Jom kippur
Maurycy Gottlieb: "Jom kippur" (1878)
|
|
| Typ | Judisk högtid |
|---|---|
| Datum | Oktober |
| Geografi och firare | Judar i hela världen |
| Period | Gammal tradition |
Jom kippur eller Jom hakippurim (hebr. יוֹם הַכִּפּוּרִים [jōm hakkippūrīm]), med engelskbaserad stavning Yom Kippur och Yom hakippurim; Försoningsdagen: en helg inom judendomen, som infaller tio dagar efter den judiska nyårsdagen. Det är den viktigaste och allvarligaste högtiden för troende judar. Enligt den gregorianska kalendern, som är den officiella i de flesta länder i Europa, inföll jom kippur år 2011 (5772) den 8 oktober och börjar firas på kvällen den 7.
Innehåll
Historia[redigera | redigera wikitext]
På biblisk tid samlades stora skaror judiska trosbekännare i templet i Jerusalem. Översteprästen brukade i vanliga fall ha en gyllene skrud, men den här dagen var han klädd i en enkel linneklädnad. Inför Gud bekände han sina egna och folkets synder samt förrättade offer.
Hur helgen firas[redigera | redigera wikitext]
Efter att templet i Jerusalem förstörts firas försoningsdagen genom att fasta, be böner, samlas till gudstjänster och be alla människor om förlåtelse. Under djupt allvar tänker man tillbaka på det år som gått och vad man kan ha gjort för fel och misstag. Samtidigt lovar man Gud att försöka bli en bättre människa och att försöka leva som Gud har tänkt att människan bör leva.
Helgen börjar i synagogan kvällen innan med att man ber Kol Nidre, en bön om tillgift för de uppriktiga löften till Gud som man kommer att ge under året men inte lyckas hålla.
Innan jom kippur förväntas man försona sig med sina ovänner, bära vit skrud och kippa samt tända ljus för avlidna.
Under hela jom kippur avstår man från mat och dryck från solnedgången dagen innan till kvällningen under jom kippur, det vill säga 25 timmar. Andra saker som ingår i fastan är att man inte får bada, sminka sig eller använda deodorant, bära läderskor eller ha sexuellt umgänge.[1] När det åter är tillåtet att äta så serveras havregröt och Chimbubröd. Liksom under rosh hashana blåser man även i ett vädurhorn, en shofar, vilket skall väcka människorna till eftertanke.
Helgen avslutas med Neila, en bön om försoning.[2]
Undantagna från fastan[redigera | redigera wikitext]
Om liv eller hälsa hotas undantas man från fastan. Barn under nio år och gravida och nyförlösta kvinnor till tre dagar efter förlossningen får inte fasta även om de vill. Äldre barn och kvinnor som fött, dag tre till sju efter födseln, får fasta men måste avbryta den om de mår dåligt. Andra som är sjuka måste prata med en läkare eller rabbi om de får fasta.[1]
Datum för Jom Kippur[redigera | redigera wikitext]
Som alla judiska helger börjar Jom Kippur vid solnedgången dagen före.[3]
- 2007 – 22 september
- 2008 – 9 oktober
- 2009 – 28 september
- 2010 – 18 september
- 2011 – 8 oktober
- 2012 – 26 september
- 2013 – 14 september
- 2014 – 4 oktober
- 2015 – 23 september
- 2016 - 12 oktober
Se även[redigera | redigera wikitext]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b] ”Yom Kippur”. Judaism 101. Judaism 101. http://www.jewfaq.org/holiday4.htm. Läst 6 december 2011.
- ^ Judiska församlingen i Stockholm – Jom Kipur
- ^ Luach/Kalender 5776/2015-2016. Information om Judiska Församlingen samt gudstjänsttider för Stockholms synagogor Stockholms judiska församling. Läst 2015-10-04
|
||||||||||||||||||||||||||||
