Maskar

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Maskar är ett gammalt samlingsnamn för diverse krälande evertebrater och även ett fåtal vertebrater. Ofta menar man daggmask, till exempel i uttrycket sätta mask på kroken, men även andra evertebrater kan åsyftas. "Mask" i svamp är till exempel larver av sorgmyggor (Sciaridae) eller svampmyggor (Mycetophilidae). "Kålmask" är kålfjärilens larv. "Likmask" är vanligtvis fluglarver.

Maskar (Vermes) var i Linnés ursprungliga systematik den sjätte klassen inom djurriket, till vilken han förde alla ryggradslösa djur utom leddjur (Insecta). Han delade in klassen i fem ordningar: Intestina (bl.a. daggmask, iglar, skeppsmask och pirål), Testacea (flertalet musslor och snäckor), Mollusca (övriga blötdjur, tagghudingar och maneter), Lithophyta (hårda koraller) och Zoophyta (flertalet mjuka filtrerande djur).[1]

Vurm, alltså överdrivet intresse för något, kommer av det tyska ordet för mask, Wurm. Maskar ansågs orsaka allehanda störningar i hjärnan och också andra kroppsdelar och organ. Man trodde att maskar angrep hjärnan och orsakade sinnessjukdom.[2]

Exempel på maskar[redigera | redigera wikitext]

Daggmask.

Klomaskar

Plattmaskar

Ringmaskar

Rundmaskar

Slemmaskar

Tagelmaskar

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Vermes in the 10th edition of Systema Naturae på engelska Wikipedia
  2. ^ Vurm i Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (första upplagan, 1922)

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]