Enteogen
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2014-05) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort. Diskutera på diskussionssidan. |
Enteogener är traditionella naturmediciner med hallucinogena egenskaper som används i ett religiöst, psykoterapeutiskt, schamanistiskt, eller andligt sammanhang. Enteogener är komplement till olika metoder för transcendens, bland annat meditation, psykonautik, konstprojekt, och (tidigare laglig) psykedelisk terapi.
Innehåll
Bakgrund[redigera | redigera wikitext]
Namnet kommer från de grekiska orden ἔνθεος (entheos) och γενέσθαι (genesthai)
Betydelsen är ungefär "att känna gud", och syftar på vissa drogers egenskaper att framkalla känslor av gudsnärvaro hos den som tagit drogen.
Termen kom till 1979 av en grupp etnobotanister och mytologer (Carl A. P. Ruck, Jeremy Bigwood, Danny Staples, Richard Schultes, Jonathan Ott och R. Gordon Wasson) som inte tyckte att orden hallucinogener och psykedelia var tillräckliga, eftersom alla hallucinogena eller psykedeliska droger inte skapar denna gudsnärvaro och att enteogen främst skall användas för de droger som använts rituellt i flera hundra år.
Betydelsen av orden enteogen definieras av Carl A. P. Ruck som:
” | In a strict sense, only those vision-producing drugs that can be shown to have figured in shamanic or religious rites would be designated entheogens, but in a looser sense, the term could also be applied to other drugs, both natural and artificial, that induce alterations of consciousness similar to those documented for ritual ingestion of traditional entheogens.. | „ |
Droger som anses vara enteogener[redigera | redigera wikitext]
Forntida etnobotaniska organismer[redigera | redigera wikitext]
- Afrikansk drömrot (Silene capensis)
- Ayahuasca (inkluderar alltid Banisteriopsis caapi)
- Belladonna (Atropa belladonna)
- Blomman för dagen (Ipomoea tricolor)
- Blå egyptisk vattenlotus (Nymphaea caerulea)
- Boletus manicus
- Brugmansia spp.
- Cannabis spp.
- Datura (tex spikklubba (Datura stramonium))
- Elefantvinda (Argyreia nervosa)
- Flugsvampar
- Peyotekaktus (Lophophora williamsii)
- Harmal (Peganum harmala)
- Heimia salicifolia
- Iboga (Tabernanthe iboga)
- Peruviansk fackelkaktus (Echinopsis peruviana)
- Psilocybinsvampar, i Sverige:[3]
- Toppslätskivling (Psilocybe semilanceata)
- Vissa brokingar (Panaeolus-arter), t.ex. Kantbroking (Panaeolus subbalteatus).
- Vissa bitterskivlingar (Gymnopilus-arter)
- Vissa sköldskivlingar (Pluteus-arter), t.ex. Blågrå skölding (Pluteus salicinus)
- Vissa hättingar (Conocybe-arter)
- Rivea corymbosa
- Röd flugsvamp (Amanita muscaria)
- Profetsalvia (Salvia Divinorum)
- San Pedro-kaktus (Echinopsis pachanoi)
- Vilca (Anadenanthera colubrina)
- Virola theiodora
- Yopo (Anadenanthera peregrina)
Moderna enteogener[redigera | redigera wikitext]
- 4-HO-MET
- 2C-B
- 2C-E
- 2C-I
- 2C-T-2
- 2C-T-7
- 2C-I-NBOMe
- 2C-C-NBOMe
- 5-MeO-DMT
- Atropin
- Bufotenin (5-HO-DMT)
- DMT
- DOB
- DPT
- DXM
- Harmalin
- Ibogain
- Ketamin
- LSA
- LSD
- Lustgas
- Meskalin
- MDA
- MDMA
- MiPT
- PCP
- Psilocin/psilocybin
- Salvinorin A
- Skopolamin
- Tetrahydrocannabinol (THC)
Se även[redigera | redigera wikitext]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ Rudgley, Richard. ”The Encyclopedia of Psychoactive Substances”. www.mescaline.com. http://www.mescaline.com/sanpedro/. Läst 21 maj 2015.
- ^ http://www.iucnredlist.org/details/151962/0
- ^ http://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=2333