fungerar. I artikeln Alvablot läggs webbplatsen Norrönt lexikon till grund för beskrivningar av nutida utövning. Webbplatsens användbarhet diskuterades Diskussion:Alvablot för tio år sedan. Idag finns inte webbplatsen längre och därmed går det inte att bedöma om påståendena i artikeltexten är rimliga. Verifierbarheten har gått förlorad.Sånt händer hela tiden, men jag ser det som en konsekvens av att skribenter belägger med närstående källor i stället för att t.ex. läsa innantill i en bok. Bildmaterialet som ska skildra den nutida utövningen bidrar verkar förövrigt visa hur marginell den nutida religionsutövningen är. /Sniper Zeta (diskussion) 29 januari 2017 kl. 18.33 (CET)

Jag instämmer helt. Det räcker att nutida asatro behandlas i en egen artikel. Eftersom det inte finns någon påvisbar kontinuitet saknas anledning att nämna de moderna bruken i artiklarna om den fornnordiska religionen. Tostarpadius (diskussion) 29 januari 2017 kl. 19.26 (CET)

Jag har främst reagerat på att väldigt tveksamma teorier som knappast har något större stöd bland dagens arkeologer framförs i artiklarna. Men som det finns andra aktiva wikipedianer med mer specialkunskap inom området hoppades jag att någon av dem skulle ta sig an artiklarna.FBQ (diskussion) 29 januari 2017 kl. 19.57 (CET)

Ska vi vänta på att arkeologer ska ge detaljerade redogörelser för dylikt, får vi nog vänta. Det som grävs upp ur jorden brukar inte ge mycket svar om innehållet i en mytologi. De bästa källorna här är nog de som är nedskrivna eller avbildade på ett eller annat sätt. -- Innocent bystander (diskussion) 30 januari 2017 kl. 07.21 (CET)

Även om de nedtecknade källorna är från den kristna tiden eller skrivna av samtida kyrkomän ligger de dock närmare än nutida spekulationer, det är sant. Dock bör vetenskapliga hypoteser behandlas med större respekt än sådana som framförts av anhängare av forn sed i nutiden. De senares tendens är oftast betydligt mer problematisk än den i de gamla urkunderna. Tostarpadius (diskussion) 30 januari 2017 kl. 08.28 (CET)

Ja, men jag tror vetenskapliga hypoteser byggda på skrivet material är innehållsrikare än de arkeologiska här. De senare kan i bästa fall beskriva begravningsseder, men inte väldigt mycket mer. Att kulten vid Nämforsen var en Älgkult, bygger inte på uppgrävt material. Man har nämligen inte hittat mycket rester av älg här. Istället bygger det på avbildningarna vid strandkanten. Jag har sett en del intressant skrivet av arkeologer om vikingatida mytologi, men det bästa bygger ofta på skrivna redogörelser. Vid kristnandet av Norge påbjöds tex förändringar i hur man byggde hus. Att ett hus kunde byggas på ett "okristet" sätt har gett många intressanta hypoteser. Men det är alltså något man kommit fram till genom att studera skrivna texter, inte bara genom utgrävningar. -- Innocent bystander (diskussion) 30 januari 2017 kl. 09.23 (CET)

Jag har inte mycket tid just nu så jag får återkomma senare. Jag tänkte i första på artikeln blot. Vad gäller uppgiften om att templet skall ha renats med eld enligt ett dokument från 1400-talet så handlar det om ett dokument som Olof Verelius hittade väldigt lägligt just som han höll på att strida om huruvida templet legat i Uppsala eller Gamla Uppsala. Texten bedömdes i sin samtid som en förfalskning och är försvunnet sedan 1702. Kjel Kumlien framförde på 1960-talet åsikten att dokumentet var äkta, men den har inget större stöd. Vad gäller vårblot och midsommarblot finns inga sådana dokumenterade i äldre källor så de bör väl rimligen bara handla om den moderna företeelsen. Vad gäller alvablot finns bara en händelse beskriven vilken återges i artikeln, utifrån den går inte att säga att alvablotet skulle vara kopplat till någon viss årstid. Disablotet finns beskrivet i några fler, det i Uppsala verkar vara kopplat till februari men det är tveksamt om det varit något generellt.FBQ (diskussion) 30 januari 2017 kl. 11.24 (CET)

Arkeologer studerar givetvis också texter. Sedan är det ju bra om man gör det källkritslt utifrån vad fynden säger.FBQ (diskussion) 30 januari 2017 kl. 11.27 (CET)

Nog tycker jag att vi bör ha artiklar som skildrar den nutida asatron också, även om den inte direkt är någon religiös verksamhet av central betydelse, men håller med andra här om att det är WP:OVIKT över det fokus det tagit i artiklarna, givet hur perifert det är i dag jämfört med den centrala betydelse de gamla bloten hade. Jag har därför skapat Modernt blot och lyft ut innehållet om det nutida blotandet ur Blot, Disablot, Vårblot, Midsommarblot och Alvablot dit. /Julle (disk.) 30 januari 2017 kl. 13.53 (CET)

Och Midvinterblot. /Julle (disk.) 30 januari 2017 kl. 13.56 (CET)

Utmärkt! Tostarpadius (diskussion) 30 januari 2017 kl. 18.41 (CET)

Jag ställer mig lite frågande till att bryta ut det nutida och lägga det under ett icke-etablerat begrepp. Vi ska väl inte hitta på vad något kallas utan återspegla vad som står i källor etc? Jag upplever det även som märkligt att inte överhuvudtaget nämna något om nutida bruk i blotsartiklarna (är det för långt i sammanhanget går det ju att bryta ut men fortfarande sammanfatta kort)? Att det bara skulle finnas kring ett femtiotal med trosinriktningen i Sverige stämmer inte - det finns olika samfund. Samfundet Forn Sed Sverige uppgav för ett par år sedan nästan 400 medlemmar för enbart sitt samfund. Det finns även liknande samfund i andra länder. Isländska Ásatrúarfélagið har mer än tretusen medlemmar. Jag tycker dock det är viktigt att skilja forntida blot och nutida blot på något sätt. //Vätte (diskussion) 31 januari 2017 kl. 03.40 (CET)

Blot (nutid) kanske är ett bättre artikelnamn? /Julle (disk.) 31 januari 2017 kl. 04.00 (CET)

"Forn sed" är helt och hållet en "Camel" som andra skribenter redan framhållet. Det är ett kristet begrepp, som bara finns nämnt i några få källor från medeltiden eller 1200 talet, och vad det gäller den lilla sekt som det här är tal om, så är deras principer för medlemsredovisning ganska så unika. Exempelvis så har jag själv från deras medlemsaansvarige Bastiaan von Beuningen fått höra att de registrerar medlemmar från tidigt 1990-tal som fortfarande aktiva, vilket förklarar deras påstådda antal om 400 - i själva verket är de inte fler än ett hundratal, och vad de säger saknar ALLT allmänt intresse. De som varit med här ett tag VET att det funnits två eller till och med TRE olika sidor från det här mystiska samfundet, en med rubriken forn sed (med mellanslag) och en fornsed och så en tredje .- till sist fick sajtadm TA BORT alltihop som visade sig föga vederhäftigt.. men i och för sig, de här knasbollarna kanske inte är de ända - Donald Trump hävdade ju vid sin installation som president nyligen att hans edssvärande var "the biggest in the World" som "alternativa fakta" och katolska kyrkan i Norge lär ha registerat minst 40 000 norrmän för mycket som medlemmar, så who are we to say ? - LellePrinter21

@Julle: Ja, det är bättre! //Vätte (diskussion) 1 februari 2017 kl. 01.13 (CET)

Vätte: Okej, jag har flyttat sidan nu. /Julle (disk.) 2 februari 2017 kl. 15.51 (CET)

Jag ser hellre tydliga underrubriker som skiljer på historia och nutid. Som i forn sed. Antalet artiklar med överlappande innehåll inom detta område är redan stort.

Antal medlemmar borde nämnas i någon av alla dessa artikel - hittar inte det just nu.176.10.249.111 31 januari 2017 kl. 07.05 (CET)

Jag är helt på Julles och Tostarpadius linje att historisk asatro skall hållas åtskild från den moderna. Det är helt ohistoriskt att blanda ihop dem och det gör risken för otydlighet och sammanblandning stor. Jag tänker t.ex. på skolelever som använder Wikipedia som källa, det blir väldigt förvirrande för dem att skilja det ena från det andra. Det finns inget obrutet historiskt samband mellan dessa former av religionsutövning. Modern asatro hänger mer samman med new age än med historisk asatro och är helt och hållet ett modernt påfund. /Ascilto (diskussion) 31 januari 2017 kl. 10.08 (CET)

Saker kan förstås också hållas väl åtskilda i samma artikel. En artikel om aktiviteten bön kan beskriva fenomenet i olika religioner, även om man tänker sig att bönesätten inom de olika religionerna är helt olika saker (meditation t ex är väl en term som kan sägas ha flera olika ganska åtskilda betydelser – kontemplera bibelberättelser, t ex – även om de å andra sidan också kanske samtidigt har gemensamma drag och evt gemensamt ursprung, som samtidigt kan beskrivas i en artikel). Jag hade inte varit emot en god sådan lösning, men jag är heller inte emot nuvarande.

(Strikt talat kan jag också hålla med om att "Modernt blot" liksom inte är en självklar POMMF-term som gör att man tänker "det här omtalade ämnesområdet tarvar en egen artikel" – alltså svagt stöd för ett mer POMMF-träffande/objektivt sett förekommande namn, evt, men mer pragmatiskt sett så är nuvarande också ok, tycker bara lite högst subjektivt att det "låter bra".)

Sedan är informationskvaliteten väl inte rikgit den bästa om de moderna företeelserna, som ibland kanske också är lite överdetaljnivå/marginella företeelser – alltså såpass små fenomen att det är svårt att ge en gott källbelagd och gedigen information om. Få tyngre källor finns allmänt, kan jag tänka mig. Bristen i informationskvalitet gäller kanske tyvärr också de historiska fenomenen (mytologi och liknande allmänt är en rörig djungel av faktauppgifter och ibland faktoider, och typ "det här vet ju alla" eller "sunt förnuft" som källa, vilket återspeglas i de artiklarna). flinga 31 januari 2017 kl. 15.33 (CET)

Det finns nästan alltid källor att ta del av. Eventuellt får man gå på biblioteket, fjärrlåna, på plats eller hemifrån, med hjälp av lånekort söka i de databaser som man eljest inte har tillgång till. Sedan med källorna för handen kan man börja läsa innantill. Sedan återstår att läsa innantill. Det kan vara svårt nog, men kanske blir det bra till slut. / Sniper Zeta (diskussion) 31 januari 2017 kl. 23.41 (CET)

Visst finns det källor, men de samtida skriftliga dokumenten och vittnesbörden är få. På nordisk mark handlar det så gott som uteslutande om runstenar. Nu går vi inte direkt ad fontes utan nöjer oss principiellt med publicerade tolkningar av dessa. Även om vi alltså avstår från att dricka ur de friska källsprången bör vi inte ösa ur usla brunnar. Det vi har att tillgå är i huvudsak nedtecknat av kristna. Den tendensen har vi att beakta. Men i det material som givits ut av dem som försöker anknyta till dessa traditioner i nutiden finns i stort sett ingenting att hämta. Med risk för att låta respektlös gentemot religiösa övertygelser vill jag framhålla, att det att vända sig dit är som att skriva om den närmast följande tiden utifrån det som handlar om nutida medeltidsdagar. Därför bör företeelserna också hållas strikt isär, så att alla missförstånd undviks. Det rör sig om skilda fenomen som går under samma namn. Tostarpadius (diskussion) 1 februari 2017 kl. 08.39 (CET)

Till Sniper Zeta och apropå Tostarpadius inlägg ovan: det jag menade var alltså källor till de nutida fenomenen, som t ex datum då f.d. Sveriges Asatrosamfund höll (modernt) blot år 2008, att moderna asatroende försökt koppla sitt disablot till alla hjärtans dag, och hur "vissa (moderna) asatroende" ser på samfundet Samfälligheten för nordisk sed (med "några hundra medlemmar"). Jag kan alltså gott tänka mig att vissa av de uppgifterna inte är möjliga att verifiera/källbelägga.

Medhåll att vi inte kan använda "moderna hedningars" synsätt som källor för historiska och forna mytologiska fenomen, absolut. Och ja, för sådant finns det källor att tillgå, men det är ändå så att fältet mytologi ofta är dåligt behandlat/beskrivet på Wikipedia – bl a för att jag kan tänka mig att det är ett rätt svårt fält även vetenskapligt, eller för den delen för populärvetenskapen (böcker om vetenskapliga ämnen för en intresserad allmänhet) – där ger även goda källor ofta motstridiga uppgifter om ett och samma fenomen. (Exempel, mer åt folklivsforskningen: vilken eller vilka Knutar är det som har gett namn åt Knutsdagen? Varför anses den som julens slut i Sverige, när det annorstädes är trettondagen som är det (ur minnet)? Vilka ursprung har luciafirandet? Vad var särimner för kreatur egentligen? Ingen av dessa frågor besvaras med klara och/eller entydiga svar av de vetenskapliga källorna, sammantagna.) flinga 1 februari 2017 kl. 13.11 (CET)

Särimner

Sidospår flyttad till och kan fortsätta på Diskussion:Särimner. --MagnusA 22 februari 2017 kl. 18.49 (CET)

Vidare uppslag till saker att lösa

Intressanta ämnen! (Jag fann texter på nordisk seds hemsida som ligger närmast några som jag trott att jag läst om termen "forn sed" för många år sedan, och som jag senare inte lyckades återfinna.) Vi ska förstås inte skriva utifrån amatörhypoteser, men om problematisk tendens syftar på någon form av rasism, så tror jag det är en marginell företeelse bland de rörelserna (iaf i Sverige) (och inget vi ska lasta de icke-rasistiska organisationerna för). (En sådan person från något annat land har jag dock stött på.)

• Mytologiämnet är tyvärr ofta inte så stringent beskrivet här. Betrakta artikelkomplexet nyhedendom, modern asatro, forn sed, nordisk sed, nordisk religion, hedendom, asatro och fornnordisk religion. (Finns det något som evt skulle kunna sammanfogas och beskrivas i en och samma artikel? Ämnena bör tydligt kopplas samman, hänvisa och länka till varandra.)

• Nordisk sed verkar typ myntat som kontrast till forn sed, och framförallt höra till Samfälligheten för nordisk sed, som är ett tämligen litet samfund (50-tal ser dock ut att vara en utdaterad historisk uppgift, enl. artikeln). Som en ännu ganska marginell term tänker jag därför att samfällighetstermen "nordisk sed" (även viss annan användning *kan* förekomma) bör infogas i samfällighetens artikel, med hänvisning från det lite besläktade "forn sed" (som är mkt matigare i artikelinnehåll, men som kanske inte heller vore omöjligt att infoga i lämpligt samfund, men jag är mer skeptisk till sådan infogning). (Är detta rätt uppfattat, tror ni?)

• Samfälligheten för Nordisk Sed och Samfundet Forn Sed Sverige – är inte detta camel-casing? (Som vi undviker.) (Skrivs samfundsnamn för övrigt med stor inledande bokstav eller ej?)

Mvh, flinga 31 januari 2017 kl. 15.47 (CET)

Håller med Flinga. Detta ÄR Camel Casing i sin prydno. BÅDA sidorna bör tas bort, eftersom de saknar vetenskapligt värde om ni frågar mig.. "Forn sed" har aldrig varit något vedertaget vetenskapligt begrepp, men det har Asatro eller Fornnordisk religion - det torde nog de flesta sansade människor vara medvetna om, och vad de många "forn sed" sidorna egentligen gör här inne, finns det delade åsikter om.

- lellePrinter21

I artikeln forn sed sägs: I studien "Asatro i tiden" år 2000 konstaterar författaren att flertalet i hans undersökning föredrar att använda begreppen "sed", "forn sed" eller "den gamla seden" framför "asatro. (Med hänvisning till källan Fredrik Skott, Asatro i tiden (2000) sidan 11.) Det motsäger endel av dina bidrag user:lellePrinter21. Men jag har inte tillgång till källan så jag har inte kunnat kontrollera uppgiften. Någon som har tillgång till den? (För övrigt verkar det finnas missförstånd begreppet CamelCase. Forn sed är inte det, medan FornSed skulle vara det.) 176.10.249.111 14 februari 2017 kl. 06.57 (CET)

Jaha,ifall jag har missförstått begreppet "CamelCase." ber jag om ursäkt, men jag trodde det här var något som påminner om otillåten märkesreklam, dvs t ex om någon i en Wikipedia artikel om tobak, hela tiden lägger in bilder på Camel-cigaretter... Denna lilla extrema klick eller sekt av "fornsedare" verkar hela tiden göra väldig reklam för sig själva i vad de skriver här, och använder sidan Samfundet Forn Sed Sverige som ett ganska oblygt försök till "medlemsraggning" för sitt lilla samfund, som samtidigt gjorts mycket större än det är. Exempelvis har de ju inte alls 400 medlemmar i dagsläget eller anno 2016, som de hela tiden försöker hävda med minst sagt dubiösa metoder. Jfr begreppet "Trumped up" i amerikansk engelska.

Angående Fredrik Skotts avhandling, som jag OCKSÅ läst, men heller inte har tillgång till som källa för ögonblicket. Den motsäger INTE ALLS vad jag nu sagt, kära 176.10.249.111. Tvärtom STÄRKER den bara mig i min uppfattning. Fredrik Skott säger själv i inledningen till sin avhandling, att det han gjort är ett antal djupintervjuer (cirka 20 stycken, om jag inte minns fel) med ett litet "kompisgäng" eller ett kotteri, en sekt med personer som alla känner varandra. Och som är just "fornsedare". Men är deras uppgifter verkligen vittnesgilla ? Fredrik Skott säger -- enligt min minnesbild INTE ALLS att detta "sneda urval" eller "partiska sample" (som en verklig statistiker som Hans Rosling skulle ha sagt) skulle vara representativt för landets ALLA Hedningar eller Asatroende, som i dagsläget (men inte år 2000, då avhandlingen skrevs) kan väntas vara ett tusental, kanske så många som tre tusen. Att döma alla dessa individer på grundval av ett litet kompisgäng eller kotteri på 20 personer är mycket, mycket "snett" och inte alls korrekt vetenskap, och sociologiska djupintervjuer har ett begränsat värde som vetenskaplig metod, vilket nog alla yrkesverksamma etnologer, sociologer mfl är medvetna om. Det finns med andra ord INGA BEVIS ALLS för påståendet att "flertalet" skulle föredra begreppet forn sed, när Asatro är det vetenskapligt vedertagna begreppet, som Skott använder i själva titeln till sin avhandling. Skott har ett stycke om källkritik i avhandlingen, där frågeställningar som dessa behandlas, det måste man säga till hans försvar. Vid Göteborgs universitet skall det finnas en forskare, som själv är verksam som styrelsemedlem i "forn sed" och som samtidigt framlagt akademiska uppsatser, där han yttrar sig ytterst fördomsfullt om andra hedniska samfund i Sverige. Varningar lär ha utdelats från institutionens prefekt. Känner du till det, kära 176.10.249.111 ? user:lellePrinter21

Intressanta nyheter! Nordiska Asa-samfundet[1] ska ju ha blivit samfund 2016 men har inte ens någon egen artikel. Artikeln raderades i höstas av Användare:Lars_Törnqvist med hänvisning till klotter. Steg 1 borde vara att återskapa den med ordentliga källor. De hade 500 medlemmar 2016[2], inte flera tusen som du skriver. Steg 2 är att utreda medlemsantalet i de olika samfunden och lägga in det i varje artikel, och kanske även i listan på sidan modern asatro. Jag la till två asatroende registrerade samfund i Lista över trossamfund i Sverige efter antal anhängare. (Avsluta gärna dina inlägg med fyra tildetecken ~~~~. Då läggs datum, tid och användarnamn in automatiskt.)176.10.249.111 17 februari 2017 kl. 12.33 (CET)

Det Lars Törnqvist raderade var rent klotter och hade ingenting att göra med om det borde finnas en artikel eller inte. Jag, som är stark förespråkare av att inte radera artiklar även om de behandlar små eller obskyra ämnen, hade också raderat det rena tramset som fanns om jag hunnit före. --افيراتير (diskussion) 17 februari 2017 kl. 18.00 (CET)

Liten rättelse till 176.10.249.111 : Jag har aldrig någonsin hävdat, att Nordiska Asa Samfundet eller något annat samfund har flera tusen användare. Läs i-n-n-a-n-t-i-l-l i vad jag har skrivit INNAN du alls uttalar dig, tack ! Såhär skrev jag: landets ALLA Hedningar eller Asatroende, som i dagsläget (men inte år 2000, då avhandlingen skrevs) kan väntas vara ett tusental, kanske så många som tre tusen - och det betyder - som nog alla förstår - att s-a-m-t-l-i-g-a av dessa samfund (samt enskilda utövare, som inte är med i något samfund alls) kanske uppgår till något tusental, kanske så många som tre tusen. Ska vi alls diskutera, kära 176.10.249.111 så var god håll dig till FAKTA, och vänligen lägg inte ord i munnen på mig som jag aldrig skrivit, aldrig sagt och aldrig menat.

Men - faktum är nog - Nordiska Asa Samfundet har enligt sig själva ca 600 medlemmar, "fornsed" som räknar sina medlemmar på ett mycket egendomligt sätt, och tar till namn på folk som var medlemmar på 1990-talet för att "blåsa upp" medlemstalen, kan bara få ihop högst 400 ens med denna bisarra metod, som väl knappast förekommer i Sverige föreningsliv eller samfundsliv för övrigt. Instämmer helt i ditt påpekande här om att det är bäst att utreda medlemstalen ordentligt. Och ska Wikipedia vara OPARTISKT - varför då ta in namnet på samfund A, men helt utesluta alla artiklar och omnämnande om det betydligt större Samfund B (räknat i hundratal personer ) ?

- LellePrinter 21, 21 februari 2017 kl 18:59 (CET)

Inte är det väl någon som säger att vi inte ska ha en artikel om Nordiska Asasamfundet? flinga 25 februari 2017 kl. 00.26 (CET)

Med camel-casing menade jag, lite slarvigt men som det har använts i Wikipediadiskussioner förr tror jag, att Varje ("större") Ord i en Rubrik Påbörjas med Stor Bokstav. Så gör man på engelska, men inte på svenska. flinga 20 februari 2017 kl. 01.47 (CET)

Betald mot obetald

Vad är skillnaden mellan betald mot obetald skribent i form av motprestation och hur kan Wikipedia överbrygga hindret för att växa sig större? Forskning om det sett ur Wikipedias perspektiv? --Vannucci (diskussion) 14 februari 2017 kl. 20.58 (CET)

Det framgår inte helt klart vad du syftar på: huruvida skribenter skulle vilja få ersättning för sina insatser och om det skulle locka fler att redigera? Det är väl frågor som har diskuterats emellanåt genom åren, vad jag förstår, och skribenter jag har talat med säger att de absolut inte skulle vilja ha betalt för sitt arbete, då det skulle skapa press och förta mycket av den ideella glädjen. Vad jag vet finns det inga (åtminstone inte av Wikipedia) avlönade skribenter (utöver de få anställda inom Wikimedias organisation) och är inte avsett att finnas heller, men visst skulle det säkert vara lockande för många och förvisso relevant för allt det stora arbete många lägger ner här dygnet runt. I ett framtidsperspektiv kan ju saker och ting tänkas ändras utifrån behovet av aktiva skribenter. Jag har själv föreslagit något belöningssystem för t ex tävlingar eller för de flitigaste skribenterna. Många skulle sannerligen vara värda det – inte minst mer uppmärksammande internt (och frivilligt externt).--Bemland (diskussion) 15 februari 2017 kl. 03.03 (CET)

Bara för att förtydliga, så att ingen missförstår: "utöver de få anställda inom Wikimedias organisation" – ingen inom Wikimedia Foundation (eller för den delen Wikimedia Sverige) är avlönad för att redigera uppslagsverkets innehåll. Wikimedia Foundations huvudsakliga fokus är teknisk: utveckling av mjukvaran (vilket jag är en del av), hålla servrarna uppe och så vidare, även om det också finns andra delar, som till exempel ett gäng jurister. Vad Wikimedia Sverige sysslar med kan man läsa till exempel i rapporterna längre ned på sidan här. När vi sedan redigerar uppslagsverket gör vi det på vår fritid. /Johan (WMF) (diskussion) 15 februari 2017 kl. 03.14 (CET)

Är man intresserad av vad Wikimediastiftelsens jurister gör släppte de förresten häromdagen den senaste rapporten om hur de hanterar begäran om nedtagning av innehåll, få ut användardata och så vidare, som ett exempel på saker de gör till vardags. /Johan (WMF) (diskussion) 15 februari 2017 kl. 03.17 (CET)

Det är inte helt problemfritt att börja betala folk hejvillt för att skriva på Wikipedia. Enskilda aktörer som vill ha välskrivna artiklar inom vissa ämnen är riskabelt (intressekonflikt) men mer förståerligt än att folk skulle bli kontinuerligt avlönade. Jag menar - det är skillnad på att få belöning/betalning för enskilda uppdrag och att vara "anställd" på ett sätt eller annat. Om folk börjar bli "anställda" skribenter lär det kanske locka de som är ute efter pengar, men då blir det problem med finansiering, och incitamenten till ideellt skrivande minskar - "varför ska jag skriva gratis när han får betalt för det". Och så vidare... Jag har inget emot att det skulle arrangeras tävlingar/liknande med belöningar i form av presentkort till böcker, en databasprenumeration, eller någonting sådant: tävlingar vars pris kommer med största sannolikhet användas för att göra uppslagsverket ännu bättre. Kontinuerlig avlöning tycker jag däremot är en kass idé, men det känns inte särskilt rimligt att ett sådant förslag skulle ges bifall av Wikimedia Sverige/Foundation. I övrigt används redan pengar till att hjälpa skribenter med böcker/utrustning/etc, och i alla fall på enwp finns det ställen där man kan ansöka om gratis databasprenumerationer (men jag vet inte om det är finansierat av wikimedia eller ej). Skottniss (diskussion) 15 februari 2017 kl. 03.51 (CET)

Jag tolkar frågan som att den handlar om Wikimedia Foundations användarvillkor, avsnittet om "paid contributions". Om det är det är väl följande avsnitt ur FAQ:n relevant (även om det enligt texten bara gäller vissa yrkesgrupper): "For example, if a professor at University X is paid directly by University X to write about that university on Wikipedia, the professor needs to disclose that the contribution is compensated. There is a direct quid pro quo exchange: money for edits. However, if that professor is simply paid a salary for teaching and conducting research, and is only encouraged by their university to contribute generally without more specific instruction, that professor does not need to disclose their affiliation with the university." Jag är osäker på om det finns någon bättre beskrivning på svwiki av skillnaden mellan betald och obetald redigering. Sjö (diskussion) 15 februari 2017 kl. 06.33 (CET)

Själv sitter jag ibland här på vad som i praktiken är betald arbetstid, medan "jag behåller min plats längst bak i kön". -- Innocent bystander (diskussion) 15 februari 2017 kl. 07.30 (CET)

Det finns väl (eller har funnits) "Wikipedians in residance" som i praktiken har till arbetsuppgift att skriva artiklar? De kan göra det eftersom deras uppdragsgivare har bedömt att det data som de producerar är tillräckligt fritt för att kunna publiceras på Wikipedia och därmed slipper underhålla egen infrastruktur för digitalisering. /ℇsquilo 15 februari 2017 kl. 07.34 (CET)

Och det har väl inte alltid varit okontroversiellt. En användare på Wikidata har det emot sig att hn medverkat just som "Wikipedian in residence". Det argumenteras idag om dolda agendor och intressekonflikter, nästan oavsett vad användaren idag gör. Detta trots att användaren slutat som "in residence" för längesedan. -- Innocent bystander (diskussion) 15 februari 2017 kl. 15.02 (CET)

Man kan nog betvivla att just avlönade skribenter skulle "hjälpa Wikipedia att växa sig större" ...eller ens att överleva påfrestningar.

Kostnaderna för projekt av typen Nordisk Familjebok, och efterföljare, har alltid varit stora. Tryck och distribution slipper Wikipedia betala för, men i gengäld har Wikipedia heller inga inkomster som kan jämföras med bokförsäljning.

För ett tag sedan diskuterade jag saken med en bekant, vars artikel (peer-reviewed) jag tänkte referera till. Min fråga var egentligen: Finns det något paper som bättre? Hennes kommentar var att det ibland kan vara lockande att redigera wikipedia-artiklar från ens eget forskningsområde, men att varken svenska eller engelska Wikipedia är tillräckligt förtroendeingivande med avseende på klotter eller POV-pushing.

Detta är nu ingen fråga som jag försöker driva, men det vore långt viktigare och dessutom lättare och billigare att försöka ge ett mera förtroendeingivande intryck, än att på nuvarande stadium försöka betala skribenter.

/Johan M. Olofsson (diskussion) 15 februari 2017 kl. 14.07 (CET)

Jag uppfattar det med "betalda redigeringar" som en möjlig intresse-konflikt. Lite som att skriva om sig själv. En del klarar att göra det neutralt, andra får det till att bli reklam. Avsikten med paid disclosure är väl att reklambyråer som skriver om ett kund-företag ska meddela det, så att artikeln kan granskas. Som synpunkt på Vannuccis fråga, tror jag att om man tydligt kan visa att det blir bra artiklar, göra det sannolikt att artiklarna inte blir reklam - då tror jag det kan accepteras av gemenskapen. Däremot tror jag problemet är att hitta en sponsor, som är villig att betala allmännt skrivarbete, alltså inte inriktat på just deras område. Men om Vannucci lyckas, så gratulerar jag gärna. Jag tror inte tävlingar är tillräckligt för att få den tillväxt som jag tror Vannucci tänker sig.--Janwikifoto (diskussion) 15 februari 2017 kl. 14.56 (CET)

Wikipedia har inga maktmedel att ta till. Och vad skulle exempelvis en reklambyrå ha att vinna på att flagga att de skriver om en uppdragsgivare? Skulle en sådan artikel därefter skyddas från andra redigeringar? Knappast!

Detsamma gäller för docenten som redigerar in referenser till egen och andras forskning i en artikel.

– Och tror någon att säkerhetstjänster och trollfabriker skulle följa anvisningen?

Det måste vara referensernas kapacitet att övertyga som avgör vad som står.

På gott och ont är den kunnige likställd med den okunnige.

/Johan M. Olofsson (diskussion) 15 februari 2017 kl. 15.26 (CET)

Hur gräsligt det kan bli med betalda informatörers ambitioner syns i de här editeringarna i artikeln Partille kommun: [3] & [4] - min senaste erfarenhet av fenomenet. /Ascilto (diskussion) 15 februari 2017 kl. 15.40 (CET)

"As part of these obligations, you must disclose your employer, client, and affiliation with respect to any contribution for which you receive, or expect to receive, compensation."

– Och tänk om ip-numret följt anvisningen och gjort det!

Hade något egentligen blivit bättre av det?

Eller om ip-numret inte får någon kompensation, t.ex för att vederbörande är en pryo-elev, eller vad det kan kallas nuförtiden.

Problemet med folk som vill ge en positiv bild av något som ligger dem varmt om hjärtat, det består.

/Johan M. Olofsson (diskussion) 15 februari 2017 kl. 16.55 (CET)

Själva avlöningsformen betald ser jag inget problem med. Om vetenskapsakademin vill avsätta några miljon er för att avlöna kemister att utöka all våra artiklar om grundämnen till Utmärkt klass så skulle jag bara välkomna dessa. Däremot de avlönade som för in reklam och hänvisar till att de fått sin chefs uppdrag lägga in detta tycker jag kan blockeras direkt.Yger (diskussion) 15 februari 2017 kl. 17.47 (CET)

Jag delar inte alls den uppfattningen. Jag anser det vara principiellt felaktigt med den typen av projekt, oavsett vem som finansierar. Samtidigt inser jag att det inte går att blockera användare av det slaget så länge artiklarna är klanderfria. Men det skulle vara ett hot mot Wikipedia som idé, i motsats till de så värdefulla botsatsningarna. Tostarpadius (diskussion) 15 februari 2017 kl. 19.54 (CET)

Jag (obs! som mest redigerar i tjänsten, apropå POV) tycker nog att "Wikipedia som idé" framför allt handlar om att innehållet är fritt tillgängligt och att alla får redigera, inte om att varenda redigering måste vara ideell. Oavsett vem som redigerar och i vilket syfte ska materialet granskas på samma villkor. Läggs det in skräp ska det tas bort oavsett om den som lade in det fick betalt eller ej. Läggs det in bra innehåll ska det få vara kvar, oavsett om den som redigerade fick betalt eller ej. mvh Aron Ambrosiani 15 februari 2017 kl. 20.15 (CET)

Jag tycker att vi aldrig haft något emot att forskare skriver eller redigerar i artiklar om deras ämne, och genom den tredje uppgiften torde de ha all rätt att göra det på betald arbetstid (om de väljer att se det så, och istället läser kollegans artikel på fritiden). Motsvarande med lärare som hjälper studenter att få fason på sina artiklar, eller på artiklar han eller hon tänker använda i undervisningen, och många andra yrkesgrupper. Det blir problem bara när uppdragsgivaren eller skribenten inte förstår sig på Wikipedia, eller väljer att strunta i principerna (eller är någon vi inte litar på – jag drar nog öronen åt mig om skribenten arbetar för säg SVR). Eller när finansieringen skall komma "inifrån" (WMF e.d.). --LPfi (diskussion) 15 februari 2017 kl. 20.40 (CET)

Min kortkorta reflektion är att medvetet och omedvetet jäv/bias och vinkling i urval och presentation av information ofta kan vara inte-alls-uppenbart, och väldigt svårt att upptäcka. flinga 16 februari 2017 kl. 01.09 (CET)

Jag uppskattar alla som seriöst bemödar sig att skriva på WP (m fl sidor), oavsett vem de är eller varifrån/varför de skriver och forskare m fl är naturligtvis välkomna att skriva om mer än bara sitt forskningsämne/arbetsområde, om så önskas.. Det är, som sagt, lika för alla, bara kvaliteten och det balanserade, korrekta innehållet räknas.--Bemland (diskussion) 16 februari 2017 kl. 02.56 (CET)

Flinga har rätt! Men det är ett problem som gäller alla som redigerar här, och kan inte angripas med hjälp av att skilja mellan betalda och obetalda redigeringar.

/Johan M. Olofsson (diskussion) 16 februari 2017 kl. 10.44 (CET)

Jag har inga synpunkter på hur människor använder sin arbetstid. Det jag vänder mig emot är stora projekt som finansieras med privata eller offentliga medel. Tostarpadius (diskussion) 16 februari 2017 kl. 14.14 (CET)

Jag har inget emot att offentliga institutioner bidrar till Wikipedia genom att låta sina medarbetare publicera digitaliserat material här i stället för att driva egna lösningar som t.ex. Stockholmskällan. Vad folk använder sin arbetstid till är det sista och slutligen arbetsgivaren som avgör. /ℇsquilo 16 februari 2017 kl. 15.18 (CET)

Ni har missförstått min fråga. Jag menade kort och gott: Vad är skillnaden mellan betald mot obetald skribent i form av motprestation? Är en betald skribent mer produktiv (både vad gäller kvantitet och kvalitet). Wikipedia i sig har inga betalda skribenter (hur gör vi dessa lika produktiva?). --Vannucci (diskussion) 16 februari 2017 kl. 15.28 (CET)

ja då är svaret entydigt att obetalda gör bättre/fler och är alltså både kvantitativt och kvalitativt mer produktiva än betalda.Yger (diskussion) 16 februari 2017 kl. 15.32 (CET)

Jag syftar inte på publicering av digitaliserat material. Det är något helt annat än att bearbeta artiklar systematiskt. Tostarpadius (diskussion) 16 februari 2017 kl. 16.20 (CET)

Artiklar kan bearbetas systematiskt i projekt där man använder betald arbetskraft, till exempel så att anställda vid en institution uppmanas förbättra artiklar inom sitt kompetensområde. Det vill vi knappast hindra. Jag antar att det du inte vill är att vi som gemenskap eller en organisation som i någon mening ser sig representera oss (läs: WMF-SE) organiserar sådana kampanjer, eller ingår samarbete i avsikt att organisera sådana kampanjer. Och där är många av oss av samma åsikt. Den frågan behandlas bäst då en idé till något sådant projekt dyker upp. --LPfi (diskussion) 16 februari 2017 kl. 18.49 (CET)

Många menar att välbetald arbetskraft arbetar bättre än illa betald eller frivillig. Men det finns knappast några entydiga forskningsresultat kring det. Ofta arbetar folk bäst då de känner för vad de gör, och pengar kan distrahera från den motivationen (oro för utkomsten distraherar också, så det är ofta en balansgång). --LPfi (diskussion) 16 februari 2017 kl. 18.49 (CET)

För att kommentera Vanniccis fråga, så tror jag inte generellt att betalda redigerare är "mer effektiva per tidsenhet". Ok, vissa fritids-redigerare kanske arbetar väldigt långsamt och ineffektivt, men det är kanske deras sätt. Däremot kan man väl gissa att frivilliga krafter inte har heltid att arbeta, och borde en betald heltidare kunna producera mer, för att den betalde tar mer tid till WP. Jag tror att det är fruktlöst att försöka hitta på incitament för frivilliga att bli "effektivare". Däremot skulle det säkert vara bra om man kunde utbilda folk i hur man arbetar effektivt, jag tänker mig då mest att det finns verktyg som många inte upptäckt. Jag har t.ex. fått ett och annat påpekande som gjort att jag upptäckt "aha finns det en sådan funktion också". Ett annat sätt att göra det effektivt är att inte tvinga gamla hård-kods-ugglor att lära nya visuella redigerings-eländen. (Jag vet att det är svårt att tekniskt lösa att ha kvar nytt och gammalt, men nu talade vi manuell effektivitet). --Janwikifoto (diskussion) 19 februari 2017 kl. 13.31 (CET)

Engagemanget, den kontinuerliga närvaron och kunskapen om det specifika ger den frivilliga skyhög högre effektivitet, och också högre produktivitet. Och tänk om vi skulle ha anställda sköta patrullering och klottersanering. Det skulle leda till behov av en enorm mängd detaljstyrande dokument och en hierarki av "experter" på hur hantera, vilket sammanlagt skulle bli en egen byråkrati, som ändå alltid skulle vara sämre att hantera nya situationsanpassat.Yger (diskussion) 19 februari 2017 kl. 13.37 (CET)

Det kan finnas många skäl till att man väljer att inte använda en del så kallade finesser. En kan vara att man vid till synes ineffektiv redigering hittar mer att åtgärda vid samma tillfälle. Tostarpadius (diskussion) 20 februari 2017 kl. 10.19 (CET)

oöverskådlig samling med svg-kartor

Med tanke på min fråga ovan, om att illustrera artiklar med kartor, funderar jag över om det möjligen vore vettigt att dela upp commons-kategorin SVG maps of Sweden, som är rätt så oöverskådlig med 400 filer, varav många ingår i serier.

Jag förstår att frågan också hade kunnat ställas där, men eftersom det handlar om filer som främst utnyttas på sv.wikipedia så börjar jag här istället.
/Johan M. Olofsson (diskussion) 15 februari 2017 kl. 13.48 (CET)

Inga problem. Så länge som du placerar in de nya underkategorierna i kategoriträdet, är det snarare tillrådligt. Kategorier med mer än 100 filer brukar ofta kallas "överbefolkade". Försök att formulera de nya kategorierna logiskt och på engelska. Och lägg gärna in {{DEFAULTSORT:}} i kategorin, så att den placeras under rätt bokstav. Lycka till!--Paracel63 (diskussion) 16 februari 2017 kl. 05.09 (CET)

Ibland är livet en övning i ödmjukhet!

Tyvärr måste jag erkänna att jag inte förstår...

...vitsen med DEFAULTSORT i det här sammanhanget.

Om möjligt, tänkte jag, vore det väl bäst att undvika 'åäö' i kategori-namn. Men antagligen handlar det om något annat nu?

/Johan M. Olofsson (diskussion) 16 februari 2017 kl. 10.37 (CET)

Med defaultsort kan t.ex fil:SverigesLän2007Dalarna.svg hamna under "D" (Dalarna) snarare än "S". Taxelson (diskussion) 16 februari 2017 kl. 12.40 (CET)

Tack, Taxelson, nu förstår jag!

Dock nöjde jag mig med att omkategorisera 295 bilder. Sedan tog orken slut. Det vore nog bra om någon/några som redan tänkt mycket på Commons-kategorier tittade och fällde ett omdöme.

/Johan M. Olofsson (diskussion) 18 februari 2017 kl. 18.49 (CET)

Sidospår om Commons Bybrunn

commons:Commons:Bybrunnen verkar främst redigeras av vår käre vän MediaWiki message delivery. Vad för nytta gör då en svenskspråkig Village pump över huvud taget? -- Innocent bystander (diskussion) 15 februari 2017 kl. 15.06 (CET)

När jag bevakade Commons tyckte jag Bybrunnen där fungerade bra. Jag hoppas att någon av de svenskspråkiga som är aktiva på Commons fortfarande bevakar sidan. Det är bättre att folk kan ställa frågor och få hjälp på den webbplats där de behöver hjälpen. De facto besvaras väl frågorna av ungefär samma människor här som där, men det minskar inte förvirringen om WMF/Wikipedia/Commons om det skall vara självklart att vända sig till en annan av de tre. --LPfi (diskussion) 15 februari 2017 kl. 17.37 (CET)

commons:Commons:Bybrunnen används i princip inte längre. Alla frågor som rör bilder hamnar på Wikipedia:Bildfrågor i stället. /ℇsquilo 15 februari 2017 kl. 21.52 (CET)

Går det att få en liten skylt om Wikipedia:Bildfrågors existens på den där sidan, tro (alt. en ren omdirigering, om det låter sig göras)? Då skulle ju folk få svar på sina frågor.--Paracel63 (diskussion) 16 februari 2017 kl. 05.13 (CET)

Det är lätt att göra, men vad grundar sig ℇsquilos uttalande på? Och bevakar ingen sidan? Jag antog att folk helt enkelt inte råkat ställa frågor där på sistone. De senaste frågorna ser ut att ha fått tillfredsställande svar. --LPfi (diskussion) 16 februari 2017 kl. 09.08 (CET)

Ja, jag har den på min bevakningslista. Det enda som har hänt där på ganska länge är att User:MediaWiki message delivery lägger dit meddelanden och User:ArchiverBot arkiverar dem. /ℇsquilo 16 februari 2017 kl. 09.23 (CET)

Är det ett problem att User:MediaWiki message delivery lägger till meddelanden, eftersom det stjäl utrymmet? Eller håller det sidan vid något liv över huvud taget? Eller spelar det kanske ingen större roll till eller från? /Julle (disk.) 16 februari 2017 kl. 12.39 (CET)

Jag tror meddelandena minskar benägenheten att använda sidan till annat, då de verkar ange tonen. Däremot vet jag inte om sidan skulle användas till frågor annars heller (några i året har det väl varit den sista tiden). Och jag vet inte var meddelandena bättre skulle nå målgruppen. Följdfrågan är förstås vem som är målgruppen. Jag tror att de flesta som är benägna att reagera på meddelandena vet var annanstans de kan hitta motsvarande information. --LPfi (diskussion) 16 februari 2017 kl. 18.54 (CET)

Okej, jag har tagit bort den från den stora, centrala utskickslistan som brukar användas för MassMessage-meddelanden och hänvisat till att det gör det svårt att diskutera samtidigt som man knappt når någon. Får se om det hjälper. /Julle (disk.) 16 februari 2017 kl. 19.10 (CET)

 Gillar Utmärkt slutledning och åtgärd.--Paracel63 (diskussion) 17 februari 2017 kl. 20.03 (CET)

Hopplöst svåra universitetsskapade artiklar

Det skapas massor artiklar om ämnesomsättningssjukdomar, gener etc. De verkar vara del av en universitetskurs och uppges granskade och "godkända". Men de är totalt obegripliga och owikifierade mm. Några har jag återlagt, några försökt fixa åtminstone iw länkar och grundläggande wikifiering, andra har jag mallat. Men de är för många och svåra hur skall/kan vi hantera dem. För exempel se Kategori:Förvirrande 2017-02 och Kategori:Artiklar som behöver wikifieras 2017-02.Yger (diskussion) 15 februari 2017 kl. 18.53 (CET)

Såg efter jag fixade i en att det var väldigt nyss de lades upp. Det är inte alls hopplösa utan kan fixas till ganska enkelt. Det är dock snyggt om man kan ge de som redigerar lite ro att fixa sina artiklar innan man ändrar en massa. Det blev nu mest en massa redigeringskonflikter. Men jag kan kolla mer imorgon. --افيراتير (diskussion) 15 februari 2017 kl. 19.13 (CET)

Det har rört sig om närmare 20 och i vanliga fall har jag låtit dem helt ligga till sig ett dygn eller så och därpå bara lagt in kategori och iw-länkar och mallat dem. Att du kallar artikeln FTO-gen lättfixat gör jag blir mycket imponerad av dina kunskaper.Yger (diskussion) 15 februari 2017 kl. 19.18 (CET)

Ok, den hade ju lite sämre struktur och behöver skrivas om mer än de andra jag såg och tar nog lite mera tid. Ska se imorgon om den inte redan hunnit fixas till innan dess. --افيراتير (diskussion) 15 februari 2017 kl. 19.23 (CET)

Ja t,ex, är det ju viktigare att förstå hur Glutarsyreuri typ 1 yttrar sig i ingressen till skillnad från andra sjukdomar, än att där förklara ärftlighetsgången för samtliga recessiva anlag, och dylika textuella problem.Klementin (diskussion) 15 februari 2017 kl. 19.27 (CET)

Jag har justerat och lagt till en del i FTO-genen, så det blir något lättare att snabbt få grepp om vad det handlar om. Visserligen är ju denna typ av artiklar knappast något för gemene läsare, men problemet är att artiklarna på WP bör ha en inriktning närmare populärvetenskap med folkbildningsambition snarare än att vara helt igenom avancerade fackartiklar för specialister och forskare inom ämnet. Det tarvar därför en förmåga att kunna tänka sig in i lekmannens situation och behov för att kunna tillgodogöra sig innehållet. Idealet är en inledande del av artiklarna med mer lättsmält allmänbeskrivning för envar, därefter går det ju bra att komplettera med mer ingående data för de mer avancerade läsarna. Detta borde rimligen klargöras på lämplig plats för denna typ av vetenskapsskribenter. Alla goda bidrag är ju välkomna till artikelsamlingen, men kanske skulle vi skapa en särskild "välkomst-inforuta" för just vetenskapare på deras diskussionssidor, om de nu hittar dit.--Bemland (diskussion) 16 februari 2017 kl. 03.52 (CET)

Jag tycker att det borde finnas någon projektsida där lärare/kursledare etc skriver upp vad för område det ska skrivas om och när och hur många artiklar/deltagare, då har man mer koll på vad som händer och när det händer. Man skulle kunna också ha en mall där den ska användas på de artiklar som ingår i skolprojekt och som informerar läsaren om det och att de är ännu inte granskade av administratörer, när de är väl är det då kan man ta bort mallen. DIEXEL (diskussion) 16 februari 2017 kl. 13.12 (CET)

Ska man popularisera en sådan här artikel, måste man verkligen veta vad man gör, annars blir det bara mos av alltihop. -- Innocent bystander (diskussion) 16 februari 2017 kl. 17.41 (CET)

Wikifiering är förhållandevis enkelt. Det är jättefint att vi får in owikifierade artiklar, om det är det stora problemet med dem, jämfört med att inte få in artiklar. Medicinskt kopplade artiklar där innehållet är tämligen ogenomträngliga för den som inte är en del av facket är ett större problem. Glutarsyreuri typ 1 är det väl inte så många som läser om utan medicinsk bakgrund, men det finns ett par artiklar om vanliga sjukdomar där jag sitter och väntar på att en medicinare jag känner skall få tid att sätta sig ned med mig och gå igenom dem, så att vi kan förenkla dem så att allmänheten kan förstå dem. Jag påbörjade jobbet men fick sluta när jag kom till begrepp jag själv inte förstod. Svårt att förenkla då. /Julle (disk.) 16 februari 2017 kl. 18.46 (CET)

Jag tycker det är positivt att vi får artiklar som håller bra kvalitet och även en hög nivå, men även artiklar som håller en hög nivå kan begripliggöras pedagogiskt. Om inte annat kan man göra en fördjupningsartikel som länkas från en basartikel. dnm ^{(d | b)} 16 februari 2017 kl. 18.52 (CET)

Instämmer. Mycket positivt och värdefullt att dessa studenter bidrar med utförliga medicinska artiklar till wikipedia. Vetenskapliga atiklar kräver ämneskunskaper av skribenten, och det är inte alltid så lätt att hitta sådana personer. Hoppas att de fått ett positivt första intryck av svenska wikipedia, och att några av dem känner för att forsätta att bidra med fler artiklar. Jag är säker på att de ser det som ett erkännande av deras goda arbete när erfarna wikipedianer tar sig an deras nyskrivna artiklar för att putsa och wikifiera dem. Martinogk (diskussion) 16 februari 2017 kl. 21.37 (CET)

Jag startade inte tråden med ett ifrågasättande att det är bra experter skriver utan hur vi bör hantera dessa när det kommer i mängd och innehåller såpass svåra termer. Några har här framfört att de egentligen borde förses med en mer begriplig ingress, men det finns inga mallar för det problemet, och hur många av ss klarar av det för såpass svåra ämnen som dessa. Parallellt med dessa har det också skapats 15-20 skolartiklar om media i xxxland, som har behövt mycket omvårdnad för att bli OK, men där var ämnet såpass allmänt begripligt att det med bara lite tid och möda för dem OK.Yger (diskussion) 16 februari 2017 kl. 21.45 (CET)

Det är konstigt att flyttande av artikel från sandlåda till artikelrymden inte märks med "Den här artikeln är inte patrullerad" precis som nya artiklar från obetrodda användare får. Det är ju därför till exempel artikeln Medier i Grekland har gått obemärkt från 16:57 tills jag mallade den vid 21:57. Blir inte den flyttade artikeln märkt med någon mall eller den röda utropstecknet så kan ju nån bara skapa nåt olämpligt i sandlådan och skicka ut den i artikelrymden när det är få och ouppmärksammade administratörer, även om chansen är liten. DIEXEL (diskussion) 16 februari 2017 kl. 22.22 (CET)

Det är bra att vi får kompetenta och välutbildade bidragsgivare som redan från början skapar bra, djuplodande och innehållsrika artiklar. Problemet med de artiklar som Yger berör är dock att de för vår målgrupp är helt obegripliga och då blir, hur välvilligt man än vill se det, bidragen tämligen värdelösa. Jag har försökt kontakta någon bidragsgivare, men utan resultat. Wikipedia är nu inte en plats att redovisa sina skolarbeten på, men även om det kanske i första hand avser lägre utbildningsnivåer är tankesättet överförbart även på så utpräglat akademiska artiklar som dessa. Mitt förslag är att vi för över de aktuella artiklarna i respektive bidragsgivares sandlåda och påpekar problematiken för dem. Vill de då engagera sig i att göra sitt verk begripligt är det bara bra och skall uppmuntras. @Yger:, finns någon enkel lista över de artiklar du identifierat? Riggwelter (diskussion) 19 februari 2017 kl. 13.03 (CET)

jag gillar mycket ditt resonemang. De flesta återfinns i Kategori:Ämnesomsättningssjukdomar och några i Kategori:Fettomsättningsrubbningar de känns lätt igen då även namnen är extrema jämfört med de andra artiklarna i gruppen.Yger (diskussion) 19 februari 2017 kl. 13.08 (CET)

Om artiklarna är korrekt utförda tycker inte jag att det finns någon anledning att ta bort dem från artikelrymden. Även om många inte förstår innehållet så kan det finnas en hel del andra som gör, och som kan ha nytta av artiklarna. Däremot är jag naturligtvis inte mot att vi försöker få skribenterna eller någon annan ämneskunnig att göra dem mer begripliga. Mvh, --Bairuilong (diskussion) 19 februari 2017 kl. 13.31 (CET)

Om det var en enstaka skapad artikel skulle jag hålla med dig. Men dessa skolskapade dyker oftast upp i ett 20-tal som släpps inom mycket kort tid. Och jag blir faktiskt lite irriterad när de inte verkar bry sig om vad som händer med deras alster. För artiklarna som benämns "Medier i ccland" var de lätta åtgärda, men de hade konsekventa fel som att använda wikipedia som källa (både svwp och enwp), att resonera i termer "i jämförelse med hur det är i Sverige" etc. Borde de inte överföra den återkopplingen till alla kollegor? Det känns som de får godkänt i kursen av sin utkast och sedan "slänger in" det i Wikipedia, dvs de bryr sig inte om hur slutresultatet ser ut här. Och att småjustera typ lägga in kategorier tycker jag är helt OK. men...Yger (diskussion) 19 februari 2017 kl. 13.46 (CET)

Nu har jag inte jobbat så mycket med städa på sista tiden, men jag förstår de som gör det och deras frustration. Har artiklarna många grova felaktigheter så kan det vara bättre att lägga dem i sandlådorna, även om det är ett "lättkorrigerat" ämne som medierna. Då har de en möjlighet att själva rätta och lära sig mer. Risken är dock att detta är sista steget i kursen och läraren har lärt dem fel, vilket gör att alstren blir liggande som nästan färdiga artiklar i sandlådan i "evighet". Det är inte bra, och ingen hittar dem för att fixa det. När det gäller artiklar som är svåra pga ämnets karaktär så är det annorlunda: Bara för att vi inte är insatta i alla ämnen kan vi inte kassera dem. Bra medicinska artiklar om sjukdomar mm behövs, och de som läser dem kommer att ha ett specialintresse av dem (med. studenter, de som har sjukdomen eller anhöriga) och därmed mer bakgrundsinformation. Dock måste de vara wikifierade och ha en hyfsat lättförståelig ingress.

Jag ser därför att det är två saker som vi bör göra:

1. Skapa en "öppen" sandlåda dit artiklar från skolarbeten flyttas som heter typ "artiklar att städa". Då kan flera wikipedianer bevaka den sidan och ta sig an artiklarna.

2. Samtidigt läggs en mall på användardiskussionen hos skaparen med en text typ "Din artikel xxx ansågs ha sådana brister att den i nuläget inte kan ligga i uppslagsverket. Den har därför blivit flyttad hit (länk) där du kan förbättra den, och andra wikipedianer kan hjälpa dig. Har du skapat denna artikel som en del av en kurs ber vi dig berätta för din lärare så att denne kan kontakta (någon som jobbar mot skolor från ex wmse) och få tips på hur artiklar skall utformas".

På detta sättet avlastas ex Yger, som gör ett hästjobb ändå, och vi kan undvika samma problem nästa gång samma kurs hålls. (småproblem från denna typen av projekt på skolor får vi alltid räkna med, men visnten i möjliga nya wikipedianer överväger... dock skall det inte vara oöverskådliga problem för då har läraren missförstått sin uppgift).

Sedan vill jag bara påpeka att det inte är "administratörer" som kollar och städar artiklar utan "wikipedianer". Många må vara admins, men vi skall inte låsa oss till dem när vi skriver till lärare. Då får vi admins en roll vi inte har. Adville (diskussion) 19 februari 2017 kl. 14.20 (CET)

Sandlådan är en möjlighet, men det kan hända att den kräver extra infrastruktur (och utomstående hittar inte dit). Men artiklar med namn som Pyruvatdehydrogenaskomplexet eller Multipel acyl-CoA dehydrogenasbrist tror jag inte att stör särskilt många som inte söker just den artikeln. Det är beklagligt om en sådan artikel är svår att förstå, men att artikeln saknas är knappast särskilt mycket bättre. Om den finns i artikelnamnrymden finns en chans att någon med tillräcklig sakkunskap och tillräcklig språkkänsla hittar den och förbättrar den, annars är chansen liten (om vi inte har en eller flera som kan åta sig den typen av artiklar). --LPfi (diskussion) 19 februari 2017 kl. 15.36 (CET)

Purovat-artikeln är intressant för mig, så jag skulle kunna fixa den eller liknande lite, men då behövs en plats där de lätt hittas om andra bedömmer de svåra. Den är dock ej något som behöver tas från artikelnamnrymden. Sedan behöver inte utomstående hitta dit, utan wikipedianer och den som skrev artikeln (det är fler än enbart användarens sandlåda där bara en hittar). Adville (diskussion) 19 februari 2017 kl. 16.13 (CET)

Instämmer (med bl.a LPfi) i att t.o.m svårbegripliga artiklar är mycket bättre än ingen artikel alls. Förr eller senare kommer de säkert att redigeras så att de bli begripligare.

Däremot kunde man kanske tänka sig ytterligare en åtgärds-mall, med innebörden att "denna artikel behöver omformuleras" ...på en stilistisk nivå som överenstämmer bättre med resten av sv.wikipedia.

I den ursprungliga FTO-artikeln (innan Yger wikifierade) är det tyvärr den erbarmliga svenskan, med särskrivningar och egendomlig interpunktion, som stör mig mest. Visserligen beskriver artikeln något som inträffade efter min studietid, men det är inte egentligen svårighetsgraden som är det största problemet, utan att artikeln dumpas här av någon som inte är intresserad (eller kapabel) att redigera den. De som dumpar artiklar på denna nivå torde egentligen vara betjänta av att lära sig att uttrycka sig begripligt. Men det förstår nog inte skribenten, tyvärr.

/Johan M. Olofsson (diskussion) 19 februari 2017 kl. 17.36 (CET)

Det borde räcka med att använda mallen {{Brister}}, eventuellt kompletterad med ytterligar någon typ av brist. Jag ser inget behov av att flytta artiklar fram och tillbaka mellan olika sandlådor. Om en artikel mallats med "Brister" och ingen åtgärdar dessa brister på en viss tid som kan diskuteras, bör artikeln tas bort. --Larske (diskussion) 19 februari 2017 kl. 17.52 (CET)

Nackdelen med {{Brister}} är att den som mallar själv ska beskriva bristen. Men egentligen skulle det behövas en standardformulering, vars ord är vägda på guldvåg.

/Johan M. Olofsson (diskussion) 19 februari 2017 kl. 18.14 (CET)

Mallen borde museimärkas. I praktiken har den fallit ur bruk sedan fem år tillbaka, även om sporadisk användning har förekommit även i år. Det är bättre (tydligare) att malla varje brist för sig. Tostarpadius (diskussion) 20 februari 2017 kl. 18.43 (CET)

Jag undrar vad ni anser om begripligheten för en motsvarande artikel i en.wikipedia, nämligen en:Peroxisome proliferator-activated receptor gamma. En svensk motsvarighet, tämligen obegriplig, raderades nyss av Lurifax. Jag hann inte jämföra, men frågan är om det möjligen är så att dessa obegripligheter är google-translates, eller översättningar med hjälp av wikipedias översättningsverktyg, måhända?
/Johan M. Olofsson (diskussion) 20 februari 2017 kl. 13.34 (CET)

@Johan M. Olofsson: Återskapade sidan på Användare:Luriflax/PPARG så du kan pilla med den. Mvh Luriflax (diskussion) 20 februari 2017 kl. 13.44 (CET)

Jag kollade några av dem häromdagen, och de var inte Google-översatta från engelska Wikipedia även om innehållet var ungefär samma. (Annan disposition osv.) Tycker inte heller de visar karaktäristiska tecken på maskinöversättning. Men har som sagt bara kollat några. /NH 20 februari 2017 kl. 13.44 (CET)

Nej, det är inte någon maskinöversättning. Men jag tvivlar på att jag skulle orka bearbeta de här artiklarna. Mina kursböcker är över 20 år gamla. Och INGET av detta fanns med i dem.

Däremot funderar jag på om det kanske vore vettigare att flytta de här artiklarna till diskussions-sidorna istället. Det är ju trots allt inte felaktiga eller irrelevanta, bara dåligt utformade.

/Johan M. Olofsson (diskussion) 20 februari 2017 kl. 13.52 (CET)

De är nog inte heller översatta med Wikipedias översättningsverktyg (sådana artiklar kan man hitta i denna lista). ♥Ainali ^diskussion_bidrag 20 februari 2017 kl. 13.59 (CET)

Ytterligare en tanke efter diskussionen ovan:
Just dessa skribenter, och deras handledare, kan kanske vara kapabla att ta till sig den långrandiga en:Wikipedia:Student assignments. Det är säkert en dålig idé, rent generellt, att hänvisa till andra wikipedior. Men i fall som dessa kanske det kunde vara det minst dåliga alternativet?

Raderingar, som nu verkar vara den populäraste åtgärden, har tyvärr bieffekten att kasta ut barnet med badvattnet och skrämma iväg folk som hade kunnat bli bra wikipedianer.

Idealet vore, så klart, om någon orkade skriva en motsvarande text på svenska (kortare och anpassad till sv.wikipedia). /Johan M. Olofsson (diskussion) 24 februari 2017 kl. 12.52 (CET)

Föreningen (WMSE) har tagit fram alldeles utmärkta motsvarande texter och stöd och erbjuder dessutom personlig coaching till lärare. Men om läraren inte söker denna info/stöd hjälper det inta vad som tas fram. Och ny bidragsgivare är dessa knappast, då skulle de visat större intresse vad slutprodukten blir och vem som är läsare. Däremot är det nästan alltid någon på varje kurs som gör bra artiklar och då är mer roade och större möjlighet dessa återkommer.Yger (diskussion) 24 februari 2017 kl. 12.57 (CET)

@Johan M. Olofsson: Dels finns redan Wikipedia:Använda Wikipedia i undervisningen dels finns också träningsmaterialet på Wikipedia:Utbildningsprogram men som Yger är inne på spelar det inte så stor roll om läraren kör på utan att frågar om råd först. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 24 februari 2017 kl. 16.33 (CET)

Precis!

(Och eftersom jag själv känner både skollärare och dito på högskole/universitetsnivå så förstår jag mycket väl den lockelse som wikipedia-erkänsla utgör.)

Men nu handlar det om vad vi ska göra med dessa texter.

/Johan M. Olofsson (diskussion) 24 februari 2017 kl. 16.41 (CET)

Jag plockar upp diskussionen igen. Jag är själv universitetslärare och har ett moment i en av mina kurser att studenterna ska utöka och skapa artiklar på Wikipedia. När vi gjorde detta i höstas var studenterna smått chockade (på ett bra sätt) av hur fort deras texter redigerades. Så en stor eloge där! Min erfarenhet är att min roll som lärare är väldigt viktig i att förklara hur Wikipedia redigeras och vad som kan hända med texten efter publicering. Jag skulle gärna se en tillfällig mall för studenterna att lägga in då studenterna tycker det är klumpigt att redigera en redan befintlig text i sandlådan, samt om de är flera författare. Jag tänker att en mall skulle kunna vara ett sätt är att ge både studenterna och de flitiga redigerarna lite andningsrum. Jamba Go (diskussion) 1 mars 2017 kl. 19.38 (CET)

RefToolbar

Vi har en bunt skript som gemensamt kallas RefToolbar (det är MediaWiki:Gadget-RefToolbar.js som laddar in MediaWiki:RefToolbar.js som i sin tur laddar in MediaWiki:RefToolbar/base.js och MediaWiki:RefToolbarLocal.js). Det är dessa skript som lägger till "Källor" i den övre menyraden i redigeringsläget för wikitext. Det här kommer sluta fungera (och samtidigt hindra all annan JavaScript från att laddas) om det inte skrivs om så att det bygger på oojs-ui i stället för jquery.ui.dialog.

Det här är ganska gamla skript och det är mycket som har hänt sedan dessa lades till. Till att börja med finns VisualEditor som har stöd för att lägga till källor. Mer nyligen finns även den nya wikitexteditorn (som kan kryssas i här) som också har stöd för att lägga till källor. Fördelen med att använda dessa är att de underhålls av betalda utvecklare på Wikimedia Foundation och utgör därför ingen underhållsbörda för gemenskapen här.

Om ingen är intresserad av att uppdatera och underhålla det här så tar jag bort det. Nirmos (diskussion) 16 februari 2017 kl. 03.37 (CET)

Den där betasaken var betydligt bättre än den bedrövliga "Visual editor", dock är det rätt störande med att den måste först laddas upp och att det inte finns någon direktknapp till förhandsvisning, så man slipper gå via "spara ändringar". DIEXEL (diskussion) 16 februari 2017 kl. 13.03 (CET)

VisualEditor skulle jag säga är en av de allra bäst sakerna som har hänt Wikipedia sedan jag började redigera. Jag använder det sällan själv (även om det är användbart ibland), men när jag försöker få någon som är ovan att redigera kan jag be dem öppna en sida med en stor infobox eller massa referenser utan att de ser massa kod, knappt kan hitta texten bland referenserna och ger upp eftersom de bara ser massa kod och får intrycket att man måste vara programmerare för att bidra. Den är fantastisk för nykomlingar som försöker redigera artiklar med många fotnoter.

Jag skulle också vilja ha ett snabbare sätt att visa förhandsvisning i nya wikitexteditorn. /Julle (disk.) 16 februari 2017 kl. 13.47 (CET)

Ser inget behov till att ha kvar RefToolbar i och med nya redigeringsgrejen, som jag för övrigt tycker verkar alldeles utmärkt (har dock knappt testat). Skottniss (diskussion) 16 februari 2017 kl. 14.01 (CET)

VisualEditor är inget att glädjas över, men jag har kommer inte heller att sörja över avskaffandet av detta verktyg. Det bästa är att lägga in alla källor manuellt i koden. Tostarpadius (diskussion) 16 februari 2017 kl. 14.09 (CET)

Jag kommer att sörja om det försvinner! Den nya wikitextredigeraren lider av problemet att man kommer åt den via den visuella redigeraren, som iaf för mig tar MYCKET längre tid att ladda. Och även om jag har redigerat i kodläge i flera år så kommer jag inte ihåg alla olika källmallar utantill (och tycker också att det går så snabbt och smidigt att använda fältifyllningsfunktionen RefToolbar). Och jag vet fler än mig som tycker den funktionen för att lägga till olika källmallar är sjukt bra. Men jag fattar ju att det blir svårt att behålla om ingen kan uppdatera och underhålla det. :/ //Vätte (diskussion) 16 februari 2017 kl. 14.54 (CET)

Jag uppfattar att det varit en omtyckt funktion. (Det rapporteras snabbt om den slutar fungera.) Själv har jag irriterat mig på att den aktiverats lite slumpmässigt och med viss fördröjning. Ibland har jag velat lägga "musen" i början av ett stycke och av misstag klickat in '''Fet text''' i koden, utan att fatta både "att" jag gjort det eller "varför" det dykt upp, eller ens att jag själv varit den skyldige. js är ett spännande verktyg, men det får inte bli för mycket. -- Innocent bystander (diskussion) 16 februari 2017 kl. 15.13 (CET)

Men varför aktiveras inte betaredigeraren när man ska skapa en ny artikel? Det kanske vore en av huvudpunkterna att fixa innan man släpper det som beta? DIEXEL (diskussion) 16 februari 2017 kl. 15.17 (CET)

(Redigeringskonflikt) Från min horisont är alla källmallar rätt så störande i wikitextredigeringsläge - svårlästa, ologiskt uppställda och de gör redigerandet i wikitextläge mer omständligt och tidsödande. Själv har jag aldrig använt några redigeringsverktyg utan lägger in allt manuellt, även källor som jag ställer upp på vanligt akademiskt vis. Självklart stör jag mig inte på om någon föredrar använda någon sorts editor, men jag vore glad om källhänvisningarna var mer lättillgängliga för mig som inte använder någon editor. /Ascilto (diskussion) 16 februari 2017 kl. 15.27 (CET)

Jag håller med Vätte om att RefToolbaren är bra när man lägger in källor, även om det kunde vara lite mer konsekvens mellan de olika mallarna, men det vore synd om den försvann. Den nya wikitexteditorn har jag inte provat.--Historiker (diskussion) 16 februari 2017 kl. 20.35 (CET)

Som Historiker. Jag anvönder i stort sett alltid reftoolbar när jag lägger in källor. Adville (diskussion) 17 februari 2017 kl. 00.07 (CET)

På engelska Wikipedia finns en, i mitt tycke, välfungerande motsvarighet som dyker upp som en ruta "ProveIT" i nedre högra hörnet.

Hur är det, Nirmos? Är det månne något som kan anpassas också till sv.wikipedia?

(Har testat den nya redigeringsfunktionen, för övrigt, men har stängt av den igen. Vanans makt...?)

/Johan M. Olofsson (diskussion) 19 februari 2017 kl. 14.37 (CET)

Behöver wikipediamedlemmar för avgörande kring ändring i artikel.

Hej allihopa! För några veckor sedan startade jag en diskussion kring en ändring i artikeln om tidningen Nya Tider. Diskussionen har växt och lett fram till att ett sådant läge där jag anser att jag har goda argument till mina ändringar samtidigt som främst två till tre andra användare inte vill att förändringarna genomförs. De motiverar det med att jag inte har uppnått konsensus. En har tidigare argumenterat mot mig men nu när jag har nått fram till vad jag anser är de starkaste argumenten för en ändring är det ingen som bemöter dem på ett sakligt sätt. Jag har kommit med två olika ändringsförslag men båda har blivit nekade. Dispyten gäller om och i så fall på vilket sätt som tidningen ska klassas som "konspirationistisk" eller ha motsvarande beskrivningar. Där menar jag att källorna inte räcker till för att styrka de påståenden som förekommer i den nuvarande artikeln.

Det som behövs är helt enkelt att opartiska användare går in och tar del av diskussionen. Den är rätt så lång och det är egentligen främst den senare delen som är mest relevant. Hoppas att ni kan hjälpa till och komma med konstruktiva synpunkter.

Nya Tider (tidning)

Med vänliga hälsningarCarl Jansson (diskussion) 16 februari 2017 kl. 22.03 (CET)

(Diskussionsinlägg borttagna.)

Och själva diskussionen om artikeln håller vi som vanligt artikelns diskussionssida, så även för denna synnerligen genomdiskuterade artikel (av både opartiska och mindre opartiska användare). --MagnusA 17 februari 2017 kl. 17.14 (CET)

Just så. /NH 17 februari 2017 kl. 20.04 (CET)

@Yger: Som du förstår håller jag inte med Användare:Hirundo ladus, men dennes inlägg var belysande och en hint om att hålla utkik efter tendentiösa redigeringar. Det var därför synd att de raderades. /Ascilto (diskussion) 18 februari 2017 kl. 19.02 (CET)

Om användaren nu är evighetsblockerad finns förstås inget att hålla utkik efter. /Ascilto (diskussion) 18 februari 2017 kl. 19.05 (CET)

Utan att kommentera den genomdiskuterade artikeln, så tror jag WP måste fundera på klassificering. Engelska Alt-Right har textats som "extrem höger", för att svenska media klassificerat det så. Men i dessa alt-fakta-tider, så tror jag mer finkornig gradering krävs. Ganska snart. Man kan tycka vad man vill om det, men det är nog bättre att börja förbereda sig på att något måste ändras. För att hänga med och hålla artiklarna (alternativt) neutrala. --Janwikifoto (diskussion) 19 februari 2017 kl. 13.22 (CET)

Jag håller med dig och tycker denna generella fråga är både viktig och relevant. Däremot bör en sådan diskussion börja som en egen tråd, och inte utvecklas från denna specifika fråga om en artikel, som bara lite gränsar till denna fråga.Yger (diskussion) 19 februari 2017 kl. 13.29 (CET)

Jag har däremot svårt att hänga med i svängarna. Lika litet som det finns alternativa fakta kan det finnas en alternativ neutralitet. Vitt blir inte svart oavsett hur många som hävdar det. Tostarpadius (diskussion) 19 februari 2017 kl. 13.31 (CET)

"Konstiga" men officiella namn som artikelnamn?

Hej! Med anledning av denna diskussion undrar jag hur vi ska ha det angående officiella men helt ogrammatiska artikelnamn. Min känsla är att vi brukar normalisera fenomen som "Kungl. Lawn Tennis Klubben" till något mer "svenskt". Vi har haft diskussioner (med otydligt efterlevande) vad gäller kategori:flygplatser och liknande. Och vi brukar väl skriva Volvo, Ikea, Iphone med mera. Finns det någon orsak till att uppdatera rekommendationerna i wp:Artikelnamn åt något håll? Allt gott--Paracel63 (diskussion) 17 februari 2017 kl. 20.18 (CET)

Ja jag stöder normalisering, så gör vi ju tex med S:t till sankt.Yger (diskussion) 17 februari 2017 kl. 20.21 (CET)

Medhåll. Namn ska visserligen skrivas sådana de är - Bengt och Benkt, till exempel - men beträffande Kungl. osv är vi inne på de beskrivande namnens domän. Då bör vi även följa skrivreglerna, för att inte riskera att köra i diket. Jag ser dock att artikeln flyttats och förstår att den som stöder flytten anser att det är riktigt att i detta speciella fall följa namn-principen. I enlighet med denna struntar man då i särskrivningar, anglosaxisk versalisering och andra språkoriktigheter. Jag följer diskussionen med stort intresse på olika sidor, men är också tacksam om den mer generella frågan diskuteras någonstans, om hur vi ska dra gränsen. Deryni (diskussion) 17 februari 2017 kl. 21.57 (CET)

Ja, det var ju jag som flyttade just den sidan, lite demonstrativt kanske. Men hur brukar vi göra, när det är språkligt knöliga namn? Riktlinjerna täcker fallen som Paracel63 nämner, men jag har inte direkt hittat något som täcker Kungl. Lawn Tennis Klubben, eller exemplet som togs upp i samband med detta, Vitterhetsakademien – som har en så krånglig titel att jag inte försöker mig på att skriva den. Det känns väl också lite som att vi alltid kommer att tillåta lite märkligheter. Fotbollförbundet kommer vi nog inte att ändra? /NH 17 februari 2017 kl. 23.02 (CET)

Frånvaro av genetiv-s finns det visst stöd för i språkreglerna till skillnad från särskrivning och versalisering. Förtydligande: I namn är versalisering OK, särskrivning också, i viss mån. Deryni (diskussion) 18 februari 2017 kl. 00.30 (CET)

Jag tycker att vi ska vara mycket försiktiga med att normalisera namn som inte är grammatiskt riktiga eller som är "konstiga" på något annat sätt. Dels på grund av WP:POMMF där de flesta säkert väntar sig att artikeln ligger under det namn som organisationen använder, dels på grund av att ett normaliserat namn kan ge fel information om en organisations namn (även om man skriver organisationens egna namn i artikeln), dels på grund av vår princip att vi inte går före i språkfrågor. Skulle det bli så att "alla" börjar säga Fotbolls förbundet kan man börja tänka på en flytt till det normaliserade namnet, men inte före. När det gäller förkortningar som Kungl. och S:t kan det vara rimligt att skriva ut dem ibland. Sjö (diskussion) 18 februari 2017 kl. 07.39 (CET)

I sådana här fall kan man väl shoppa officiellt namn? När det gäller Vitterhetsakademien är dess officiella namn enligt EU:s Europeiska unionens officiella tidning Kungl. Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien.[5]] Edaen (diskussion) 18 februari 2017 kl. 08.34 (CET)

Vi bör alltid skriva såväl "Kungliga" som "Sankt". Endast förkortningar som övergått till egna ord (Ica, Ikea, Saab et cetera) bör tillåtas. Dessutom är vi väl tvungna att acceptera de fall där bokstavskombinationen inte längre betyder något, hur irriterande det än är. Tostarpadius (diskussion) 18 februari 2017 kl. 09.01 (CET)

Vad gäller "S:t" bör vi vara försiktiga med kolon i sidrubriker. -- Innocent bystander (diskussion) 18 februari 2017 kl. 09.11 (CET)

För krångliga finns det ofta en mer eller mindre sanktionerad kortform. Jag blev förvånad att Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien står under sitt långa namn på WP, när de själva använder kortformen Vitterhetsakademien. /Elzo 90 (diskussion) 18 februari 2017 kl. 10.31 (CET)

Vi kan bra använda en etablerad kortform som Vitterhetsakademien. Men vi skriver inte alltid ut förkortningar. Se t.ex. S:t Michel, som alltid brukar skrivas så (och src: används istället för s: just för att möjliggöra den förkortningen). --LPfi (diskussion) 18 februari 2017 kl. 10.51 (CET)

Det undantaget är jag personligen emot. Det bör inte spela någon som helst roll att det "alltid" skrivs så. Tostarpadius (diskussion) 18 februari 2017 kl. 10.59 (CET)

Det vore fint om fler kunde gå in på diskussionssidan för den artikel som startade denna, mer allmänna diskussion. Just nu verkar finnas ett samförstånd om att flytta artikeln Kungl. Lawn Tennis Klubben, men inte helt säkert vart. Det vore bra med fler röster och gärna också förslag på varthän. Deryni (diskussion) 18 februari 2017 kl. 10.10 (CET)

Med tanke på att Wikipedia inte är recentistiskt och att Kungliga Lawntennisklubbens Fastighets AB har använt det namnet borde vi också kunna göra det.SvD 7/5 1995 Edaen (diskussion) 18 februari 2017 kl. 10.42 (CET)

Jag tycker som Sjö att vi bör vara mycket försiktiga att använda andra namn än de etablerade/officiella. Har något ett namn med en förkortning bör vi skriva samma sak. Något annat vore både felaktigt och förvirrande. Däremot bör vi naturligtvis i artikeln skriva vad förkortningen står för. Så gör vi med till exempel Ikea. Så viss normalisering kan vara ok (flygplatserna) men det får inte dras till extremer för sakens skull (som det skulle bli med Ikea). --افيراتير (diskussion) 18 februari 2017 kl. 11.18 (CET)

(Redigeringskonflikt) Enligt mitt förmenande bör det vara tvärtom: korrekt svenska om det inte finns mycket starka skäl för något annat. I sådana här fall finns det ofta så många sätt att argumentera på och man kan hitta källor på både det ena och det andra. Gör man vanliga språkregler till rättesnöre så har vi ett sätt att avgöra dessa diskussioner, annars inte. Edaen (diskussion) 18 februari 2017 kl. 11.27 (CET)

I de fall det finns källor på olika varianter kan språkriktigheten vara ett av argumenten för att välja den ena varianten. Något som jag är starkt emot är att vi skulle använda hemmasnickrade varianter som nästan inte används av någon annan. Nu vet jag inte om det är någon som anser motsatsen, men jag anser att när det gäller namngivning är det en viktig princip som ligger i linje med WP:OVIKT. Sjö (diskussion) 19 februari 2017 kl. 08.53 (CET)

(Redigeringskonflikt) Att följa allmänna språkregler kan inte gärna kallas hemsnickeri. I många fall handlar pommf om saker som inte går att återge i ren text eller där det behövs särskild formatering för ett "korrekt" återgivande. En uppslagsbok som använder varumärken ser inte neutral ut, att använda t.ex. formen LaTeX skulle få wp att se ut som ett reklamblad. Edaen (diskussion) 19 februari 2017 kl. 09.00 (CET)

(Redigeringskonflikt) Vi bör skriva ut förkortningar (under förutsättning att de utläses i tal) även om nästan ingen annan gör det. Det kan aldrig betraktas som hemmasnickrat. Tostarpadius (diskussion) 19 februari 2017 kl. 09.02 (CET)

Att lägga in information som inte går att hitta i en pålitlig källa för att man tycker att det borde vara så är definitivt hemsnickeri, och skulle aldrig accepteras på något annat område än artikelnamn. Sjö (diskussion) 19 februari 2017 kl. 09.05 (CET)

Det kan man inte säga. Att en källa använder ett visst skrivsätt innebär inte att det finns en allmän regel. I en annan diskussion berördes denna fråga: fram till slutet av 1800-talet fanns det inte fasta stavningsregler för svenskan. Belägg för en viss stavning visar bara att den författaren då och där stavade så. Att ett sådant belägg kan användas som riktlinje för stavning på Wikipedia är i sig egen forskning. Vill man hänvisa till en källa som norm, måste man också visa att det går att härleda en allmän regel från den. Edaen (diskussion) 19 februari 2017 kl. 09.14 (CET)

Den andra artikeldiskussionen kan ha rört Karl Johans stad, som verkar ha stavats Carl Johans stad när staden fanns och stavas Karl Johans stad i nutida texter. :-)--Paracel63 (diskussion) 20 februari 2017 kl. 15.21 (CET)

Ingen har, så vitt jag vet, någonsin föreslagit att Ikea bör stå under Ingvar Kamprad, Elmtaryd, Agunnaryd. Det är en halmdocka att dra in det i diskussionen här. Tostarpadius (diskussion) 18 februari 2017 kl. 11.25 (CET)

Har någon kontrollerat vilket firmanamnet egentligen är IDAG i fallet Ikea? -- Innocent bystander (diskussion) 18 februari 2017 kl. 11.31 (CET)

Anledningen till att jag frågar, är att i fallet SSAB så visar bolagsordningen, det instrument som definierar vad ett bolag heter, att det heter just "SSAB AB (publ)" eller "SSAB Corporation" på engelska. Att lägga den under "Svenskt Stål AB" eller liknande vore alltså inte alls i överensstämmelse med vad bolaget faktiskt heter idag. I fallet SSAB så framgår detta av artikeln, men det är inte lika tydligt hur landet ligger i fallet Ikea. -- Innocent bystander (diskussion) 18 februari 2017 kl. 11.46 (CET)

(Redigeringskonflikt) IKEA AB, med dotterbolaget IKEA Svenska Försäljnings Aktiebolag och moderbolaget Ingka Holding Scandinavia BV. /Portunes (disk) 18 februari 2017 kl. 11.49 (CET)

Ja, det finns, som jag redan antytt, en tråkig tendens att förkortningen blir namnet. Det är lika beklagligt som rena fantasinamn. Vi är dock tvungna att gilla läget. Tostarpadius (diskussion) 18 februari 2017 kl. 12.20 (CET)

Det enda jag ville tillföra här egentligen var att vi måste vara korrekta. "IKEA" heter alltså idag "IKEA AB", inte "Ingvar Kamprad, Elmtaryd, Agunnaryd". Det återstår fortfarande att visa att det långa namnet någonsin varit ett firmanamn. -- Innocent bystander (diskussion) 18 februari 2017 kl. 19.18 (CET)

Enligt artikeln Ikeas historia registrerades Ikea ursprungligen som handelsfirman Ikea, betydelsen av förkortningen har knappast varit det registrerade firmanamnet någon gång. Thoasp (diskussion) 19 februari 2017 kl. 09.33 (CET)

Oavsett om "Ingvar Kamprad, Elmtaryd, Agunnaryd" varit firmanamn eller inte så är IKEA akronym för det. Inte för att jag håller med, men det räcker för att argumentera för att wikipediaartikeln ska heta så. Det är därför jag tycker POMMF och diskussion är så bra till skillnad från onyanserade regler som "alltid och enbart officiellt namn" eller "skriver vi ut artikelnamnet för i en artikel ska vi alltid göra det": Ibland är det officiella namnet bäst trots att det är en förkortning, ibland är det bättre att skriva ut en förkortning och ytterligare en del fall ignorera det officiella fullständigt (ex: IKEA, Kungliga tennishallen respektive Globen).--LittleGun (diskussion) 19 februari 2017 kl. 09.47 (CET)

Nu lyckas jag inte helt följa ditt resonemang här, men det jag främst vill se är tydlighet. Senast jag kollade, så framgick inte den exakta kopplingen mellan "Ingvar Kamprad, Elmtaryd, Agunnaryd" och "IKEA" särskilt väl i artikeln. Om "Ingvar Kamprad, Elmtaryd, Agunnaryd" aldrig varit firma, blir det en "utvikning" som kräver mjuka källor, inte ren "torr fakta" som går att källbelägga med bolagsverket eller liknande. -- Innocent bystander (diskussion) 20 februari 2017 kl. 07.56 (CET)

Innocent bystander: Jag vill gärna vara tydlig. Jag tyckte artikeln Ikea var tillräckligt tydlig avseende namnet, men jag har putsat lite och källbelagt. Kanske blev det tydligare.

Jag ska också försöka förtydliga mitt resonemang: Ibland är det officiella namnet bäst trots att det är en förkortning, ibland är det bättre att skriva ut en förkortning och ytterligare en del fall ignorera det officiella fullständigt (ex: IKEA, Kungliga tennishallen respektive Globen). Alltså: IKEA är officiellt namn, men det är skapat ur en akronym. I just det fallet är Ikea det bästa artikelnamnet. Kungliga tennishallen är inte officiellt namn utan det officiella namnet är förkortningen Kungl. Tennsihallen, trots det är det bättre med det utskrivna namnet skrivet med svenska skrivregler för artikelns namn. Globen heter nåt anglifierat med sponsor insprängt officiellt, Globen är det tydligaste artikelnamnet. --LittleGun (diskussion) 24 februari 2017 kl. 17.11 (CET)

Vad passar under "Externa länkar"?

Diskussionen flyttad till Wikipediadiskussion:Externa länkar

Oreda i kakburken

Spårad i Phabricator (?)
Task T151770 Open

Är det någon annan som råkat ut för något som liknar följande och som kan ge nåt tips?

• I natt, omkring 04:15-04:30, tappade jag min inloggning och märkte det genom att en sån där "donations-banner" dök upp på den sidan jag skulle titta på.
• När jag försökte logga in fick jag något felmeddelande om "problem med sessionsdata" och att jag skulle ladda om sidan och försöka igen
• Felet varade under 15-30 minuter. Sedan, efter 04:45, gick det bra att logga in igen, men...
• När jag försökte redigera en sida fick jag följande felmeddelande:

• Det får jag fortfarande efter snart sex timmar. Jag har provat att logga in via AWB och via en annan webbläsare (Edge) och då är det inga problem att redigera, vilket detta inlägg är ett exempel på.
• Min gissning är därför att det är någon "kaka" (cookie) i min webbläsare (Mozilla Firefox) som behöver tas bort. I värsta fall får jag väl försöka med att ta bort alla kakor som de många wiki-siterna har placerat i min webbläsare, men jag tänkte att det kanske är någon som kan ge något tips om vilken kaka det är som ger upphov till felmeddelandet ovan, om det nu är ett kakproblem.
• Har det skett några förändringar i serverprogramvaran nyligen som kan förklara ovanstående problem? Jag tycker att fältet för redigeringskommentar (id=wpSummary class=mw-summary) har fått en större höjd...

--Larske (diskussion) 18 februari 2017 kl. 10.50 (CET)

Firefox hade visst problem med att Wikipedia & co skickar för många kakor (då Firefox har ett gemensamt tak), varvid en del trillar bort, i vissa fall just den som visar att du är inloggad. Har det med det att göra? --LPfi (diskussion) 18 februari 2017 kl. 10.54 (CET)

Javisst ja, det där läste jag ju om, men eftersom jag vid det tillfället inte var drabbad glömde jag bort det. Tack för påminnelsen LPfi! Nu har jag rensat lite kakor (från helt andra sajter) och som synes går det nu att redigera här igen även med Firefox. --Larske (diskussion) 18 februari 2017 kl. 11.18 (CET)

Vi kanske borde försöka få in någon liten förklaring om Firefoxproblemet i det där felmeddelandet? /Julle (disk.) 18 februari 2017 kl. 13.27 (CET)

Ja, det hade hjälp mig i alla fall. Här är en länk till Firefox-buggen som tydligen drabbar versioner från 50 och framåt, själv har jag version 51. Återstår väl att se när/hur det kommer att åtgärdas.

--Larske (diskussion) 18 februari 2017 kl. 13.59 (CET)

Systemmeddelandet är MediaWiki:Session fail preview för den som vill ändra det. Nirmos (diskussion) 25 februari 2017 kl. 09.32 (CET)

I Firefox-problemet var Twitter (formligen strösslade med kakor) den kanske värsta syndaren.--Paracel63 (diskussion) 18 februari 2017 kl. 23.19 (CET)

Larske: Det är när webbläsaren tappar kakan på mönstret {$wgCookiePrefix}Session, alltså svwikiSession på svenskspråkiga Wikipedia, som det går åt skogen. Jag har gjort så att MediaWiki:Gadget-AutoSave.js använder localStorage i stället för cookies, så det är två kakor mindre om du använder det verktyget. Nirmos (diskussion) 19 februari 2017 kl. 09.41 (CET)

Är det oproblematiskt att använda "lokal storage"? Jag har inte koll på vad det är avsett till, men sessioner brukar man ju hålla reda på just med sessionskakor. Jag kan tänka mig att det är förvirrande. --LPfi (diskussion) 19 februari 2017 kl. 11.47 (CET)

localStorage används av JavaScript. Det är till för data som inte behöver skickas till servern. Nirmos (diskussion) 20 februari 2017 kl. 09.31 (CET)

Nu använder även MediaWiki:Gadget-Teckenstorlek.js localStorage i stället för cookies, vilket betyder en kaka mindre. Nirmos (diskussion) 20 februari 2017 kl. 21.18 (CET)

Melodifestivalen 2017 - Identifieringshjälp

Hejsan alla. Jag har tagit ett antal tusen bilder på Melodifestivalens tredje deltävling, och håller på att redigera dessa just nu (på ett mycket försenat SJ-tåg...). Jag behöver hjälp att identifiera namnen på följande tre personer som körade till Owe. Se denna bild. Tack för all hjälp! Josve05a _{(prata med mig)} 19 februari 2017 kl. 13.41 (CET)

Rekord

De senaste 30 dagarna har 3333 konton gjort minst en redigering. det är den högsta siffran sedan april 2011, dvs på fem år.Yger (diskussion) 19 februari 2017 kl. 15.20 (CET)

Roligt! /Julle (disk.) 19 februari 2017 kl. 15.39 (CET)

Det låter bra, att fler klivit över tröskeln, till detta beroende... Många har nog mer att bidra med än vad de tror. DavidIvar (diskussion) 19 februari 2017 kl. 17.12 (CET)

Kul så länge det inte är klottrare eller vandaler, eller användare som enbart går in för att vinkla så mycket som möjligt. J 1982 (diskussion) 19 februari 2017 kl. 17.13 (CET)

Totala antalet konton som gjort minst en redigering säger ju inte nödvändigtvis så mycket om hur många som stannar, men dels är det fint bra små enstaka tillägg också, och dels ökar ju chansen markant att någon skall bli fortsatt aktiv om den testar att redigera. /Julle (disk.) 19 februari 2017 kl. 18.46 (CET)

Kan det vara relaterat till att vi varit mer offensiva med att långtidsblockera IP-adresser med klotterhistorik och i början tillät åtminstone jag kontoregistrering från dessa adresser. Hur ser det ut om man sållar bort blockerade konton? Mvh Luriflax (diskussion) 20 februari 2017 kl. 08.24 (CET)

Det borde då slå åt andra hållet med färre användare. Men denna statistik är lite vansklig, den jag använde är från denna lista som skiljer sig lite från den mer officiella. Kanske är det bara siffran med de som gjort fler än 100 som är tillförlitlig, och den visar för senaste kvartalet i stort sett oförändrat eller något ner från ett, två och tre år tillbaka. Jag har dock för mig att det som syns är fler elever/studenter/proffs som uppdaterar (när det inte är lov/semester) och lite färre entusiaster (som annars är mer aktiva när det är lov).Yger (diskussion) 20 februari 2017 kl. 08.39 (CET)

Jag lyckas visserligen bara hitta 3 031 användare i listan över aktiva användare, men av dessa är det 301, det vill säga 10 procent, som är blockerade. Antalet handlingar de senaste 30 dagarna för de aktiva användarna, totalt och för oblockerade, fördelar sig så här:

Antal handlingar	Antal användare	Andel användare (%)	Antal användare (ej blockerade)	Andel användare (ej blockerade)
1	&&&&&&&&&&&01345.&&&&&01 345	44,4	&&&&&&&&&&&01195.&&&&&01 195	43,8
2–5	&&&&&&&&&&&01026.&&&&&01 026	33,9	&&&&&&&&&&&&0897.&&&&&0897	32,9
6–10	&&&&&&&&&&&&0225.&&&&&0225	7,4	&&&&&&&&&&&&0208.&&&&&0208	7,6
11–50	&&&&&&&&&&&&0215.&&&&&0215	7,1	&&&&&&&&&&&&0212.&&&&&0212	7,8
51–100	&&&&&&&&&&&&&070.&&&&&070	2,3	&&&&&&&&&&&&&070.&&&&&070	2,6
101–500	&&&&&&&&&&&&&098.&&&&&098	3,2	&&&&&&&&&&&&&097.&&&&&097	3,6
501–1 000	&&&&&&&&&&&&&021.&&&&&021	0,7	&&&&&&&&&&&&&020.&&&&&020	0,7
1 001–5 000	&&&&&&&&&&&&&028.&&&&&028	0,9	&&&&&&&&&&&&&028.&&&&&028	1,0
>5 000	3	0,1	&&&&&&&&&&&&&&03.&&&&&03	0,1
Totalt	&&&&&&&&&&&03031.&&&&&03 031	100,0	&&&&&&&&&&&02730.&&&&&02 730	100,0

--Larske (diskussion) 20 februari 2017 kl. 09.53 (CET)

@Larske: Snyggt! Är det en fråga som skulle kunna ligga i Quarry så att man kan köra den närhelst man känner för det? ♥Ainali ^diskussion_bidrag 20 februari 2017 kl. 10.51 (CET)

Finns det möjlighet att jämföra med andra ("stora") wikipedior? 10% blockade användare låter mycket i mina öron. Hur är det exempelvis med de.wikipedia, där klottrare måhända avskräcks av trögheten som är inbyggd i systemet med godkända/ännu icke godkända redigeringa?

/Johan M. Olofsson (diskussion) 20 februari 2017 kl. 13.44 (CET)

Det är inte redigeringar från blockerade konton utan konton som blivit långtidsblockerade efter en redigering. Förutom dessa 300 är det nästan det dubbla som blivit korttidsblockerade och ytterligare några som bara återställts utan att bli blockerade. Så av de dryga 3000 som varit inne och redigerat är det nästan en tredjedel (~1000) som varit oseriösa.Yger (diskussion) 20 februari 2017 kl. 14.19 (CET)

Jag tolkar listan över aktiva använder som att det är blockeringsstatus vid det tillfälle som listan gjordes. Av de 301 som då var är blockerade kan det finnas många olika blockeringstider, från 30 minuter till tillsvidare. Samtidigt kan det finnas sådana som när listan skapades inte längre var blockerade trots att de kan ha varit blockerade en eller flera gånger under de senaste 30 dagarna och det är väl dem som Yger avser.

Vad som också bör påpekas att de 3  varav 300 blockerade är registrerade användare. Till detta kan läggas nära 7 000 olika så kallade IP-användare som har redigerat minst en gång under de senaste 30 dagarna. Total sett är det 10 037 olika "användare" som har varit aktiva på svwp sedan 20 januari 2017. --Larske (diskussion) 20 februari 2017 kl. 16.06 (CET)

@Yger: Var hittar du den statistiken? ♥Ainali ^diskussion_bidrag 20 februari 2017 kl. 15.20 (CET)

Har du, Yger, eller kanske någon annan?, en aning om huruvida dessa siffror motsvarar andra (större) wikipediors? Redan ¹/₁₀ är mycket i mina ögon, och ¹/₃ är så mycket att man kan befara att det påverar er som patrullerar mest – påverkar på samma sätt, menar jag, som man kan påverkas av att i sitt yrkesliv möta en oproportionerligt stor andel av samhällets problemfall, som t.ex poliser och akutmottagningspersonal, vilket jag har personlig erfarenhet av.

Nu menar jag inte nödvändigtvis att den är den viktigaste aspekten, men i längden är det ju knappast hållbart.

/Johan M. Olofsson (diskussion) 20 februari 2017 kl. 15.34 (CET)

Det handlar ju inte om en tredjedel av redigeringarna. Den största andelen av dessa görs av seriösa etablerade användare. Av dem som gjort fler än tio redigeringar är det ytterst få som blivit blockerade. Tostarpadius (diskussion) 20 februari 2017 kl. 15.59 (CET)

Larskes information innebär att jag alltid misstolkat dessa siffror. Jag har alltid trott det var summan av ip-nummer och de med uttagna användaridentiteter. Mina tumme pekfinger avser bara IP-numer. Där är u cirka 270 läsårsblovkcerade och den senaste månaden har ytterligare ett 50 tal fått längre blockeringar. Sedan gäller att minst dubbelt så många får korttidsblockeringar som långtid (men den kvoten gäller bara ip-adresser).Yger (diskussion) 20 februari 2017 kl. 16.38 (CET)

Kanske har folk tröttnat på sociala medier? J 1982 (diskussion) 20 februari 2017 kl. 19.06 (CET)

@Larske, Yger: Går det att avgöra hur stor del av dessa "nya" som är tillfälliga besökare från andra projekt? -- Innocent bystander (diskussion) 21 februari 2017 kl. 12.05 (CET)

Menar du med dessa "nya" registrerade användare som har redigerat på svwp de senaste 30(?) dagarna men inte tidigare, eller vad? Vad menar du med (tillfälliga?) besökare från andra projekt? Menar du att det är fler redigeringar på till exempel enwp än vad de har här på svwp som gör dem till besökare från ...? --Larske (diskussion) 21 februari 2017 kl. 12.45 (CET)

Besöker jag nu en godtycklig wiki nu, så blir jag ju "nyreggad" just där. Men jag har ju en global historik. Det kan ibland vara ganska frustrerande att få en "välkomstblaffa" på en rad wikis, när man bara varit inne och justerat något litet, utan intentioner att göra något alls mer. -- Innocent bystander (diskussion) 21 februari 2017 kl. 13.02 (CET)

Löses inte det av att man skapar en användarsida på meta och låter den speglas på alla wikis där man inte har en användarsida?? Skottniss (diskussion) 21 februari 2017 kl. 13.05 (CET)

Oavsett hur det är med det, så har du ingen lokal användare förrän du besökt wikin på ett eller annat sätt! Och du får absolut ingen redigering på wikin förrän du fysiskt varit där! -- Innocent bystander (diskussion) 21 februari 2017 kl. 13.09 (CET)

Mm, speglade användarsidor på Meta skapas inte automatiskt på samtliga Wikimediawikier, utan fyller utrymmet efter att användaren skapats på respektive wiki. Vilket kan vara tretton år efter att man började redigera under det namnet, eftersom de flesta av oss sällan har anledning att gå till wikier som pms.wikipedia.org. /Julle (disk.) 22 februari 2017 kl. 13.12 (CET)

Veckans tävling

Nu har veckans tävling börjat, Wikipedia:Veckans_tävling/Ryssland. Skottniss (diskussion) 20 februari 2017 kl. 04.43 (CET)

Blockeringar per timme och veckodag

Det diskuterades för ett tag sedan om det omfattande klottrandet under skoltid.

I tabellen nedan visas tidpunkten för totalt 701 blockeringarna under de senaste 28 dygnen (från 2017-01-23 20.00 till 2017-02-20 20.00).

Antal blockeringar under de senaste fyra veckorna
per klockslag (timme) och veckodag.

Timme (UTC)	Måndag	Tisdag	Onsdag	Torsdag	Fredag	Lördag	Söndag	Totalt
00	0	0	1	0	0	0	0	1
01	1	0	0	1	0	1	0	3
02	0	0	0	0	1	0	1	2
03	0	1	1	0	3	0	1	6
04	0	1	0	0	0	0	0	1
05	0	0	2	0	0	1	0	3
06	0	1	2	0	5	1	0	9
07	6	13	8	12	4	0	0	43
08	22	23	19	24	32	1	0	121
09	17	17	21	19	17	0	0	91
10	12	23	12	8	12	1	0	68
11	11	19	13	8	4	0	0	55
12	26	41	29	20	7	0	0	123
13	14	13	15	9	5	0	0	56
14	4	5	3	1	2	2	0	17
15	2	1	1	3	1	0	0	8
16	3	1	1	1	1	3	0	10
17	4	0	0	1	0	2	1	8
18	0	3	2	2	1	3	2	13
19	1	2	0	0	1	6	1	11
20	2	3	4	1	2	4	4	20
21	1	2	7	2	4	0	3	19
22	0	1	6	0	2	0	0	9
23	0	0	0	0	2	2	0	4
Totalt	126	170	147	112	106	27	13	701

--Larske (diskussion) 20 februari 2017 kl. 20.36 (CET)

Tack mycket intressant. Nedgången på fredagar lunch~och att det slutar alla dagar vid 14 tex.Yger (diskussion) 20 februari 2017 kl. 20.44 (CET)

Är glad att läsårsblockering slagit igenom. Föreslog det för flera år sedan. Verkligen inget roligt, men nödvändigt. När eleverna nått fram till andra världskriget i sina historieböcker brukar det tyvärr vara som värst. J 1982 (diskussion) 20 februari 2017 kl. 20.44 (CET)

Hmmm..., det säger ju också något om när patrulleringsinsatser är mest motiverade! Snyggt! /Johan M. Olofsson (diskussion) 20 februari 2017 kl. 21.06 (CET)

Jag tyckte det kunde vara illustrativt med en "heat map" för den här typen av sammanställningar så jag har gjorde en funktion för detta.

Samma tabell som ovan, men med användning av funktionen heatmap

Antal blockeringar under de senaste fyra veckorna per klockslag (timme) och veckodag.

Timme (UTC) Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag Total 00 0 0 1 0 0 0 0 1 01 1 0 0 1 0 1 0 3 02 0 0 0 0 1 0 1 2 03 0 1 1 0 3 0 1 6 04 0 1 0 0 0 0 0 1 05 0 0 2 0 0 1 0 3 06 0 1 2 0 5 1 0 9 07 6 13 8 12 4 0 0 43 08 22 23 19 24 32 1 0 121 09 17 17 21 19 17 0 0 91 10 12 23 12 8 12 1 0 68 11 11 19 13 8 4 0 0 55 12 26 41 29 20 7 0 0 123 13 14 13 15 9 5 0 0 56 14 4 5 3 1 2 2 0 17 15 2 1 1 3 1 0 0 8 16 3 1 1 1 1 3 0 10 17 4 0 0 1 0 2 1 8 18 0 3 2 2 1 3 2 13 19 1 2 0 0 1 6 1 11 20 2 3 4 1 2 4 4 20 21 1 2 7 2 4 0 3 19 22 0 1 6 0 2 0 0 9 23 0 0 0 0 2 2 0 4 Totalt 126 170 147 112 106 27 13 701

--Larske (diskussion) 21 februari 2017 kl. 13.29 (CET)

Tack Larske. De skolor jag känner till börjar dagarna efter 8 och har lunch i huvudsak mellan 11 och 12. Blockeringarna börjar innan 8 och har ett _minimum_ vid lunchtid. Angående lunch kan det vara för att det klottras mer på lektioner än på raster. Att det börjar innan 8 är svårare för mig att förstå. Oavsett tycker jag det verkar som om vi inte enbart bör skylla på skolelever, även om de säkerligen står för en del av klottrandet. --افيراتير (diskussion) 21 februari 2017 kl. 17.52 (CET)

Jag har alltid tolkat att klotter sker före skolan börjar och på raster. Sedan finns det en viss fördröjning mellan klotter och blockering. Yger (diskussion) 21 februari 2017 kl. 17.56 (CET)

@Averater: Bra spaning! Mysteriet med "innan 8" förklaras nog av att tiderna som finns i databasen är angivna i UTC. För att få svensk tid får vi alltså lägga på en timme. Jag har lagt till det i tabellerna ovan nu att klockslagen är UTC. --Larske (diskussion) 21 februari 2017 kl. 18.19 (CET)

Tack. I så fall verkar det som att det är på lektionstid som det mesta klottret sker på. --افيراتير (diskussion) 21 februari 2017 kl. 18.30 (CET)

Nationalekonomiskt bevandrade sökes

Jag försöker räkna ut om Jordränta (teori) borde länkas till en:Law of rent eller till en:Economic rent, men jag förlorar tråden när jag läser om dessa dammiga teorier. Om någon känner till vilka wikipedianer som är kompetenta, så får ni gärna pinga denne/dessa till Diskussion:Jordränta_(teori)#iw-länkning!

Tack på förhand!
/Johan M. Olofsson (diskussion) 21 februari 2017 kl. 09.17 (CET)

Jag är visserligen inte så bevandrad i nationalekonomi, men min första tanke är att ingen av dem passar eftersom jordränta är direkt kopplat till arrende, vilket de båda engelskspråkiga artiklarna inte är. /ℇsquilo 21 februari 2017 kl. 12.26 (CET)

en:Law of rent. Jag tycker dock att svenskspråkiga wikipedias artikel är mycket rörig, NE:s artikel jordränta är mycket tydligare. Jag vet dock inte om jag vill ge mig på den.FBQ (diskussion) 21 februari 2017 kl. 13.02 (CET)

Artikeln ser ut att vara i behov av översyn. Kan nog ta en titt vid tillfälle, men inte just nu. Begreppet heter väl en:Land rent på engelska, vilket är ett avsnitt i en:Economic rent. En aspekt av av land rent täcks dock av en:Law of rent. (Kanske inte en optimal artikelstruktur på enwp....) Så den svenska jordränte-artikeln är ämnesmässigt smalare än economic rent och bredare än law of rent. Jag rekommenderar dock fortsatt länkning till economic rent, eftersom bl.a. dewp-artikeln handlar om just jordränta. Tomas e (diskussion) 28 februari 2017 kl. 18.14 (CET)

Kompakta språklänkar – uppföljning

Tack allihop för diskussionen om kompakta språklänkar. Er feedback har varit till hjälp för teamet som arbetar med funktionen. Vi är nu redo att aktivera den och räknar med att göra så i dag, 22 februari.

Med hänsyn till diskussionen som tidigare förts här på Bybrunnen har vi gjort några ändringar, och den kommer inte att automatiskt slås på för aktiva registrerade användare, men vi föreslår att ni testar den och ser om ni tycker om den.

Den kommer att kunna slås på eller av i dina inställningar. Du hittar den under “Utseende” > “Språk”. Mer information och svar på vanliga frågor hittar ni på projektsidan. Om en översättning av den sidan inte finns till ditt språk får du gärna hjälpa till, så att andra användare kan dra nytta av den. Nirmos har också skapat en möjlighet att slå på eller av den globalt. Kryssa i rutan här i inställningarna så dyker det upp en knapp på Special:Tom sida.

Funktionen har genomgått testning för att hitta buggar och dylikt, men berätta gärna om du ser några problem. Vi ser också fram emot återkoppling och förslag, som kan lämnas på projektets diskussionssida. Tack!

För Wikimedia Foundations språkteam, – Runa Bhattacharjee (WMF) (diskussion) 22 februari 2017 kl. 06.12 (CET)

(Översatt av Johan (WMF).)

Varför finns ingen möjlighet att komma ihåg att man vill se alla språk, när den kommer ihåg vilka språk man klickat på utan att vara inloggad? 81.237.245.154 23 februari 2017 kl. 21.37 (CET)

Jag har skickat vidare frågan till språkteamet. /Johan (WMF) (diskussion) 24 februari 2017 kl. 17.50 (CET)

Svaret jag fick är att det är en lite annan funktion och därför skulle kräva extra UI-elemant i en redan belamrad sidomeny som läsare (som inte är närmare bekant med Wikipedia) redan finner väldigt rörig och förvirrande (exempel: många har aldrig noterat att det finns en diskussionssida, eller en redigeraknapp, även om de använder Wikipedia nästan dagligen), och att det därför krävs inloggning så att man kan ställa in det i inställningarna.

(Jag besvarar gärna frågor efter bästa förmåga, men vill man föreslå ändringar i hur det hela fungerar är bästa stället att göra det mw:Talk:Universal Language Selector/Compact Language Links, där man kan prata med dem som faktiskt utvecklar funktionen – de är inte aktiva här, eftersom de inte talar svenska. Jag har egentligen ingenting med utvecklingen av kompakta språklänkar att göra, just här råkar jag bara tala rätt språk.) /Johan (WMF) (diskussion) 24 februari 2017 kl. 18.26 (CET)

Vad är syftet med den här ändringen? Jag ser ingen fördel, den är bara bökig. Har någon på allvar efterfrågat det här, eller är det bara utvecklare som leker? Bandy Hoppsan (diskussion) 2 mars 2017 kl. 00.10 (CET)

Olika lösningar på att folk har tyckt att språklistan har gjort det svårt att hitta språken de letar efter har diskuterats av och till i åtminstone ett halvdussin år. Den stora poängen är den här: De undersökningar som gjorts pekar mot att folk klickar mindre på länkar eftersom de inte hittar dem. Användandet av språklänkarna ökar markant när listan blir kortare, framför allt vad det gäller trafik som går till mindre språkversioner (men också för större, om än inte lika mycket). Det finns mer om det här på mw:Universal Language Selector/Compact Language Links/metrics/data. /Johan (WMF) (diskussion) 2 mars 2017 kl. 01.22 (CET)

Så för att somliga inte kan läsa innantill, så förkortar man listan på språk och gör en mängd av länkarna ännu svårare att hitta genom att gömma dem? Den förklaringen känns inte trovärdig, det är ju uppochnedvända världen. Jag tycker att länkarna skall återställas. Om någon möjligen vill gömma språklänkarna (väl för att personen inte är intresserad alls av andra språkversioner) så kan man väl göra det som en valbar ändring, men den gamla fullständiga listan borde självklart vara grundinställningen. Pepparkaksgubbe (diskussion) 2 mars 2017 kl. 15.31 (CET)

Jag tyckte kompakta språklänkar verkade vara en bra idé, så jag testade att bocka för detta val. Nu har jag på Bybrunnen länkar till engelska, spanska, hindi, interlingua, samiska, finska, urdu, jiddisch och kinesiska. Känns inte riktigt som det optimala urvalet för mig...--Skogsfrun (diskussion) 2 mars 2017 kl. 15.38 (CET)

Har du varit inne på "exotiska" språkversioner? Då man visar intresse för något språk läggs det till i listan, varvid det tränger ut något annat. Det är ett problem för dem som har halvdussinet språk de gärna använder och som också tillfälligt besöker andra språkversioner, t.ex. för att tips om bilder och källor. --LPfi (diskussion) 2 mars 2017 kl. 16.33 (CET)

Finska ja, kanske samiska också, men knappast hindi, interlingua, urdu, jiddisch och kinesiska... Däremot har jag besökt de franska och tyska versionerna.--Skogsfrun (diskussion) 2 mars 2017 kl. 18.24 (CET)

Myndigheters politiska redigeringar av Wikipedia

På Landstinget Västernorrland finns en uppmaning att redigera Wikipedia politiskt: 'Det är viktigt att förstå hur muserna skapar kultur som är politiskt betydelsefull, i kulturarvsarbetet förhandlas och struktureras ”vilka vi är” vilket bygger kollektiv identitet som naturligtvis påverkar. ... Bemöt försök till essentialisering och homogenisering. I debatter, på nätforum, på Wikipedia.' http://www.lansstyrelsen.se/vasternorrland/SiteCollectionDocuments/Sv/nyheter/2012/dokumentation-att-stora-homogenitet.pdf Är detta något som är vanligt förekommande? 217.214.150.156 25 februari 2017 kl. 07.26 (CET)

Som patrullerare (där man granskar gjorda redigeringar) så utvecklar man ett eget sinne för "klumpiga" försök vrida, försköna texter och det blir som det lyser rött om dem. Så sådant rensas ut snabbt, och jag upplever att sådan försök i just den riktning du nämner är ytterst litet (obefintligt). Kvalificerade försök kräver mycket möda och ofta att skriva nya artiklar med en stor mängd källor, vinklade åt "båda håll". Detta är svårt och alla dessa uppmärksammas av flera aktiva på Wikipedia och diskuterade. Just i detta område kan jag inte påminna mig någon sådan insats av "nya".Yger (diskussion) 25 februari 2017 kl. 07.43 (CET)

Skriften 217.214 hänvisar till är visserligen utgiven av Länsstyrelsen i Västernorrland, men orden ser ut att vara en forskares som talar om sin doktorsavhandling?! Det handlar om att det finns krafter som vill framhäva 1800-talets synsätt på kulturarvet, när dagens forskning ser helt annorlunda ut. -- Innocent bystander (diskussion) 25 februari 2017 kl. 09.18 (CET)

Tangent på diskussionen, men om man vill följa redigeringar som görs oinloggat från myndigheters IP-adresser så finns Twitterkontot WikiCreeperEdit för just det. (Vill man bara följa riksdagen finns RiksdagWikiEdit och vill man följa medier finns 5thEstateWiki). ♥Ainali ^diskussion_bidrag 25 februari 2017 kl. 09.25 (CET)

Mer specifikt är det Fredrik Svanberg (har en Wikipedia-artikel, källor skulle inte skada!), forskningschef vid Statens historiska museer, som refereras när han 2012 pratade vid konferensen "Att störa homogenitet" (som genomfördes i Sundsvall, därav kopplingen till Västernorrland). Det anges att "Arrangörer var Riksförbundet Sveriges Museer, Örebro läns museum och Länsstyrelserna. Konferensen genomfördes med stöd av Riksantikvarieämbetet och Statens Kulturråd". Så jag tolkar det som att denne forskare vid en konferens i Västernorrland har uppmanat museifolk att motverka bilden av ett svenskt kulturarv och en svensk historia präglad av homogenitet, även via Wikipedia-redigeringar, snarare än att det är landstinget som instruerar sina anställda till detta. En del museer drivs väl för övrigt av (privaträttsliga) stiftelser snarare än i myndighetsform? Jag ser detta (både uppmaningen och reaktionen) mer som ett uttryck för den allmänna krocken mellan kultursektorn och sverigedemokrater m.fl. än frågan om myndigheters påstådda POV-redigeringar på Wikipedia, som ofta har att göra med att radera kritik och pinsamheter. Tomas e (diskussion) 28 februari 2017 kl. 18.02 (CET)

Läroboksförfattare?

Jag försöker förstå sv.wikipedias inklussionskriterier. Det är inte så att jag egentligen har någon egen åsikt. Jag vill bara veta vad nuvarande konsensus är. Exempel: en avhandling, en lärobok, ytterligare någon/några verk. /Johan M. Olofsson (diskussion) 25 februari 2017 kl. 12.56 (CET)

Vad är frågan? /NH 25 februari 2017 kl. 13.17 (CET)

Anser sv.wikipedia att läroboksförfattare platsar här, blott och bart för den sakens skull? /Johan M. Olofsson (diskussion) 25 februari 2017 kl. 13.20 (CET)

Nej, det tror jag inte. En person som skrivit en lärobok, låtit trycka den i ett exemplar och förvarar detta i en byrålåda är antagligen inte relevant enbart utifrån detta. Se vidare Wikipedia:Relevanskriterier#Författare och översättare. /NH 25 februari 2017 kl. 13.32 (CET)

Om frågan är huruvida Anita Diehl vore relevant för artikel, så förefaller det tveklöst om jag förstår länken rätt. Taxelson (diskussion) 25 februari 2017 kl. 13.59 (CET)

Ja, du förstår länken rätt. Men jag försöker se frågan principiellt. Skolelever är nu, på gott och ont, intresserade av Wikipedia. (Läroböcker som förläggs av läroboksförlag är kanske inte helt jämförbara med e-böcker som trycks i enstaka exemplar.) /Johan M. Olofsson (diskussion) 25 februari 2017 kl. 14.15 (CET)

Men det avgörande är om läroboken används av elever eller ej, och hur brett. Och om boken har verkshöjd.Yger (diskussion) 25 februari 2017 kl. 14.18 (CET)

Verkshöjd får man nog anse att läroböcker har. Försäljningssiffror undrar jag om man enkelt kan få tillgång till.

Tillägg till NH: Det var just för att ordet läroböcker saknas i relevanskriterierna som jag ställde frågan här.

/Johan M. Olofsson (diskussion) 25 februari 2017 kl. 14.22 (CET)

Men ordet författare finns. /NH 25 februari 2017 kl. 14.23 (CET)

Verkshöjd är inte helt självklart. Jag har framför mig en bok/skrift som består av inskannade vykort med enbart närmat trivial text. En sådan kan mycket väl användas som läromedel men den saknar verkshöjd. Yger (diskussion) 25 februari 2017 kl. 14.26 (CET)

Yger och jag förstår nog begreppet lärobok och läroboksförlag på olika sätt. Men då förstår jag NH som att inklussionskrieteriet "två eller flera böcker som publicerats av förlag" är vad vi följer. Uppmärksammade av oberoende källor tänker jag mig att läroböcker brukar bli - om inte annat, så i form av recensioner. Det torde kunna bli en stor mängd läroboksförfattare. /Johan M. Olofsson (diskussion) 25 februari 2017 kl. 14.57 (CET)

Jag har aldrig sett någon lärobok recenseras, inte ens i lärartidningarna, så kravet på oberoende uppmärksamhet blir nog svårt att uppfylla. /Ascilto (diskussion) 25 februari 2017 kl. 16.06 (CET)

Kategori:Svenska läroboksförfattare är ju inte helt tom, så visst finns det relevanta läroboksförfattare. /ℇsquilo 25 februari 2017 kl. 16.53 (CET)

Jodå, men frågan var om (när) en författare blir relevant enbart i egenskap av att vara läroboksförfattare. (Kategori:Kvinnor är inte heller helt tom, men det är nog ingen av personerna där som anses relevanta enbart på grund av att de är kvinnor.) /NH 25 februari 2017 kl. 17.46 (CET)

Jag tycker inte att det borde vara någon större skillnad på läroboksförfattare och andra författare. Möjligen att utgåvornas storlek kanske kan vara mer relevant än "oberoende uppmärksamhet", även om det kanske inte är lättare att verifiera. När det gäller relevansen är t.ex. Peter Pohl mer relevant som skönlitterär författare (hans läroböcker nämns bara i förbigående i artikeln) men Anders J. Thor är nog mest känd som just läroboksförfattare. /ℇsquilo 25 februari 2017 kl. 19.24 (CET)

Att Peter Pohl är mer relevant som skönlitterär författare är en riktigt grov underdrift, han är en av Sveriges 3-5 främsta ungdomsförfattare, kanske den främste. Thor är ju också främst relevant på andra meriter än läroboksförfattandet. Så tror jag det är för de flesta i kategorin. /Ascilto (diskussion) 25 februari 2017 kl. 19.33 (CET)

Thor är väl relevant som svensk mästare i basket med KFUM Söder 1957 och 1959? /Annika (diskussion) 26 februari 2017 kl. 09.52 (CET)

Jag är inte något fan av relevanskriterierna alls. Men jag vill här lyfta några synpunkter. Som universitetsstudent har jag stött på lektorer som i brist på bra läroböcker, själva har författat en bok. När jag läste linjär alegbra i Växjö, så stod min föreläsares namn på läroboken. När jag kom till Linköping, så läste mina kurskamrater samma ämne, nu med deras föreläsares namn på vissa av böckerna. När jag sneglade på vad man hade för litteratur bland de som läste Teknisk fysisk, så hade de också sin egen föreläsares namn på sina kursböcker. Läget i linjär algebra är lite extremt, då ämnet är väldigt abstrakt och studenterna helt ovana vid undervisningsmetodiken. Men att läraren i ämnet också var läroboksförfattare till den använda litteraturen, var inget unikt för detta ämne. Jag har stött på det många gånger. Och jag talar här ingen gång om stenciler eller böcker utgivna av universitetets egna förlag/tryckeri. Ska det breddas så långt blir jag själv relevant, då jag själv tog fram material till de egna laborationer jag höll i. -- Innocent bystander (diskussion) 26 februari 2017 kl. 09.02 (CET)

Många universitetslärare är relevanta ändå, i varje fall de som är docenter eller professorer. Tostarpadius (diskussion) 26 februari 2017 kl. 09.05 (CET)

Några här var professorer, men just mina mattexempel var det inte. -- Innocent bystander (diskussion) 26 februari 2017 kl. 12.54 (CET)

Jag tänker ungefär som Innocent bystander. (Även om jag i mitt personliga språkbruk skiljer mellan "lärobok" för elever och "kurslitteratur" för studenter.) Men framförallt har jag försökt sondera vad som skulle kunna vara rådande konsensusuppfattning här. Jag tackar för er hjälp med detta! /Johan M. Olofsson (diskussion) 28 februari 2017 kl. 11.20 (CET)

@Johan M. Olofsson: Jag tänker nog att en "lärobok" är författad med det främsta målet att undervisa studenter, oavsett nivån. Sedan finns det kurser där litteraturlistan bestått av andra saker än bara sådana böcker. När jag läste Arkeologi bestod kurslistan främst av böcker som inte varit skrivna främst för studenter. När jag har läst Matematik har kurslistan nästan enbart bestått av läroböcker. Men jag har stött på även matematikkurser där litteraturlistan innehållit icke-läroböcker. -- Innocent bystander (diskussion) 28 februari 2017 kl. 12.21 (CET)

Ser man till folk-/grund-/gymnasieskolan i Sverige historiskt sett fanns det länge ett fåtal mycket dominerande läroböcker som användes över hela landet, decennium efter decennium (se t ex Immanuel Björkhagens läroböcker i engelska). Författarna till sådana böcker skulle jag i vart fall betrakta som generellt relevanta även om de aldrig gjort något annat specifikt relevansgrundande därutöver. /FredrikT (diskussion) 28 februari 2017 kl. 13.17 (CET)

Representerad vid xx

Jaq har en liten fundering på om man skulle skapa en Kategori:Representerad vid Nationalmuseum där man kan föra in personer som är representerade där och har en refens i artikel till Nationalmuseum i Stockholm. Orsaken är att många som omnämns som representerade där inte har sin alster kvar där eftersom Nationalmusum förde över verk till andra museer. Kategorin blir även en arbetskategeri som gör det lättaare att rätta de Nationalmusum artiklar som har fått sina föremål utflyttade. Jag ser inte heller något hinder till att den kan vara dold eftersm den skulle fungera som en arbetskategori. Janee (diskussion) 26 februari 2017 kl. 09.13 (CET)

Pingar Karin Glasemann, Nationalmuseum och Audrey Lebioda, Nationalmuseum i fall de är intresserade. Nirmos (diskussion) 26 februari 2017 kl. 10.12 (CET)

Jag gjorde en lista som kanske kan vara till hjälp. Den baseras på denna fråga till Wikidata (där du också kan se vilka verk som finns i Nationalmuseums samlingar). ♥Ainali ^diskussion_bidrag 26 februari 2017 kl. 10.44 (CET)

Listan är tyvärr långt ifrån komplett under den tid jag har bytt kategorier har jag nog tillfört ca 200 referenser till artiklar som har arbeten vd Narionalmuseum, de~som inte finns i Nationalmuseums Sök i samlingarna [6] har fortfarande kvar sin text om att de finns representerade, tänkte att dessa senare borde plockas bort och att man undersöker om de kan finnas på något annat museum. Janee (diskussion) 26 februari 2017 kl. 11.10 (CET)

Här är en modifiering av frågan som Ainali gav här ovan. Den visar även bilder på konstverken om sådana finns och är sorterad efter konstnärsnamn och målningens namn. Frågan är lite "tung" så det tar 1-2 minuter innan resultatet är klart. --Larske (diskussion) 26 februari 2017 kl. 11.38 (CET)

Jag är positiv till kategorin men vill samtidigt påminna om det globala perspektivet. Efterhand bör vi även skapa Kategori:Representerad vid Statens Museum for Kunst, Kategori:Representerad vid National Gallery et cetera. Tostarpadius (diskussion) 26 februari 2017 kl. 13.07 (CET)

Ja, min lista baserar sig ju på att någon har skapat ett Wikidataobjekt för verket. Här ser vi en övervikt av gamla verk då dessa skapades i samband med att bilderna laddades upp på Wikimedia Commons. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 26 februari 2017 kl. 14.13 (CET)

Veckans tävling – Konst

Välkommen till en konstig vecka!

Hej! Om knappt sex timmar startar Wikipedia:Veckans tävling/Konst. Det är svenskspråkiga Wikipedias första (om jag inte sett fel) tävling i ämnet, som i det här fallet ska förstås som bildkonst i vid mening. Vi accepterar även tecknare och (konst)fotografer. Men film, teater, litteratur, arkitektur etc faller den här gången bort. Förhoppningsvis blir det en hel del att välja ibland ändå. På tävlingssidan finns också en önskelista, där alla kan lägga in upp till 10 olika önskningar (vilka sedan ger bonuspoäng till artikelskaparen).

Som av en händelse arrangeras tävlingen samma vecka som den första skrivstugan på Göteborgs konsthall arrangeras. Välkommen även dit, om ni har vägarna förbi på onsdag(ar) 17:00–20:00. Där bjuder vi deltagarna på något att tugga på och dricka. Konstifika hälsningar! --Paracel63 (diskussion) 26 februari 2017 kl. 18.44 (CET)

Fototillfälle i Umeå i mars

Den 16-18 mars äger Littfest, Umeå internationella litteraturfestival, rum. Det finns troligen ett par biljetter kvar för den som känner sig hågad att ta bilder till våra artiklar. Det kostar en hundring att gå in och det är massor av författare där. Jag tror säkert att Wikimedia Sverige hjälper till med pressackreditering, om man skulle vilja det också, men det får kontoret yttra sig om, till exempel @Axel Pettersson (WMSE)://Hannibal (diskussion) 28 februari 2017 kl. 13.03 (CET)

Biljetterna till lördagen var dock slut redan för en vecka sedan.--Skogsfrun (diskussion) 1 mars 2017 kl. 07.07 (CET)

Ipadeländet

Under några dagar på sjukhus erfor jag att försöka besöka och bevaka Wikipedia på ipad. Vilket elände! En närmast fientlig och avskräckande miljö. Jag håller för troligt att människor börjar klottra i ren desperation. Jämfört med andra sajter är just Wikipedias gränssnitt förvanskat till oigenkännlighet på ipad, andra sajters gränssnitt är alls inte lika stora katastrofer. Både att navigera och redigera är synnerligen oangenäma prövningar, delvis helt omöjligt med gör ogjord och rulla tillbaka. Dessutom visar sig bevakningslistan hanteras fullständigt opålitligt. Alla poster i bevakningslistan på pc syns inte på ipad, bara ett slumpmässigt urval. Och de artiklar jag trots alla strapatser lyckats besöka är inte längre markerade som besökta här på pc:n. Så här stora kvalitetsskillnader i Wikipediamiljön kan vi bara inte dras med! Framstår som slappt och oseriöst. /Ascilto (diskussion) 28 februari 2017 kl. 19.19 (CET)

Jag satte om miljön till "Stationär dator" (längst ned på sidan) och då känner man åtminstone igen sig, om än väldans pillrigt för normalstora eller större fingrar. Men tvivlar på att så värst många har hittat den länken långt därnere på sidan... "Mobil"-miljön är hopplös att jobba i. --MagnusA 28 februari 2017 kl. 19.35 (CET)

Ja, jag har alltid mina mobiler i läget "stationär dator". Pillrigt är det och galna fel kan det bli, men det går att arbeta på det sättet. Tostarpadius (diskussion) 28 februari 2017 kl. 20.37 (CET)

På tal om det, varför kallas det "stationär dator"? Det är ju inte så att man använder mobilläget på en laptop. /Grillo (diskussion) 1 mars 2017 kl. 04.17 (CET)

@Grillo: På engelska står det "Desktop", har du förslag på en bättre översättning, eller ett bättre ord, så kan det lätt ändras. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 1 mars 2017 kl. 07.19 (CET)

Persondator? Det lirar bättre med svWP:s definitioner av alternativen i varje fall.--LittleGun (diskussion) 1 mars 2017 kl. 07.31 (CET)

Jag kör aldrig i mobilläge. Men för de dom bara läser kan det vara bra. Lätt att gå till rubriker och öppna... Men för oss som redigerar o bevakar: stationärt... Adville (diskussion) 1 mars 2017 kl. 07.59 (CET)

Ja, samma här. Fast det är olyckligt. Hela poängen med Wikipedia är ju att alla användare enkelt ska kunna redigera och bidra så väl som läsa. Då är det dumt att göra det ssvårt, konstigt och annorlunda att redigera med mobila enheter. Eller också är det mycket bättre sätt att redigera och uppleva WP på, men att jag som gammal hund inte fattar det och tjockskalligt vägrat motsvarande förbättringar på persondatorgränssittet och därför har de båda fått lov att divergera.--LittleGun (diskussion) 1 mars 2017 kl. 08.20 (CET)

!	Den här användaren har inte "normalstora fingrar"!

-- Innocent bystander (diskussion) 1 mars 2017 kl. 08.29 (CET)

Så därför behövs ett speciellt gränssnitt på mobil eller därför kan du inte använda mobil ändå eller ville du bara berätta?--LittleGun (diskussion) 1 mars 2017 kl. 08.34 (CET)

Mobil funkar nog jättebra, den dag det går att koppla in en mus, tangentbord och en 25-tums bildskärm till dem! När de sedan också börjar använda normalstora högtalare och mikrofoner i dem, kanske man tillochmed kan ringa med dem! -- Innocent bystander (diskussion) 1 mars 2017 kl. 08.43 (CET)

Tycker att mobil fungerar halvokej med mobilvy med VE, givet förutsättningarna. Vårt vanliga gränssnitt är överbelastat och har för många länkar (allvarligt talat, jag skulle vilja dölja mina åttio procent av dem från oinloggade – det är så många att man bara ignorerar allihop. Jättemånga läsare har aldrig ens sett "Redigera"-knappen; tänk om vi kunde lyfta fram den och "Diskussion" lite mer) redan när man sitter vid datorn; på liten skärm blir det alldeles omöjligt. Mobilvyn är inte perfekt men åtminstone bättre på liten skärm. Men jag skulle vilja se rätt mycket fortsatt utveckling av den för att göra redigering från mobil enklare. /Julle (disk.) 1 mars 2017 kl. 13.00 (CET)

Kvalitetsmätningen mars

Kvalitetsmätningen december 2007–februari 2016 (redigera)
Datum	Kval.	Fakta	Fluff	Förvirr.	POV	Plag.	Rel.	Språkv.	Ugglan	Ickewiki	Städa	Infoga	Glob.	Ouppdat.	Subst.	Totalt (exkl. Källor)	Källor	Totalt	Andel
2007-12-28	539	355	144	153	198	12	679	342	114	1 115	192							3 843
2008-01-26	653	347	154	140	207	13	664	322	114	949	192							3 755
2008-04-20	653	375	171	195	214	12	378	341	104	181	260	847						3 731
2008-05-23	640	378	172	214	225	5	262	357	95	77	264	912						3 601
2008-06-21	653	393	165	231	235	7	233	364	90	52	286	833						3 542
2008-07-21	552	321	160	192	225	3	101	364	81	12	303	822						3 136
2008-08-22	420	341	112	191	205	6	211	392	57	27	328	687	286	87	1 108	4 458	5 403	9 861	3,40 %
2008-09-21	395	178	92	183	186	6	129	373	53	13	319	731	289	62	827	3 836	5 845	9 681	3,32 %
2008-11-22	396	358	109	200	208	1	134	461	55	12	330	874	294	98	591	4 121	6 384	10 505	3,53 %
2009-01-01	414	229	115	194	191	4	94	491	59	31	337	897	301	107	568	4 032	6 716	10 748	3,56 %
2009-02-01	411	253	118	198	203	3	205	401	54	61	338	1 056	307	110	594	4 312	7 101	11 413	3,74 %
2009-03-01	405	269	107	198	219	9	152	402	48	76	339	1 091	312	117	612	4 356	7 121	11 477	3,73 %
2009-04-01	401	277	111	198	212	5	168	414	47	78	328	1 129	317	129	189	4 003	7 134	11 137	3,58 %
2009-05-01	401	160	120	196	213	4	170	380	47	55	336	1 155	325	125	154	3 841	7 313	11 154	3,55 %
2009-06-01	400	224	120	195	221	2	79	405	45	24	338	1 156	413	129	115	3 866	7 356	11 222	3,54 %
2009-07-01	402	237	130	196	231	2	31	392	42	26	348	1 072	333	132	119	3 693	7 200	10 893	3,40 %
2009-08-01	406	120	102	203	231	4	31	398	49	28	348	964	345	143	117	3 489	7 468	10 957	3,39 %
2009-09-01	409	121	103	192	242	2	87	397	40	24	361	964	371	148	95	3 556	7 676	11 232	3,43 %
2009-10-01	407	136	105	236	242	0	119	410	40	17	363	1 049	382	155	76	3 737	7 953	11 690	3,53 %
2009-11-01	410	135	105	240	272	2	114	446	35	9	370	1 049	394	180	76	3 837	8 492	12 329	3,68 %
2009-12-01	268	138	97	184	263	0	75	462	33	14	368	992	390	195	77	3 556	8 737	12 293	3,64 %
2010-01-07	265	134	102	181	250	0	118	464	19	35	367	888	350	225	99	3 497	9 025	12 522	3,66 %
2010-02-01	258	41	105	172	251	3	201	459	18	29	363	872	353	216	97	3 438	9 180	12 618	3,66 %
2010-03-01	259	33	101	205	252	2	190	459	19	11	341	916	352	198	82	3 420	9 500	12 920	3,71 %
2010-04-01	181	65	90	100	286	5	226	391	10	6	375	867	360	217	36	3 215	9 903	13 118	3,73 %
2010-05-02	165	83	24	97	280	0	182	313	3	12	396	730	398	185	34	2 899	10 608	13 507	3,80 %
2010-06-01	166	98	38	94	284	3	182	279	7	3	201	643	403	186	86	2 673	10 789	13 462	3,76 %
2010-07-02	179	110	41	101	187	4	209	301	9	8	205	663	388	198	98	2 701	11 137	13 838	3,83 %
2010-08-01	193	117	44	102	200	4	240	324	14	14	211	690	382	212	100	2 847	11 368	14 215	3,91 %
2010-09-01	199	125	45	104	171	4	220	315	11	3	201	734	384	227	92	2 835	11 478	14 313	3,90 %
2010-10-01	200	133	47	109	162	9	191	320	6	5	123	696	391	229	130	2 751	11 716	14 467	3,91 %
2010-11-01	210	143	46	115	172	5	164	326	4	14	128	729	359	230	119	2 764	11 946	14 710	3,93 %
2010-12-02	210	147	46	109	86	6	127	345	7	18	142	797	367	245	102	2 754	12 168	14 922	3,94 %
2011-01-01	210	151	51	113	72	4	27	335	9	32	158	827	377	200	92	2 638	12 745	15 383	4,03 %
2011-02-01	214	134	51	112	68	0	27	365	6	27	162	857	381	126	82	2 612	12 983	15 595	4,05 %
2011-03-01	221	145	45	108	54	0	39	251	0	31	152	859	392	135	13	2 445	13 423	15 868	4,08 %
2011-04-01	241	146	37	118	29	2	95	281	12	30	174	436	385	144	45	2 175	13 895	16 070	4,10 %
2011-05-01	244	90	45	121	39	3	104	298	7	47	171	431	318	157	52	2 127	14 312	16 439	4,16 %
2011-06-01	244	94	51	119	47	7	100	303	42	38	203	457	311	184	68	2 268	14 520	16 778	4,21 %
2011-07-01	266	100	45	117	57	0	164	270	12	56	74	492	313	226	74	2 266	14 777	17 043	4,24 %
2011-08-01	271	112	49	54	66	0	159	286	12	68	93	520	324	264	77	2 355	15 081	17 436	4,30 %
2011-09-02	192	116	47	54	72	0	198	294	7	60	127	547	353	274	65	2 398	15 478	17 876	4,38 %
2011-10-01	202	123	12	64	76	1	168	312	7	96	136	564	359	278	79	2 477	15 686	18 163	4,42 %
2011-11-01	210	129	22	66	86	7	187	203	4	65	144	596	358	293	109	2 479	14 613	17 092	4,13 %
2011-12-01	215	143	33	73	100	4	234	218	1	85	152	364	354	312	185	2 473	14 920	17 393	4,18 %
2012-01-01	213	151	23	67	69	1	313	215	0	9	54	405	350	307	76	2 252	15 224	17 476	4,17 %
2012-02-01	204	164	40	70	65	4	280	234	3	81	80	430	354	228	121	2 358	15 453	17 811	4,21 %
2012-03-01	215	170	45	71	51	0	189	261	1	152	109	471	366	241	126	2 468	15 761	18 229	4,15 %
2012-04-01	214	178	45	68	59	0	237	266	0	136	112	535	370	265	123	2 608	16 013	18 621	4,12 %
2012-05-01	195	197	68	77	66	0	155	266	1	148	10	574	381	282	142	2 562	16 195	18 757	4,04 %
2012-06-01	198	200	74	84	82	3	119	336	2	215	29	140	386	289	124	2 281	16 421	18 702	3,98 %
2012-07-01	209	202	72	79	88	3	110	315	4	215	36	194	394	307	136	2 364	16 365	18 729	3,91 %
2012-08-01	213	199	73	79	90	0	59	335	4	215	47	220	360	331	149	2 374	16 980	19 354	3,99 %
2012-09-01	215	215	84	78	95	0	78	353	5	57	41	235	367	348	165	2 336	17 471	19 807	3,99 %
2012-10-01	218	220	83	78	113	2	85	376	5	125	44	267	367	316	188	2 487	17 843	20 330	4,06 %
2012-11-01	142	234	86	80	117	11	94	414	9	184	53	302	385	311	199	2 621	18 309	20 930	3,75 %
2012-12-01	144	234	89	85	118	0	87	379	11	202	65	335	392	334	95	2 570	18 499	21 069	3,73 %
2013-01-01	149	243	72	91	120	1	98	388	8	203	66	371	398	350	90	2 648	18 717	21 365	3,75 %
2013-02-01	153	243	31	99	130	0	58	411	9	261	80	601	403	369	93	2 943	19 161	22 104	3,16 %
2013-03-01	152	245	37	103	141	2	103	428	10	285	90	624	398	380	123	3 121	19 596	22 717	2,72 %
2013-04-01	154	252	42	106	150	0	108	451	11	312	100	469	400	393	122	3 070	20 078	23 148	2,46 %
2013-05-01	159	257	53	107	144	0	126	474	11	302	94	467	406	409	105	3 114	20 424	23 538	2,43 %
2013-06-01	165	254	54	99	148	1	136	494	4	326	91	528	409	443	97	3 249	20 739	23 988	2,45 %
2013-07-02	169	259	51	99	150	1	154	492	3	264	90	570	406	455	59	3 222	20 968	24 190	2,08 %
2013-08-01	174	259	53	100	156	2	137	508	6	227	113	638	410	468	57	3 308	21 642	24 950	1,87 %
2013-09-04	162	269	57	101	154	5	137	513	5	271	119	669	412	499	47	3 420	22 014	25 434	1,64 %
2013-10-01	156	275	56	106	153	2	107	508	6	114	119	679	418	507	27	3 233	22 261	25 494	1,6 %
2013-11-01	156	281	48	103	151	1	74	498	6	0	125	699	415	429	4	2 990	22 455	25 445	1,59 %
2013-12-01	154	246	51	100	153	0	94	504	6	5	134	719	418	433	24	3 041	21 983	25 024	1,56 %
2014-01-01	142	244	57	100	156	0	105	516	6	22	113	706	417	446	36	3 066	21 982	25 048	1,56 %
2014-02-01	140	250	53	103	153	0	98	491	1	0	112	529	413	461	55	2 859	22 304	25 163	1,56 %
2014-03-01	134	260	58	100	155	0	72	492	1	3	108	531	382	467	48	2 811	22 578	25 389	1,57 %
2014-04-01	128	247	57	103	161	0	84	498	3	0	110	553	380	481	50	2 855	22 827	25 682	1,59 %
2014-05-01	97	257	65	103	170	0	72	481	4	0	75	526	383	482	49	2 764	23 010	25 774	1,59 %
2014-06-01	65	253	65	106	175	0	81	468	2	15	60	535	385	508	45	2 763	23 202	25 965	1,6 %
2014-07-01	65	236	70	88	158	0	74	476	3	1	67	482	379	527	5	2 631	23 349	25 980	1,56 %
2014-08-01	66	233	70	44	159	1	70	475	2	0	60	471	372	542	10	2 575	23 496	26 071	1,45 %
2014-09-01	68	240	74	44	162	0	96	430	0	3	64	495	378	550	5	2 609	23 626	26 235	1,38 %
2014-10-01	63	252	77	44	165	1	126	436	2	0	70	515	378	553	9	2 691	23 815	26 506	1,36 %
2014-11-01	68	274	84	47	174	1	138	422	0	1	74	1 147	381	567	12	3 390	24 017	27 407	1,41 %
2014-12-03	72	271	98	47	182	2	148	450	0	1	80	1 136	385	605	15	3 492	24 198	27 690	1,42 %
2015-01-01	71	272	98	47	185	0	125	439	0	0	81	1 065	392	621	15	3 411	24 282	27 693	1,42 %
2015-02-01	77	273	106	54	174	2	114	437	2	0	81	1 077	393	650	7	3 447	24 435	27 882	1,43 %
2015-03-01	69	275	111	54	180	0	127	424	2	0	71	1 073	392	649	6	3 433	24 569	28 002	1,43 %
2015-04-01	72	278	113	57	182	2	101	422	0	0	75	995	395	676	2	3 370	24 815	28 185	1,44 %
2015-05-01	72	281	107	59	187	4	127	414	0	0	77	842	400	698	4	3 272	25 101	28 373	1,44 %
2015-06-01	68	282	97	60	189	0	69	416	0	0	76	764	386	727	5	3 139	25 207	28 346	1,44 %
2015-07-01	69	279	97	63	187	0	63	404	0	0	76	652	389	755	2	3 036	25 294	28 330	1,44 %
2015-08-01	66	274	94	65	189	1	50	412	0	2	80	615	381	776	7	3 012	25 617	28 629	1,45 %
2015-09-01	66	275	88	59	196	0	39	422	1	0	55	609	368	782	10	2 970	26 007	28 977	1,45 %
2015-10-01	47	280	84	60	190	2	59	427	0	0	58	599	376	785	7	2 974	26 333	29 307	1,46 %
2015-11-01	41	362	80	59	194	0	75	311	0	0	60	694	377	810	3	3 066	26 715	29 781	1,48 %
2015-12-01	44	363	82	59	194	0	67	321	0	0	46	731	385	820	12	3 124	26 696	29 820	1,38 %
2016-01-01	51	369	87	58	191	0	93	332	1	0	41	742	389	819	16	3 189	26 802	29 991	1,25 %
2016-02-01	44	372	91	58	199	0	104	345	0	0	41	590	405	839	1	3 089	26 792	29 881	1,07 %

Kvalitetsmätningen det senaste året
Datum	Kval.	Fakta	Fluff	Förvirr.	POV	Plag.	Rel.	Språkv.	Ugglan	Ickewiki	Städa	Infoga	Glob.	Ouppdat.	Subst.	Totalt (exkl. Källor)	Källor	Totalt	Andel
2016-03-03	39	362	95	58	203	1	115	356	0	0	47	826	416	849	0	3 367	27 164	30 531	1,06 %
2016-04-01	44	245	96	60	206	1	125	351	1	0	56	862	420	947	0	3 414	27 171	30 585	1,06 %
2016-05-01	46	238	98	61	208	1	77	345	0	0	77	901	423	905	0	3 380	27 428	30 808	1,02 %
2016-06-01	46	233	90	61	199	0	48	350	0	0	87	928	420	924	0	3 386	27 587	30 973	0,97 %
2016-07-01	36	235	88	63	81	1	62	348	0	0	63	811	408	946	2	3 144	27 939	31 083	0,94 %
2016-08-01	36	173	79	62	81	0	51	355	0	0	63	715	409	958	0	2 982	27 974	30 956	0,92 %
2016-09-01	30	169	75	62	85	1	31	353	0	0	51	751	411	978	1	2 998	28 119	31 117	0,92 %
2016-10-01	31	156	77	62	88	0	49	343	0	0	53	765	414	991	1	3 030	28 343	31 373	0,89 %
2016-11-01	307	151	76	61	89	0	45	355	0	0	37	730	420	1 003	2	3 277	28 714	31 991	0,87 %
2016-12-01	287	150	70	63	90	4	54	348	1	0	27	757	417	1 012	0	3 280	28 856	32 136	0,85 %
2017-01-01	96	146	69	64	89	3	58	336	1	0	32	769	415	1 005	1	3 085	29 019	32 104	0,85 %
2017-02-01	97	150	65	61	97	0	85	349	0	0	36	772	416	1 046	0	3 174	29 248	32 422	0,86 %
2017-03-01	41	147	59	62	100	1	105	293	0	0	42	807	419	1 067	1	3 144	29 291	32 435	0,86 %

Förklaring Förvirr. – Artiklar i kategorierna Förvirrande och Artiklar som behöver förtydligas Språkv. – Kategorin Språkvård med alla underkategorier utom Ugglanspråk. Städa – Kategorierna Städa och Artiklar som innehåller kuriosa-avsnitt. Infoga – Kategorin Samtliga artiklar föreslagna för sammanslagningar och delningar. Källor – Kategorin Alla artiklar som behöver källor, som summerar antalet artiklar i Kategori:Artiklar som behöver källor med underkategorier. (Många artiklar finns i fler än en av kategorierna.) Andel – Kolumnen Totalt dividerat med antalet artiklar på svenskspråkiga Wikipedia per respektive datum. (Antalet artiklar vid månadsskiftena framgår här.) Om du vill hjälpa till att höja kvaliteten på svenskspråkiga Wikipedia finns det en rad kvalitetsprojekt att engagera sig i.

Bra minskning av fluff och, mycket positivt, den krävande språkvård. Ökning av POV och städa, vilket verkar bero på högre kvalitetskrav på äldre, så bra, samt infoga, vilket är en följd av lsjbotskapade dubbletter.Yger (diskussion) 1 mars 2017 kl. 09.06 (CET)

När det gäller språkvård är vi under 300 artiklar för första gången sedan maj 2012, riktigt bra jobbat alla! De flesta artiklar som ligger där just nu är relativt enkla att åtgärda också, så det är goda möjligheter att få ner antalet ännu mer den här månaden. Icea (diskussion) 1 mars 2017 kl. 12.13 (CET)

Bläddra i Bybrunnen

Jag ser gärna en bläddra-bybrunnen-knapp. Nu försvinner material in i arkivet, och det är INTE uppenmbart hur man får fram det. Jag, som kört WP, begriper inte. Jag ser att "denna sida akriveras med EnBot (link)". Skiter jag i, jag kör inte bot. Efter letande hittar jag "Sök i arkivet", men knappen är inte länk-färgad. Sökning ger ingeting. Ok, provar igen med "feb 2017", nej det var inte rätt. Tack och lov är jag så gammal att jag kört manuell URL-redigering länge, så jag tar upp sidan "https://sv.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv/2008/Juni", och redigerar manuellt om till "2017/Februari (med stor bokstav, annars finns den nog inte)". Bingo. Tog bara 5 minuter. Måste man klara manuell URL-redigering för att få del av WP? Hrm, kostar det för mycket utvecklar-energi att hitta på en "gå tillbaka i arkivet"-knapp? Typ som går en sida bak, osv? Med en sådan kanske även en sådan som jag kan ta del av arkivet!? --Janwikifoto (diskussion) 1 mars 2017 kl. 10.55 (CET)

Nästan högst upp på den här sidan, ovanför den stora blåa blaffan, finns en länk "Arkiv för denna sida". Den leder till en lååång lista av arkiv att klicka sig vidare i. --MagnusA 1 mars 2017 kl. 11.03 (CET)

Jag var nära att skirva "Var", men efter lååångt letande... så hittade jag. Hrm, med tanke på att just arkiveringen är viktig, kan man inte blaffa på den icke-feta länken så den blir mer synlig, samt föra ihop den med den AVSEVÄRT större "Denna sida arkiveras med EnBot". Jag gissar att det klickas mycket mer på "arkiv", än på EnBot. Och då borde "Arkiv" stå minst lika stort som EnBot. --Janwikifoto (diskussion) 1 mars 2017 kl. 11.10 (CET)

Alternativt dra ner på blafforna om roboten så allt annat som konkurrerar om utrymmet syns lite bättre utan att också behöva förstärkas. WP-sidor har en tendens att försöka rymma "allt på en sida" och då blir det "skriker högst" som syns mest/bäst. --MagnusA 1 mars 2017 kl. 11.23 (CET)

Jo jag håller nog med om att roboten kan hålla tillgodo med en liten länk. Men just "Till Arkivet" bör ligga lite större, centralare, så att även halv-blinda (jag har läs-glasögonen på!) hittar. Kan man inte flytta arkiv-länken till bilden av brunnen, under texten "Svenskspråkiga Wikipedias övergripande diskussionssida", och sätta samma storlek/fet-halt som den raden? Flytta upp sök i arkivet, så att både länk till "bläddra" OCH "sök" finns på samma plats. Plus gömma roboten i liten stil. Då kanske man hittar. --Janwikifoto (diskussion) 1 mars 2017 kl. 11.43 (CET)

Jag gjorde ett försök till förbättring av Wikipedia:Bybrunnen/Intro, fortsätt gärna. /NH 1 mars 2017 kl. 11.46 (CET)

Visst är det bättre. Men inte tillräckligt lätt att hitta arkiv. Visst kan jag lägga till "arkiv" i fetstil, men då kommer någon och återställer. Så det är bättre om någon annan med bättre smak än mig, gör jobbet. --Janwikifoto (diskussion) 1 mars 2017 kl. 12.14 (CET)

@Janwikifoto: Om du lägger in den här kodsnutten i din common.js så blir länken till arkivsidan väldigt tydlig. Du kan ändra till andra färger med mera efter eget tycke och smak utan att någon annan blir störd.

$( function () {
        'use strict';
        $('a' ).each( function() {
                if ($(this).text() == "Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv") {
                   $(this).css({"color":"red","border":"4px solid red","background-color":"yellow","font-size":"200%"});
                }
        } );
} );

--Larske (diskussion) 1 mars 2017 kl. 12.51 (CET)

Jag har att fetmarkera nyckelorden i varje mening för att göra navigationen lite enklare – istället för att någonting skall skrika högst på uppmärksamhet framför andra saker man kan göra så kan man fastna för "Begära åtgärder", "samtliga arkiv", "träffa" och dylikt när det blir för mycket information och man omedvetet ger upp. Vad tror ni? /Julle (disk.) 1 mars 2017 kl. 13.13 (CET)

I en värld där alla skriker och konkurrerar om uppmärksamheten, är det då en förbättring att låta vissa ord skrika ännu mer? Vore det inte bättre att gallra och korta ner så i stort sett endast för sidan relevant info är kvar. Att försöka tänka efter vad som är vettigt att ha kvar, inte bara fylla på med "bra-att-ha"? Ju mer det står, desto 'svårare är det att hitta, båda för nybörjare och vana anändare. I en ideal värld skall ingenting behöva överrösta (fetas) över något annat på sidan. --MagnusA 1 mars 2017 kl. 15.51 (CET)

Fast "fetstil borde aldrig behöva användas" missar att det finns en poäng med fetstil. Den hjälper till att navigera genom att omedelbart fästa uppmärksamheten på några få nyckelord. Det är jättebra att korta ned, men det ersätter inte att omedelbart kunna urskilja det ord man letar efter för att hitta det man behöver. /Julle (disk.) 1 mars 2017 kl. 16.10 (CET)

Med det sagt håller jag med om att vi generellt borde vara mycket bättre på att skära ned i våra informationssjok. Användbar information är den information folk läser. Vi har ofta för mycket och för långt, vilket gör att folk istället inte läser det eller inte hittar vad de letar efter. /Julle (disk.) 1 mars 2017 kl. 16.12 (CET)

Tyvärr är det ett generellt problem. Det är lättare att enas om (kompromissa, gå med på) att lägga till något än att ta bort något. Vet inte om det finns nån bot på det problemet, egentligen. I varje fall är det viktigt att wikipedianer påminner varandra. /Johan M. Olofsson (diskussion) 1 mars 2017 kl. 16.16 (CET)

(utdag) Det har justerats en hel del i layouten på huvudet på sidan idag. I Malldiskussion:Kontakt pågår nu lite diskussioner om konsekvenserna. Personligen är jag inte helt nöjd med att {{Anslagstavlan}} fällts ihop, men det kanske är en nödvändig konsekvens av förenklingsdiskussionerna ovan. Det är i alla fall bra att folk kan prenumerera på den och på {{Aktuella diskussioner}}. Allt gott.--Paracel63 (diskussion) 1 mars 2017 kl. 22.06 (CET)

Jag håller med Paracel63 om att det inte blev bra med att kollapsa Anslagstavlan. Nu ser man inte innehållet och risken är att få kommer att notera att den finns där.--Historiker (diskussion) 2 mars 2017 kl. 20.51 (CET)

Fäller ut den igen då. Hoppas det på den här sidan som faktiskt rör Bybrunnen inte drunknar igen, se trådstarten där en relativt van användare knappt hittade arkivlänkarna på grund av allt annan text som lagts till under årens lopp. --MagnusA 2 mars 2017 kl. 21.01 (CET)

Tack för det! Sidan ser dock just nu konstig ut med en blank vänsterkolumn i början.--Historiker (diskussion) 2 mars 2017 kl. 21.48 (CET)

För mig ligger innehållsförteckningen i vänsterkolumnen (nedanför lite text), ganska prydligt bredvid anslagstavlan som ligger i högerkolumnen. --MagnusA 2 mars 2017 kl. 21.52 (CET)

Det är OK nu. Det var rutan Deltagarsidor som var expanderad på min surfplatta på grund av långsam laddning.--Historiker (diskussion) 2 mars 2017 kl. 22.05 (CET)

Månadens och årets bilder

Om man vill skicka lite uppmuntran till folk som laddar upp bilder för att använda på svenskspråkiga Wikipedia, eller bli påmind om vad som händer med våra illustrationsmöjligheter:

Ny månad: Det går att rösta på månadens nyuppladdade bilder om man vill. Många bra bilder den här månaden.

Det känns rimligt att avsluta omröstningen kring årets nyuppladdade bild 9 mars, efter en månad. Har man inte röstat men vill göra det får man hemskt gärna göra så. /Julle (disk.) 1 mars 2017 kl. 13.40 (CET)

Synen på kvalitet och utvalt innehåll på Wikipedia

Angående Wikipedia:Artikelnomineringar och synen på kvalitet överlag. Jag vet inte om det är lämpligt att ta den här diskussionen här eller om den borde tas på dess egen diskussion, men jag gör ett försök här.

Jag undrar om inte kraven på vad vi ser som kvalitet har blivit lite för snäva med åren. I dagens läge tycks fokus ligga på att vi ska ha en tjock massa av text och noter efter varje mening för att innehåll ska anses som kvalitativt, eller vad gäller nomineringar, som utvalt. Därutöver ska artiklarna passa in i en ganska snäv ram för vad som ses som "normalt" på wikipedia. Problemet som jag ser det är att wikipedia ganska långt utvecklat sin egen syn på vad t.ex. verifierbarhet betyder, som inte nödvändigtvis betyder att vi har någon verklig verifierbarhet i våra artiklar. Det viktigaste är väl att auktorativa sekundärkällor (eller primärkällor i undantagsfall) ligger som grund för både struktur och fakta, märkt på något sätt så uppgifter kan spåras till källa. Till och med många utmärkta artiklar har dock en enorm mängd nätartiklar som källor, prydligt insatta som noter men med noll källvärde eftersom de i princip bara motsvarar skribentens selektiva urval av primärkällor (oftast av låg kvalitet). Vad gäller utvalda artiklar ska de dessutom vara väldigt långa - t.om. 10-20 sidor utprintade som A4 trots att få encyklopedier täcker ämnena så grundligt. Det tycks dock inte finnas på kartan att vara flexibel med längden (satsa på kvalitet istället för kvantitet), inte ens vad gäller bra artiklar som bara tycks existera som ett tröstpris för artiklar som inte blir utmärkta då de faller på någon formalitet.

Ett exempel är artikeln Uraliska språk som avmarkerades pga påstådd egen forskning (det påstods att inbördes släktskap mellan språk var framställt som för avlägset i artikeln). Artikeln avnominerades enhälligt utan att någon reagerade på att det faktiskt fanns en hel sektion som gick igenom inbördes släktförhållanden mellan språken - till fullo baserad på källor och inte vilka källor som helst - de tyngsta auktoriteterna inom uralistik, vad jag vet. Problemet var kanske att man refererade till källorna i texten, som är brukligt inom sekundärkällor, och inte till punkt och pricka enligt wikipedias snäva normalmodell. I vilket fall som helst så var de "kontroversiella" uppgifterna så belagda som man rimligen kan önska.

Jag nominerade nyligen några artiklar i hopp om att synen skulle ha förbättrats med åren - tvärtom tycks den dock ha blivit allt snävare. Mängden formalia som går före kvalitet ser inte ut att minska. Borde inte en struktur och ett faktainnehåll korrekt baserat på lämpliga källor väga tyngre än hur "normal" artikeln ser ut jämfört med andra artiklar? Det verkar som att vi snöar in oss allt mera på något som inte har med verifierbarhet och kvalitet i normal mening att göra, utan något svårtdefinierbart byråkratiskt kodsystem för de redan invigda, något som inte existerar någonstans utanför wikipedia.

Vad har ni andra för tankar om detta?

mvh Cöskyd (diskussion) 1 mars 2017 kl. 21.13 (CET)

Kvalitet gäller hur vi ser generellt på artiklars innehåll. De som utses till utvalda skall uppfylla baskrav för kvalitet, men det viktigaste är att de kan fungera som föredömen för de som vill skriva väldigt bra artiklar. Så processen för utvald är inte densamma som vår diskussion om kvalitetskrav.Yger (diskussion) 1 mars 2017 kl. 21.19 (CET)

(Redigeringskonflikt) (vad annars?) Kravet på webbkällor bör bestämt preciseras ytterligare, i första hand på Wikipedia:Trovärdiga källor. De måste ha någon form av auktoritativ avsändare alternativt ange sina egna källor på ett trovärdigt sätt, helst skall naturligtvis båda kriterierna uppfyllas. Absolut inga webbforum, bloggar, youtubekanaler eller reklamdrivna sajter, några exempel jag i hastigheten kan komma på. Synen på webbkällor har periodvis varit för generös, men enligt min uppfattning är vi trots allt mer restriktiva än enwp som har väldigt lösa boliner. /Ascilto (diskussion) 1 mars 2017 kl. 21.25 (CET)

Kritiken mot dåligt belagda artiklar är korrekt!

Men det är ju bland annat just av det skälet som kvalitetskraven har skärpts.

Utmärkelserna "bra artikel" och "utmärkt artikel" förekommer i flera andra wikipedior. Själv är jag kanske inte helt förtjust. Jag ser visst då fördelar. Men... efter att en artikel fått sådan status så förändras de ofta. Det finns då två olika faktorer som spelar in. Den ena faktorn är att förväntningarna på kvalitet faktiskt har höjts år från år. Den andra är att artiklar med stjärna lockar till sig redigeringar som modifierar dem. Ofta till det sämre. Och sedan förlorar de utmärkelsen. Och de redigerare som glatt engagerat sig, de blir ledsna. Det är inte bra! Ugriska/uraliska språk är ett fint exempel. Personligen är jag helt begeistrad över haplogruppsundersökningarna. Men de är och förblir forskningsfront. Wikipedia kan visst då nämna utvecklingen i forskningsfronten. Men man måste akta sig för att göra Wikipedia till ett propagandaorgan för en viss åskådning eller för ett visst paradigm! /Johan M. Olofsson (diskussion) 2 mars 2017 kl. 00.03 (CET)

Tack för er återkoppling. Värt att påpeka att jag inte har någon personlig koppling till någon nämnd/nominerad artikel. Jag tycker inte att kraven har höjts de senaste 5 åren - snarare har synen på kvalitet blivit snävare så att den fokuserar på ytliga faktorer som KB/artikel och noter per stycke. Jag tycker inte att en artikel kan ses som ett föredöme bara för att den uppvisar skenbar kvalitet.

Diskussionen om uraliska språk fortsätter jag gärna i vederbörande artikel. Cöskyd (diskussion) 2 mars 2017 kl. 13.00 (CET)

Tack för dina synpunkter Cöskyd. Håller med om att lämplig artikellängd beror på ämnet. I en bra artikel skall all viktig information vara med, samt gärna lite kuriosa, men utan onödiga utvikningar och sidospår. En bra artikel om Malmö bör vara ganska lång, men en artikel om Zenithgatan är bättre om den är relativt kort. Martinogk (diskussion) 2 mars 2017 kl. 04.27 (CET)

Känns mig som en viktig diskussion att fördjupa, särskilt som antalet nomineringar och antalet röstningar minskat. Det är viktigt att vi lyfter fram de goda exemplen. Jag föreslår därför att diskussionen flyttas till Wikipedias diskussionssida! Deryni (diskussion) 2 mars 2017 kl. 10.50 (CET)

Inte väl flyttas, utan länkas (från WP:Aktuella diskussioner, som länken leder till). Jag har bara från och till deltagit i diskussionerna kring nominerade artiklar, men mitt intryck är också att de artiklar som nomineras tenderar att vara väldigt långa. Det är då rätt arbetsdrygt att verkligen kontrollera att de håller måttet. Ofta har de gott om noter, möjligen till bra källor, men många av de nominerade artiklarna har allvarliga brister. Jag vet inte hur representativt mitt urval varit, men en god struktur kan gömma formuleringar som är rena gojan. Sådant upptäcks inte om man bara skummar igenom artikeln. Funktionen som förebild skulle gärna kunna fyllas också av kortare artiklar. --LPfi (diskussion) 2 mars 2017 kl. 16.59 (CET)

Jag upplever också att många är av den åsikten, att korta artiklar (eller rättare sagt artiklar av lämplig längd) kan vara goda förebilder. Konkret verkar det dock inte gå så - just nu nominerade Qin Shi Huangdi, Chlamydophila psittaci, Briggen Galathea och Marco Polos resor verkar alla falla på denna formalia, medan Qin Shi Huangdis inspektionsresor och San Tommaso in Parione redan avslogs tidigare idag. Cöskyd (diskussion) 2 mars 2017 kl. 20.04 (CET)

dödbok på skiva, kyrkoböcker på riksarkivets webbplats

Jag fick frågan om kyrkoböcker anses vara en lämplig källa (för sådant som födelsedag, föräldrar, etc), och försökte ta reda på svaret. Jag gick bet, och placerade en fråga i Wikipediadiskussion:Ingen originalforskning.

Har jag blivit blind? Borde inte detta ha varit diskuterat många gånger redan? /Johan M. Olofsson (diskussion) 2 mars 2017 kl. 09.34 (CET)

Det har diskuterats flera gånger och åsikterna går isär. /Ascilto (diskussion) 2 mars 2017 kl. 11.02 (CET)

Jag är som jag framfört i tidigare diskussioner mycket tveksam. Vad gäller om tolkningen av källan om handstilen är otydligt eller kanske dokumentet ofullständigt? Min erfarenhet är också att det är vanligt med faska matchningar i släkforskarsammanhang. Låt säga att vi har en Olof Andersson född utifrån åldersuppgifter i en husförhörslängd från tidigt 1800-tal omkring 1754. Födelseboken i socknen visar en Olof Andersson född 14 maj 1754 och uppgiften läggs in med hänvisning till detta. Men Olof Andersson var kanske inte alls född i den här socknen utan i en grannsocken och kanske inte alls 1754 utan några år senare eller tidigare och den här Olof Andersson är någon helt annan. Det blir då rejält knepigt att reda ut. Det går givetvis genom att dokumentera alla uppgifter om Olof Andersson på diskussionssidan och följa honom från år till år och anteckna exakta uppgifter i husförhörslängder, flyyningsbetyg, bouppteckningar och andra dokument, helt också ladda upp avfotograferingar av längderna på commons och lägga in i diskussionstrådarna - men hör det här verkligen hemma på wikipedia? Är det inte bättre att den typen av information hålls på släktforskarforan och att vi håller oss till etablerad fakta? --FBQ (diskussion) 2 mars 2017 11:40 (CET) (Wikipediasignatur tillagd i efterhand av Skottniss.)

Tack FBQ!

En fråga till er som är bättre på det tekniska än jag: Är det möjligt att använda någon slags sökfunktion för att hitta tidigare diskussioner? /Johan M. Olofsson (diskussion) 2 mars 2017 kl. 12.15 (CET)

@FBQ: Felaktiga födelsedata m.m. är inte ovanliga i litteraturen och går det att visa ska vi inte föra vidare felaktiga uppgifter. Exempel som jag kommer att tänka på nu är Lovisa Fredrica Bellman och Henry Reuterdahl. För den senare, se särskilt disk.sidan på enwp. I Reuterdahls fall kompliceras det av att svenska källor kunde letas upp som angav rätt datum, men att felaktigheter etablerats i amerikanska källor och i Ugglan. I ett sådant fall, när olika källor står mot varandra och det går att säkert fastställa rätt datum, ser jag absolut inget problem. Edaen (diskussion) 2 mars 2017 kl. 12.36 (CET)

Att det finns problem ibland använda dessa gör inte att vi kan säga det skall vara totalstopp. Att de numera finns för alla tillgängliga, gör att det enligt min mening måste ses som OK använda, dock med försiktighet, och ibland kanske restriktivt. Och om det finns bättre källor bör de användas.Yger (diskussion) 2 mars 2017 kl. 12.54 (CET)

@Yger: I båda mina exempel ovan finns det bättre källor. Edaen (diskussion) 2 mars 2017 kl. 12.56 (CET)

Jag skulle nog börjat mitt inlägg med FBQ, vars inlägg jag avsåg kommentera.Yger (diskussion) 2 mars 2017 kl. 13.01 (CET)

@Johan M Olofsson : Jag jobbar och sitter vid mobilen. Jag kan försöka återkomma imorgon om ingen annan fixar det innan. Jag kan se att det finns poänger men då gäller att vara restriktiv. Om det finns biografisk litteratur som behandlar skillnaden mellan uppgifterna så anser jag att den är en bättre källa. I fråga om Reuterdahl kunde man ju ana att svenskspråkiga författare som obehindrat kunde läsa källmaterial på svenska skulle ha bättre koll på sådan detaljer och att litteratur som var modernare än ugglan var mer tillförlitligt vilket underlättar.FBQ(diskussion) 2 mars 2017 kl. 13.06 (CET)

Här handlar det väl om precis samma källkritiska vaksamhet som i alla andra fall. Är uppgiften rimlig? Finns det andra trovärdiga källor som presenterar samma uppgifter? Finns det motsägelsefulla uppgifter? Vilken källa kan bedömas som mest trovärdig? Osv. Generellt anser jag dock att rädslan för förstahandskällor och "originalforskning" känns lite överdriven när det handlar om att ta stöd i officiella uppgifter från t ex kyrkböcker, domar och liknande. Men om man känner sig osäker kan man ju alltid förklara att det finns en viss osäkerhet. Det vore dock mycket märkligt om vi generellt skulle undvika den typen av primära källor, speciellt om vi istället väljer att luta oss mot litteratur (årsböcker, matriklar o dyl som i sin tur ofta bygger på samma primära - eller helt okända - källa men som genomgått ytterligare ett led av möjlig feltolkning). Lindansaren (diskussion) 2 mars 2017 kl. 13.14 (CET)

Källkritik gäller generellt. Felidentifieringar kan ske även vid läsning av uppslagsverk och sekundärlitteratur. Vi kommer inte ifrån att göra en värdering av källornas faktauppgifter. Ofta är den okontroversiell, men vi gör den alltid. Edaen (diskussion) 2 mars 2017 kl. 13.29 (CET)

Visst kan man feltolka en uppgift i en digitalt publicerad arkivhandling. Men det kan man med en uppgift i en tryckt bok också om den t ex är tryckt med fraktur, skriven på ett ålderdomligt eller främmande språk som man inte är van vid etc. Som jag ser det är den viktiga frågan: har andra möjlighet att kolla originalkällan själva? Så länge som arkivhandlingar i huvudsak bara fanns att tillgå på en enda fysisk plats var det kanske rimligt att av detta skäl inte godkänna sådana källor på wp, men med den ökande tillgången online tycker jag att saken kommer i ett helt annat läge. Jag kan inte se varför vi inte skall kunna hämta rena hårddata från RA:s "digitala läsesal", Arkiv digital etc likaväl som från liknande databaser med skannad litteratur som Google böcker, Litteraturbanken, Internet Archive etc.

"Ingen originalforskning" är i huvudsak en annan fråga. Den handlar om att wp inte skall vara först med att presentera nya tolkningar, teorier och slutsatser av källor. Men att bara hämta en uppgift om t ex ett födelsedatum är knappast "forskning" i den bemärkelsen. /FredrikT (diskussion) 2 mars 2017 kl. 13.37 (CET)

Jag skulle säga att i enlighet med FBQ ovan kan det vara lika mycket originalforskning att publicera ett födelsedatum som vilken som helst annan uppgift. Jag förstår inte varför just den här typen av personuppgifter skall vara så speciella att det är orimligt att kräva att de finns i en tryckt källa som inte är en databas eller faksimil. Det är inte ett speciellt restriktivt krav, och en artikel lider knappast obotolig skada av att inte meddela vilken dag på året någon fötts - då skulle i princip hela vårt biografibestånd om medeltida personer vara bortom all räddning.

andejons (diskussion) 2 mars 2017 kl. 14.38 (CET)

Det finns jättemånga uppgifter hos Gabriel Anrep som uppfyller dina krav men som inte bör spridas vidare. Edaen (diskussion) 2 mars 2017 kl. 14.44 (CET)

Det finns många fall där Ugglan är betydligt mer pålitlig än senare publicerade verk. Tostarpadius (diskussion) 2 mars 2017 kl. 16.09 (CET)

Edaen: Ja? Att något publicerats är alltså ett minimikrav, inte ett tillräckligt krav. Att det finns källor som inte är tillförlitliga är inte ett speciellt bra argument för att stökande i arkivmaterial inte skulle vara egen forskning.

andejons (diskussion) 2 mars 2017 kl. 16.40 (CET)

Vad skulle då tillräckliga krav vara? Publicering i Anrep brukar räcka så länge det inte finns, eller ingen letat reda på, bättre källor. Edaen (diskussion) 2 mars 2017 kl. 17.51 (CET)

Tillräckliga krav brukar vara publicering i trovärdig källa. Om du menar att Anrep inte är trovärdig så borde han inte användas som källa. Om du menar att han är trovärdig så förstår jag inte vad han har med kyrkböckerna att göra. Och om du vill använda kyrkböckerna som facit, och bara använda Anrep som källa när de inte motsäger honom och annars gå på kyrkböckerna, så tycker jag det förhållningssättet är högst tveksamt, av flera skäl. Varför överhuvudtaget använda Anrep i sådana fall? Varför inte Elgenstierna och SBL?

andejons (diskussion) 2 mars 2017 kl. 22.14 (CET)

Angående efterlysningen av tidigare diskussioner: här är en från januari 2016 som jag avläser som övervägande positivt ställd till att kunna använda arkivmaterial som källor för hårddata. /FredrikT (diskussion) 2 mars 2017 kl. 15.10 (CET)

Och här är ytterligare en diskussion från så sent som i höstas. /FredrikT (diskussion) 2 mars 2017 kl. 15.16 (CET)

Jag ställde frågan i höstas och uppfatta svaret positivt. Jag har i min personliga backlog att ta fram ett förslag till en mall och hur man skall lägga in en referens till kyrkböcker i WikiData. Har just nu fastnat i Kyrkogårdar och koppla Svensk Biografiskt lexikon till Wikidata - Salgo60 (diskussion) 2 mars 2017 kl. 15.34 (CET)

Skulle det vara möjligt för dig att ta fram en första prototyp som kan prövas på försök? Jag tror att det viktigaste att börja med vore doplängd (a.k.a. födelsebok)?

(För säkerhets skull: Jag arbetade med kodning, som programmerare, i min ungdom. Men jag tror aldrig att jag var särskilt duktig. Och numera är jag det definitivt inte. Därför vore det idiotiskt av mig att påbörja en sådan sak – oavsett om det handlar om Lua eller inte.) /Johan M. Olofsson (diskussion) 2 mars 2017 kl. 19.52 (CET)

Hjälp med Kategori:Gravsatta_på_Norra_begravningsplatsen_i_Stockholm

I Wikidata finns nu 1007 personer med gravort Norra Begravningsplatsen fördelade på

968 Norra Begravningsplatsen

15 Minneslunden Norra begravningsplatsen

13 Mosaiska kyrkogården Norra begravningsplatsen

11 Romersk-katolska församlingens begravningsplats

Gör jag en sökning med petscan så finns det en missmatch med vilka artiklar som har Kategori:Gravsatta_på_Norra_begravningsplatsen_i_Stockholm , Enligt sökning med petscan är det dessa 292 profiler som saknar Kategorin

Fråga: Finns det något enkelt sätt att lägga till denna Kategori till alla dessa profiler? - Salgo60 (diskussion) 2 mars 2017 kl. 15.15 (CET)

Kategorier bör läggas in manuellt (entuellt med hjälp av HotCat) så att det hamnar i en logisk ordningsföljd. Tostarpadius (diskussion) 2 mars 2017 kl. 16.06 (CET)

@Tostarpadius: Blir det logiskt om [[Kategori:Gravsatta på Norra begravningsplatsen i Stockholm]] stoppas in på en raden omedelbart efter [[Kategori:Avlidna ÅÅÅÅ]] för de 255 av ovan nämnda som har en artikel på svwp? Alltså som jag just gjorde för Acke Hallgren. --Larske (diskussion) 2 mars 2017 kl. 17.42 (CET)

På ett sätt blir det givetvis det, men själv föredrar jag att "Födda", "Avlidna" och "Män/Kvinnor" alltid kommer sist. Den bör de komma omedelbart före dessa tre kategorier. Det överensstämmer nog med den praxis som har tillämpats. Tostarpadius (diskussion) 2 mars 2017 kl. 17.45 (CET)

OK, då kör vi så då. Raden läggs in omedelbart före [[Kategori:Födda ÅÅÅÅ]]. --Larske (diskussion) 2 mars 2017 kl. 17.52 (CET)

Fixat @Salgo60: Nu är det bara ett objekt på Wikidata som har ett notering om gravsättning enligt ovan och som har en länk till svwp som inte har kategorin på svwp. Det är Sophia Bernadotte som på svwp är en omdirigering och jag tror inte att vi brukar stoppa in så mycket kategorier på omdirigeringssidor. De här 37 objekten har inga länkar till svwp. --Larske (diskussion) 2 mars 2017 kl. 18.51 (CET)

Ta bort (alternativt reducera) reklambannern!

Varje gång jag surfar in på Wikipedia oinloggad möts jag av en enorm reklambanner som vädjar till läsarna att donera pengar till Wikimedia Foundation. Den har kommit upp i flera månader nu, och det börjar bli tröttsamt att gång på gång kryssa ned den eftersom den täcker mer än hälften av sidan. Det ironiska är att det står i bannern att ”Wikipedia kommer aldrig att visa reklam”, men bannern anser jag är att betrakta som värre än reklam. Nu förespråkar jag inte reklam på Wikipedia, eftersom jag anser att dess oberoende och neutralitet är viktigt, men vanliga webbannonser generellt är betydligt kompaktare och diskretare än denna banner. Texten är dessutom utformad som typisk reklam och inte neutral, genom att indirekt påstå att så kallade ”falska nyheter” har blivit ett samhällsproblem, och att Wikipedia är räddningen, men att just du måste donera för att problemet skall kunna vändas åt det rätta hållet. Inte ens det anses dock räcka, utan man måste tydligen också ha med en bild på Jimmy Wales och ett tillhörande citat av densamme, för att göra reklamen mer personlig – och detta är det tillägg som jag såg först idag till den annars ändå alltför stora bannern.

Allt detta i kombination gör att det känns att man blir nedspammad och övertalad att donera ”en slant” varje gång man besöker Wikipedia. Tidigare år har bannern varit betydligt mer diskret och mindre störande och enbart kommit upp i cirka en vecka, något som jag tror ger betydligt mer resultat. Om bannern är för störande blir folk irriterade och kryssar ned den automatiskt utan att donera. Dessutom ger bannern Wikipedia ett sämre rykte eftersom att den trots allt i mångas ögon utgör reklam, och det kan till och med leda till att vissa slutar använda Wikipedia. Jag är medveten om att Wikimedia Foundation är en ideell organisation, men donationsvädjan kan göras på betydligt lämpligare sätt. Därför anser jag att bannern bör tas bort nu (alternativt reduceras kraftigt)!

– Conexum ^(✔|✘) 2 mars 2017 kl. 15.39 (CET)

Jag vidarebefordrar det till folk som sysslar med insamlingen. /Johan (WMF) (diskussion) 2 mars 2017 kl. 16.40 (CET)

Med tanke på hur mycket Wikipedias budget vuxit ser jag det inte heller som rimligt att försöka maximera intäkterna, vilket jag förstått att man strävar till. Tvärtom kunde man tona ner kampanjerna och anpassa verksamheten till vad man får in på det sättet. Vad jag förstår kunde Wikipedia drivas med en tiondel av budgeten. Resten går till andra – visserligen ofta viktiga – ändamål, såsom att utveckla programvaran och hjälpa nya grupper att komma med i arbetet (såsom skrivstugorna för kvinnor och olika projekt i fattigare länder). --LPfi (diskussion) 2 mars 2017 kl. 17.07 (CET)

Ja, nu när jag vet vad pengarna används till är jag helt obenägen att skänka något. Reklamen är direkt missvisande. Mycket går till projekt som inte har något med uppslagsverkets överlevnad att göra utan som snarast hotar det i förlängningen, genom att ge det en helt annan karaktär. Tostarpadius (diskussion) 2 mars 2017 kl. 17.10 (CET)

Jag fick en kommentar om insamlingsbannern av en kollega härom dagen. Hon ville gärna donera pengar, men inte just då hon var ute efter att söka efter en uppgift. Hon tryckte bort bannern för att söka, men skulle lätt vilja kunna donera när hon var klar med sökningen. Kanske något att ta med till framtida kampanjer?--Historiker (diskussion) 2 mars 2017 kl. 21.01 (CET)

Du kan ju trösta henne med att de har så mycket pengar att de knappt vet var de skall göra av dem. Tostarpadius (diskussion) 2 mars 2017 kl. 21.05 (CET)