Mauritius
| Republic of Mauritius | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
|
||||||
| Valspråk: Stella Clavisque Maris Indici (latin för "Indiska oceanens stjärna och nyckel") |
||||||
| Nationalsång: ”Motherland” |
||||||
.svg) |
||||||
| Huvudstad (och största stad) |
Port Louis | |||||
| Officiella språk | inget, engelska och franska i parlamentet | |||||
| Demonym | mauritier[1] | |||||
| Statsskick | parlamentarisk republik | |||||
| - | President | Ameenah Gurib | ||||
| - | Premiärminister | Sir Anerood Jugnauth | ||||
| Självständighet | från Storbritannien | |||||
| - | Erkänd | 12 mars 1968 | ||||
| Area | ||||||
| - | Totalt | 2 040 km² (171:a) | ||||
| - | Vatten (%) | 0,49 %[2] | ||||
| Befolkning | ||||||
| - | 2014 års uppskattning | 1 331 155 [2](152:a) | ||||
| - | Befolkningstäthet | 653 inv./km² (11:e) | ||||
| BNP (PPP) | 2013 års beräkning | |||||
| - | Totalt | 20,95 miljarder US$[2] (121:e) | ||||
| - | Per capita | 16 100US$ | ||||
| HDI (2014) | 0,771[3] (63:e) | |||||
| Valuta | mauritisk rupie (MUR) |
|||||
| Tidszon | UTC+4 | |||||
| Topografi | ||||||
| - | Högsta punkt | Mont Piton, 828 m ö.h. | ||||
| - | Största sjö | Mare aux Vacoas | ||||
| Nationaldag | 12 mars | |||||
| Nationalitetsmärke | MS | |||||
| Landskod | MU, MUS, 480 | |||||
| Toppdomän | .mu | |||||
| Landsnummer | 230 | |||||
Mauritius, formellt Republiken Mauritius,[1] engelskt uttal: /məˈrɪʃəs/ på franska: Île Maurice /il mɔ'ʁis/ är en östat i Indiska oceanen. Den är belägen öster om Madagaskar, cirka 1 800 km från afrikanska kusten. Staten omfattar ön Mauritius samt öarna Agalega, Cargados Carajos Shoals (Saint Brandon Rocks) och Rodrigues.
Mauritius gör anspråk på såväl den brittiska Chagos-arkipelagen (Brittiska territoriet i Indiska oceanen) som på den franskadministrerade Tromelinön.[2]
Mauritius är medlem i Förenta nationerna (sedan 24 april 1968),[4] Afrikanska unionen och Samväldet. Enligt Heritage Foundation har Mauritius den åttonde friaste ekonomin i världen och kommer före länder som Danmark, USA, Tyskland och Sverige.[5] På The Economists demokratiindex är Mauritius det enda afrikanska landet som uppnått en fullskalig demokrati (full democracy)[6] och är efter Libyen det afrikanska land med högst HDI.[3]
Landet har det näst högsta värdet BNP per invånare (efter Seychellerna) i Afrika och har en välmående ekonomi baserad kring sockerrör (90 procent av den odlingsbara marken används för att odla sockerrör och produkten står för 15 procent av landets exportvärde), textilier, turism samt finans. Drygt 32 000 bolag och finansiella enheter har sin bas i Mauritius, främst riktad till ekonomierna i Kina, Indien och Sydafrika. Banksektorn har erhållit investering värt över 1 miljard dollar.[2]
Innehåll
Historia[redigera | redigera wikitext]
Mauritius beskrevs redan på 1400-talet av araberna men det är osäkert om de någonsin besökte ön.[7] Den äldsta kända kartan av regionen härstammar från 1502 och skapades av portugisen Alberto Cantino. På denna karta kallas Mauritius för Dino-a-robin, vilket kan översättas till Ökenön. Andra tidiga namn var Giftfiskön och Illha do Cirne vilket betyder svanön, och gavs efter namnet på det skepp varifrån ön observerades.[7]
Portugiserna var först med att bosätta sig på ön under 1500-talet.[7] Under ledning av viceamiral Van Warwick ankrade den 18 september 1598 fem nederländska skepp ön vid Grand Port efter att ha blåst ur kurs på sin väg till Indonesien. Vid den här tiden var ön obebodd men man fann ett antal skeppsvrak på revet utanför Grand Port, och svartråttan hade redan introducerats. Dagen därpå gick besättningen iland och för att fira högtiden Kermesse och i sin skål utnämnde han bukten till Port van Warwick och ön till Mauritius, för att hylla den holländske ståthållaren Moritz av Nassau.[7]
Mauritius var därefter en koloni under Nederländerna från 1638 till 1710. Ön har därefter lytt under Frankrike under namnet Île de France 1715-1810 och sedan Storbritannien tills landet blev självständigt 1968. I samband med självständigheten blev Mauritius medlem av Samväldet.[8]
Idag domineras Mauritius population av indier och en mindre del afrikaner. Sedan 12 mars 1992 är Mauritius republik med en stabil demokrati. Mauritius har en av Afrikas högsta inkomster per capita.
Geografi[redigera | redigera wikitext]
Republiken Mauritius huvudö Mauritius tillhör ögruppen Maskarenerna vilken bildades för 8-1,5 miljoner år sedan genom vulkanutbrott och tektonisk aktivitet.[9] Mauritius är den äldsta ön i Maskarenerna och bildades för 8 miljoner år sedan.[9] Regionen är fortfarande vulkaniskt aktiv.[9] Mauritius, som mäter 1 860 km²,[9] består av slättland i norr, högplatå i centrum (600 m ö h) och berg i söder, och ön är omgiven av korallrev. Mauritius högsta berg är Black River Peak som mäter 827 m ö h.[9]
Ett stort antal floder rinner upp på högplatån Plaines Wilhems. De största är: Rivière Terre Rouge, Rivière du Poste de Flacq, Grand Rivière Sud-Est, Rivière des Créoles och Rivière Noire.
Vid havsnivån är medeltemperaturen 23 °C och luftfuktigheten 75%.[9]
Flora och fauna[redigera | redigera wikitext]
Den ursprungliga faunan och floran i inlandet på öarna i Maskarenerna härstammar till stor del ifrån den närmast liggande ön, vilket är Madagaskar.[9] Mauritius har många endemiska djur- och växtarter, och även ett antal välkända utrotade endemiska djur. Det mest kända, som har blivit en symbol för landet, är den stora flygoförmögna duvfågeln dront (Raphus cullenlatus) som utrotades strax efter att människan bosatte sig på ön.
Landskapet domineras av sockerrörsplantager och den ursprungliga vegetationen är kraftigt minimerad. Trots detta finns det 2 000 hektar urskog och 8 000 hektar övrig skog, främst i de sydvästra delarna av ön.[9]
Klimat och miljö[redigera | redigera wikitext]
| Okt | Nov | Dec | Jan | Feb | Mar | Apr | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Lufttemperatur (°C) | |||||||
| Dag | 27 | 28 | 29 | 30 | 29 | 29 | 28 |
| Natt | 18 | 19 | 22 | 23 | 23 | 22 | 21 |
| Vattentemperatur (°C) | 23 | 24 | 25 | 27 | 27 | 27 | 27 |
| Luftfuktighet (% RH) | 78 | 78 | 79 | 80 | 83 | 83 | 82 |
På Mauritius råder ett tropiskt klimat som mildras av passadvindarna.
Sommaren, som varar mellan november och maj är het med mycket regn. Under februari—mars är nederbörden över 200 mm, årsnederbörden är 1 500 mm. Under sommaren förekommer cykloner.
Vintern (juni—oktober) är varm och torr.
Några av landets stora miljöproblem är vattenföroreningar och nedbrytning av korallreven.
Administrativ indelning[redigera | redigera wikitext]
Mauritius är indelat i nio distrikt och tre besittningar.
- Distrikt:
- Plaines Wilhems, 377 600 inv
- Flacq, 136 100 inv
- Pamplemousses, 132 700 inv
- Port Louis, 130 300 inv
- Grand Port, 113 200 inv
- Rivière Noire (Black River)
- Moka
- Riviere du Rempart
- Savanne.
- Besittningar:
- Rodrigues, 37 100 inv
- Agalega Islands, 300 inv
- Cargados Carajos Shoals (Saint Brandon Rocks), 300 inv
Ekonomi[redigera | redigera wikitext]
Sedan självständigheten 1968 har Mauritius utvecklats från en jordbruksbaserad ekonomi med låga inkomster till en mer varierad ekonomi (mer industri, finansiella branscher och turism) med medelhöga inkomster. Utvecklingen märks genom bättre fördelade inkomster, lägre spädbarnsdödlighet och en väl utvecklad infrastruktur.
Fallande sockerpriser och dåliga skördar har inverkat negativt på den ekonomiska utvecklingen. 90 procent av landets elektricitet framställs av fossila bränslen, såsom olja, resterande 10 procent av vattenkraft. Valutan är mauritisk rupie (MUR).
Näringar[redigera | redigera wikitext]
.svg)
- Tjänster, turism (66,8 % av BNP)
- Industri (27,6 % av BNP)
- Jordbruk (sockerrör, te) och fiske (5,6 % av BNP)
Främsta exportvarorna är textilier, socker och blommor. Främsta importen består av livsmedel, olja, färdiga produkter av diverse slag. Största delen av exporten sker till Europeiska unionen (EU), import mest från asiatiska länder.
Infrastruktur[redigera | redigera wikitext]
Ett väl utbyggt vägnät, inklusive motorvägar, förbinder alla delar av landet. Tidigare fanns ett järnvägsnät som nu är nedlagt, men planer finns att bygga upp en del av det för förortstrafik runt huvudstaden.
Flygplats finns intill Mahébourg på sydöstra delen av ön.
Demografi[redigera | redigera wikitext]
- Födelsetal: 13,46 ‰ (2014)
- Dödlighet (hela befolkningen): 6,85 ‰ (2014)
- Spädbarnsdödlighet: 10,59 ‰ (2014)
- Antal barn/kvinna: 1,77 (2014)
- Befolkningens medelålder: 33,9 år (2014)
- Förväntad livslängd: 75,17 år (2014)
- Män 71,71 år
- Kvinnor 78,81 år
- Etniska grupper: indo-mauritier 68 procent, kreoler 27 procent, sino-mauritier 3 procent, fransk-mauritier 2 procent
- Religiös tillhörighet (2011):
- Inhemska språk: engelska, franska, mauritisk kreoliska, hindi, mandarin, hakka, bhojpuri. Engelska är officiellt språk, men talas av mindre än ett procent av befolkningen. Kreol talas av 86,5 %, bhojupuri av 5,3 & och franska av 4,1 % av befolkningen. Rodriguansk kreoliska är en dialekt av mauritiansk kreoliska som talas på ön Rodrigues i Indiska Oceanen. Det totala antalet av utövare av språket uppskattas till 40 000.[11]
- Analfabetism: 11,2 % (2011)
- Hos män: 8,9 %
- Hos kvinnor: 13,3 %
- Ungdomsarbetslöshet: 23,7 % (2012)
- Andel överviktiga hos den vuxna befolkningen: 18,5 % (2008)
Siffror tagna från CIA World Factbook.[2]
Skolsystem[redigera | redigera wikitext]
91 procent av barnen på Mauritius går i grundskola, varav 61 procent är skrivkunniga.[12] Det är obligatoriskt att studera franska i grundskolan, medan de indiska språken är tillvalsämnen.[13]
Utbildning[redigera | redigera wikitext]
Kultur[redigera | redigera wikitext]
Den röda färgen på landets flagga symboliserar slavarnas blod, det blå havet, det gula landets enhet samt det gröna naturen. Fågeln i statsvapnets vänstra del är en dront, (se Flora och fauna).
Mauritius är berömt för sina första frimärken.
Internationella rankningar[redigera | redigera wikitext]
| Organisation | Undersökning | Bedömning | Rankning |
|---|---|---|---|
| Heritage Foundation/The Wall Street Journal | Ekonomisk frihet-index 2014 | 76,5 (Mostly Free) | 8 av 178 |
| Reportrar utan gränser | World Press Freedom Index 2014 | 27,69 (0 är bäst) | 70 av 180 |
| Transparency International | Korruptionsindex 2013 | 52 (0 är väldigt korrupt-100 väldigt rent) | 52 av 177 |
| FN:s utvecklingsprogram | Human Development Index 2013 | 0,771 - high human development | 63 av 187 |
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b] (PDF) Utrikes namnbok: Svenska myndigheter, organisationer, titlar, EU-organ och länder på engelska, tyska, franska, spanska, finska och ryska (9., rev. uppl.). Utrikesdepartementet, Regeringskansliet. 2013. sid. 86. http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/41146
- ^ [a b c d e f] ”Country: Mauritius” (på engelska). The World Factbook. CIA. https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/mp.html. Läst 4 november 2014.
- ^ [a b] ”Human Development Index and its components” (på engelska). Förenta nationerna. 3 januari 2013. http://hdr.undp.org/en/content/table-1-human-development-index-and-its-components. Läst 4 november 2014.
- ^ UNdata: Mauritius
- ^ Ekonomisk frihet-index 2014
- ^ Democracy Index 2012
- ^ [a b c d] Staub, 1993, sid:9-17
- ^ The Commonwealth: Our Member Countries, Mauritius På engelska, läst 25 mars 2016
- ^ [a b c d e f g h] Staub, 1993, sid:7-8
- ^ Danmarks Meteorologiske Institut + lokala uppgifter
- ^ http://www.mauritiusuncovered.co.uk/general/language-in-mauritius/
- ^ [education.stateuniversity.com/pages/973/Mauritius-EDUCATIONAL-SYSTEM-OVERVIEW.html State University: Mauritius - Educational System—overview] Läst 13 mars 2016, På engelska
- ^ Country studies: Mauritius - Education På engelska, läst 13 mars 2016.
Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]
- Staub, France (1993) Fauna of Mauritius and associated flora, Précigraph Limited, Mauritius, ISBN 99903-36-00-8
- Editions Atlas: Min Nya Världsatlas, Lausanne 2008
- Diverse källor redovisade i avsnittet Internationella rankningar.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Mauritius.
Wikimedia Commons har media som rör
|
