Stjärnbild
- Uppslagsordet ”Konstellation” leder hit. Konstellation kan även syfta på kombination av samverkande företeelser.
Denna artikel anses ha ett svenskt perspektiv och bör skrivas om ur ett globalt perspektiv. Hjälp gärna till och förbättra texten om du kan, eller diskutera saken på diskussionssidan. (2016-01) |
En stjärnbild eller konstellation är en folklig taxonomi av mönstren hos skenbart närliggande ljusstarka stjärnor på stjärnhimlen.[1] Stjärnbilderna är inte fysiskt sammanhängande objekt i rymden, utan projektioner på himmelssfären av de stjärnor som ligger i en viss riktning sedda från jorden och därför verkar ligga intill varandra.
I modern astronomi delas stjärnhimlen in i totalt 88 områden (avgränsade av ett oregelbundet rutnät[1]) uppkallade efter varsin stjärnbild. Norra stjärnhimlen innehåller de stjärnbilder som är synliga från Nordpolen och Södra stjärnhimlen innehåller de som syns från Sydpolen. Däremellan kan man skilja ut ett område med stjärnbilder som kallas ekvatoriella och som är synliga från både norra och södra halvklotet.
Av de 88 moderna, västerländska stjärnbilderna kan omkring 60, helt eller delvis, ses från Sverige från någon plats vid någon tidpunkt.
Innehåll
Historik[redigera | redigera wikitext]
Stjärnhimlen har alltid varit en avgörande pusselbit i människans världsbild och att uppfatta mönster och dela in himlen efter olika kriterier förefaller ha följt överallt i kulturens spår. Skilda civilisationer och kulturer har under århundradenas lopp lagt in sina egna mytologiska figurer och andra motiv i närbelägna stjärnors skenbara strukturer.
Oftast är det stjärnornas ljusstyrka som varit vägledande, medan till exempel aboriginerna i Australien föredrog att uppmärksamma stjärnorna efter deras färg. För sjöfarande folk har kunskap om natthimlens utseende länge även varit viktig för navigation. Flera av stjärnbilderna på den norra stjärnhimlen har ursprung från Babylonien och Egypten. Det var under 1500-talet som de flesta stjärnbilderna fick sina nu allmänt vedertagna namn.
Kartläggning och studium av hithörande frågor görs inom disciplinerna etno- och arkeoastronomi.
Kinesiska stjärnbilder[redigera | redigera wikitext]
De första kända kinesiska förteckningarna över stjärnor och stjärnbilder är sammanställda på 300-talet f.Kr.. De flesta kinesiska stjärnbilder härrör från dessa verk. Under den sena Mingdynastin introducerade vetenskapsmannen och matematikern Xu Guangqi (1562 - 1633) ytterligare 23 stjärnbilder från södra stjärnhimlen, baserade på stjärnkataloger från västvärlden.
I klassisk kinesisk astronomi delas stjärnhimlen in i tre regioner (三垣 sān yuán) och ekliptikan i 28 så kallade månfas-hus (二十八宿 èrshíbā xiù). Stjärnnamn relaterade till de 28 månfashusen återfinns redan på orakelben som har daterats till Wu Ding-perioden för ungefär 3 200 år sedan.
Indiska stjärnbilder[redigera | redigera wikitext]
Den klassiska indiska astronomin kallas Jyotisha, och beskriver 28 stjärnbilder, Nakshatra, utmed ekliptikan.
Västerländska stjärnbilder[redigera | redigera wikitext]
Många av de västerländska stjärnbilderna har sitt ursprung i Babylonien och Egypten. Under 1500-talet fick de flesta stjärnbilderna sina nu allmänt vedertagna namn.
1922 antog den Internationella astronomiska unionen de 88 konstellationer som idag används internationellt.[2]
Stjärnbildernas namn[redigera | redigera wikitext]
Namn på stjärnbild | Latinskt namn | Latinsk genitiv[3] | Synlig från Sverige[4] |
---|---|---|---|
Akterskeppet | Puppis | Puppis | norra halvan |
Altaret | Ara | Arae | osynlig |
Andromeda | Andromeda | Andromedae | helt |
Berenikes hår | Coma Berenices | Comae Berenicis | helt |
Bildhuggaren | Sculptor | Sculptoris | norra halvan |
Björnvaktaren | Bootes | Bootis | helt |
Bägaren | Crater | Crateris | helt |
Cassiopeja | Cassiopeia | Cassiopeiae | helt |
Cepheus | Cepheus | Cephei | helt |
Cirkelpassaren | Circinus | Circini | osynlig |
Delfinen | Delphinus | Delphini | helt |
Draken | Draco | Draconis | helt |
Duvan | Columba | Columbae | nordligaste delen |
Enhörningen | Monoceros | Monocerotis | helt |
Eridanus | Eridanus | Eridani | merparten |
Fenix | Phoenix | Phoenicis | osynlig |
Fiskarna | Pisces | Piscium | helt |
Flugan | Musca | Muscae | osynlig |
Flygfisken | Volans | Volantis | osynlig |
Giraffen | Camelopardalis | Camelopardalis | helt |
Camelopardus | Camelopardi | ||
Gravstickeln | Caelum | Caeli | nordligaste delen |
Haren | Lepus | Leporis | helt |
Herkules | Hercules | Herculis | helt |
Indianen | Indus | Indi | osynlig |
Jakthundarna | Canes Venatici | Canum Venaticorum | helt |
Jungfrun | Virgo | Virginis | helt |
Kameleonten | Chamaeleon | Chamaeleontis | osynlig |
Kentauren | Centaurus | Centauri | nordligaste delen |
Kikaren | Telescopium | Telescopii | osynlig |
Kompassen | Pyxis | Pyxidis | merparten |
Korpen | Corvus | Corvi | helt |
Kräftan | Cancer | Cancri | helt |
Kusken | Auriga | Aurigae | helt |
Kölen | Carina | Carinae | osynlig |
Lejonet | Leo | Leonis | helt |
Lilla björnen | Ursa Minor | Ursae Minoris | helt |
Lilla hunden | Canis Minor | Canis Minoris | helt |
Lilla hästen | Equuleus | Equulei | helt |
Lilla lejonet | Leo Minor | Leonis Minoris | helt |
Lilla vattenormen | Hydrus | Hydri | osynlig |
Lodjuret | Lynx | Lyncis | helt |
Luftpumpen | Antlia | Antliae | norra halvan |
Lyran | Lyra | Lyrae | helt |
Mikroskopet | Microscopium | Microscopii | norra halvan |
Målaren | Pictor | Pictoris | osynlig |
Norra kronan | Corona Borealis | Coronae Borealis | helt |
Oktanten | Octans | Octantis | osynlig |
Orion | Orion | Orionis | helt |
Ormbäraren | Ophiuchus | Ophiuchi | helt |
Ormen | Serpens | Serpentis | helt |
Oxen | Taurus | Tauri | helt |
Paradisfågeln | Apus | Apodis | osynlig |
Pegasus | Pegasus | Pegasi | helt |
Pendeluret | Horologium | Horologii | osynlig |
Perseus | Perseus | Persei | helt |
Pilen | Sagitta | Sagittae | helt |
Påfågeln | Pavo | Pavonis | osynlig |
Rombiska nätet | Reticulum | Reticuli | osynlig |
Räven | Vulpecula | Vulpeculae | helt |
Seglet | Vela | Velorum | osynlig |
Sextanten | Sextans | Sextantis | helt |
Skorpionen | Scorpius | Scorpii | norra halvan |
Skytten | Sagittarius | Sagittarii | norra halvan |
Skölden | Scutum | Scuti | helt |
Stenbocken | Capricornus | Capricorni | helt |
Stora björnen | Ursa Major | Ursae Majoris | helt |
Stora hunden | Canis Major | Canis Majoris | helt |
Svanen | Cygnus | Cygni | helt |
Svärdfisken | Dorado | Doradus | osynlig |
Södra fisken | Piscis Austrinus | Piscis Austrini | nästan helt |
Södra korset | Crux (Australis) | Crucis | osynlig |
Södra kronan | Corona Australis | Coronae Australis | osynlig |
Södra triangeln | Triangulum Australe | Trianguli Australis | osynlig |
Taffelberget | Mensa | Mensae | osynlig |
Tranan | Grus | Gruis | osynlig |
Triangeln | Triangulum | Trianguli | helt |
Tukanen | Tucana | Tucanae | osynlig |
Tvillingarna | Gemini | Geminorum | helt |
Ugnen | Fornax | Fornacis | norra halvan |
Valfisken | Cetus | Ceti | helt |
Vargen | Lupus | Lupi | nordligaste delen |
Vattenormen | Hydra | Hydrae | helt |
Vattumannen | Aquarius | Aquarii | helt |
Vinkelhaken | Norma | Normae | osynlig |
Vågen | Libra | Librae | helt |
Väduren | Aries | Arietis | helt |
Ödlan | Lacerta | Lacertae | helt |
Örnen | Aquila | Aquilae | helt |
Källhänvisningar[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b] stjärnbild i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 28 januari 2015.
- ^ ”The original names and abbreviations for constellations from 1922.”. http://www.ianridpath.com/iaulist1.htm. Läst 31 januari 2010.
- ^ används vid namngivning av stjärnor inom stjärnbilden.
- ^ eftersom fler stjärnbilder blir synliga, ju längre söderut vi kommer, så avses här egentligen synlighet från södra Skåne cirka 55°21' Norr.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
- Wikimedia Commons har media som rör stjärnbilder.