9 april
Från Wikipedia
◄◄ ◄ 9 april ► ►► | ||||||
Veckodag 2016: Lördag | ||||||
Mars · April · Maj | ||||||
Årets 99:e dag (100:e under skottår) 266 dagar till årets slut |
||||||
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö |
1 | 2 | 3 | ||||
4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 |
11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 | 17 |
18 | 19 | 20 | 21 | 22 | 23 | 24 |
25 | 26 | 27 | 28 | 29 | 30 | |
2016 | ||||||
Alla datum | ||||||
Månader | ||||||
---|---|---|---|---|---|---|
Januari • Februari • Mars | ||||||
April • Maj • Juni • Juli | ||||||
Augusti • September • Oktober | ||||||
November • December | ||||||
|
||||||
På Wikimedia Commons finns media som rör 9 april Se även Mall:9 april |
9 april är den 99:e dagen på året i den gregorianska kalendern (100:e under skottår). Det återstår 266 dagar av året.
Innehåll
Återkommande bemärkelsedagar[redigera | redigera wikitext]
Helgdagar[redigera | redigera wikitext]
- Georgien: Nationella enighetsdagen (till minne av massakern i Tbilisi 1989)
Flaggdagar[redigera | redigera wikitext]
- Danmark: Minnesdag till minne av den tyska ockupationen 1940 (flaggan hissas på halv stång fram till klockan 12.00, därefter på hel stång)
- Finland: Det finska språkets dag (till minne det finska skriftspråkets fader Mikael Agricolas död 1557 och språkforskaren Elias Lönnrots födelse 1802)
Namnsdagar[redigera | redigera wikitext]
I den svenska almanackan[redigera | redigera wikitext]
- Nuvarande – Otto och Ottilia
- Föregående i bokstavsordning
- Orvar – Namnet infördes på dagens datum 1986. 1993 flyttades det till 18 september, där det har funnits sedan dess.
- Ottar – Namnet infördes på dagens datum 1986, men utgick 1993.
- Ottilia – Namnet fanns på 1600-talet på 12 december. 1901 infördes det på 7 mars, men flyttades 1993 till dagens datum, där det har funnits sedan dess.
- Otto – Namnet förekom tidvis på 4 november, innan det 1772 infördes på dagens datum, där det har funnits sedan dess.
- Prochorus – Namnet fanns, till minne av en av förtroendemännen i den första kristna församlingen, på dagens datum före 1772, då det utgick.
- Föregående i kronologisk ordning
- Före 1772 – Prochorus
- 1772–1900 – Otto
- 1901–1985 – Otto
- 1986–1992 – Otto, Orvar och Ottar
- 1993–2000 – Otto och Ottilia
- Från 2001 – Otto och Ottilia
- Källor
- Brylla, Eva (red.): Namnlängdsboken, Norstedts ordbok, Stockholm, 2000. ISBN 91-7227-204-X
- af Klintberg, Bengt: Namnen i almanackan, Norstedts ordbok, Stockholm, 2001. ISBN 91-7227-292-9
Händelser[redigera | redigera wikitext]
- 193 – Septimius Severus utropas av legionerna vid Donau till romersk kejsare, som motkejsare mot den sittande Didius Julianus. Han börjar med sina legioner marschera mot Rom och möter inget större motstånd. 1 juni (nio dagar innan han når fram till staden) blir Didius Julianus dessutom mördad på senatens uppdrag, så när han inträder i Rom den 10 juni erkänns han utan motstånd som ensam romersk kejsare.
- 1440 – Sedan unionskungen Erik av Pommern har blivit avsatt som kung av Danmark under sommaren året innan väljs hans systerson Kristofer av Bayern denna dag till ny kung. Han väljs i september samma år även till kung av Sverige, men kan tillträda den norska tronen först sommaren 1442, eftersom Erik av Pommern fortfarande erkänns som kung där.
- 1483 – Vid Edvard IV:s död efterträds han som kung av England och herre över Irland av sin 12-årige son Edvard V. Dennes farbror Rikard fungerar som hans förmyndare, innan han efter den 25 juni avsätter honom och själv utropar sig till kung med namnet Rikard III.
- 1555 – Sedan Julius III har avlidit den 23 mars väljs Marcello Cervini degli Spannochi till påve och tar namnet Marcellus II. Han utropas dagen därpå, men avlider efter endast tre veckor på posten.[1]
- 1682 – Den franske upptäcktsresanden René Robert Cavelier de La Salle upptäcker floden Mississippis mynning (i nuvarande USA). Han tar området i besittning för Frankrikes räkning och kallar det för Louisiana, efter dåvarande franske kungen Ludvig XIV (franska: Louis).
- 1865 – Det amerikanska inbördeskriget tar slut, genom att sydstatsgeneralen Robert E. Lee kapitulerar till nordstatsgeneralen Ulysses S. Grant i tingshuset i Appomattox i Virginia. Därmed står nordstaterna som officiell segrare i kriget, men återuppbyggnaden av sydstaterna och av USA som enad nation tar många år och är än idag (2016) inte helt avslutad. En knapp vecka efter kapitulationen blir president Abraham Lincoln dessutom mördad av en fanatisk sydstatsanhängare.
- 1867 – Den amerikanska senaten godkänner, med röstsiffrorna 37–2, det fördrag från 30 mars, varigenom USA köper Alaska från Ryssland för 7,2 miljoner dollar. Den allmänna opinionen är dock negativ mot köpet, eftersom det allmänt anses att Alaska är värdelöst, innan man 1898 hittar guld i området Klondike.
- 1940 – Nazityskland inleder Operation Weserübung, som innebär invasion av Danmark och Norge. Invasionen av Norge genomförs framförallt, för att tyskarna vill säkra tillgången på svensk järnmalm, som skeppas ut via den norska hamnen i Narvik, så att den inte ska falla i britternas händer, och Danmark invaderas, för att förenkla de tyska kommunikationerna med Norge, då landet ligger ”på vägen”. Danmark kapitulerar inför övermakten redan samma dag och blir det enda tyskockuperade land, som får behålla sin egen regering och regent (Kristian X), så att tyskarna sedan kan visa upp det som ”mönsterland” för hur tysk ockupation i Europa går till. Norge kapitulerar först 10 juni och där blir Josef Terboven rikskommissarie, medan den norske nazistmedlöparen Vidkun Quisling gör sig själv till statsminister i en tyskvänlig regering. Den lagliga norska regeringen under statsminister Johan Nygaardsvolds ledning och kung Håkon VII går exil till Storbritannien, där de förblir till krigsslutet 1945.
- 1948 – Den colombianske liberale partiledaren Jorge Eliécer Gaitán, som kandiderar till den colombianska presidentposten, blir mördad av Juan Roa Sierra, som skjuter honom med tre skott. Detta leder till att upplopp utbryter i huvudstaden Bogotá och en uppretad folkmassa lynchar Sierra. Upploppet, som går till historien som Bogotazo, eskalerar sedermera och leder till ett tio år långt colombianskt inbördeskrig, som kommer att kallas La Violencia.
- 1967 – Den första versionen av flygplanstypen Boeing 737, som har färdigställts i december året innan, provflygs för första gången av piloterna Brien Wygle och Lew Wallick. Under årens lopp utvecklas flygplanet i flera olika varianter, men produceras och används än idag (2016) och är, med över 6 000 sålda exemplar, det mest sålda jetflygplanet någonsin.
- 1989 – I sovjetrepubliken Georgiens huvudstad Tbilisi hålls en antisovjetisk demonstration. När den sovjetiska armén skingrar folkmassan blir 20 personer dödade och över 100 skadas. Dagen därpå utlyses allmän strejk och 40 dagars landssorg i Georgien och trots att undantagstillstånd utfärdas fortsätter demonstrationerna. Händelserna leder till att den georgiska regeringen avgår, medan den sovjetiska regeringen i Moskva hävdar att det var demonstranterna, som inledde oroligheterna och sovjetledaren Michail Gorbatjov lägger ansvaret på armén. Till minne av händelsen är dagen numera allmän helgdag i Georgien.
- 1991 – På tvåårsdagen av massakern i Tbilisi utropar Georgien sig självständigt från Sovjetunionen under ledning av den georgiske regeringschefen Zviad Gamsachurdia, som den 26 maj samma år väljs till landets president. Moskvaregeringen erkänner Georgiens självständighet den 25 december samma år.
- 2003 – Knappt tre veckor efter inledningen av Irakkriget faller den irakiska huvudstaden Bagdad i de allierades händer, efter att det irakiska försvaret har kollapsat. Därmed störtas den irakiske diktatorn Saddam Husseins regim och han går under jorden (han infångas av amerikanska styrkor den 13 december samma år). Även om den amerikanske presidenten George W. Bush officiellt förklarar att kriget är slut den 1 maj kommer den amerikanska ockupationen av Irak pågå i många år framöver, under vilka man försöker införa demokrati och en fungerande administration av landet.
- 2005 – Storbritanniens kronprins Charles och Camilla Parker-Bowles gifter sig i en borgerlig ceremoni i stadshuset i Windsor i Berkshire. Tidigare har stort motstånd rått mot äktenskapet, eftersom Parker-Bowles är frånskild och det är först sedan drottning Elizabeth II, engelska kyrkan och det brittiska parlamentet har gett sitt godkännande, som bröllopet kan äga rum. Trots att Parker-Bowles i samband med äktenskapet får rätt att använda titeln prinsessa av Wales avstår hon från detta, troligtvis för att inte blandas ihop med Charles första hustru Lady Diana Spencer.
Födda[redigera | redigera wikitext]
- 1283 – Margareta, regerande drottning av Skottland från 1286 (död 1290)
- 1598 – Johann Crüger, tysk tonsättare och kantor (död 1662)
- 1649 – James Scott, engelsk tronpretendent, illegitim son till kung Karl II av England (död 1685)
- 1724 – Barthold Rudolf Hast, svensk läkare (död 1784)
- 1802 – Elias Lönnrot, finlandssvensk folkdikts- och språkforskare (död 1884)
- 1806 – Isambard Kingdom Brunel, brittisk ingenjör och industrimagnat (död 1859)
- 1813 – Lewis V. Bogy, amerikansk demokratisk politiker, senator för Missouri från 1873 (död 1877)
- 1821 – Charles Baudelaire, fransk poet, författare och litteraturkritiker, ansedd som modernismens fader (död 1867)
- 1825 – Davis H. Waite, amerikansk politiker, guvernör i Colorado 1893–1895 (död 1901)
- 1826 – Francis B. Stockbridge, amerikansk republikansk politiker, senator för Michigan från 1887 (död 1894)
- 1835 – Leopold II, kung av Belgien från 1865 (död 1909)
- 1844 – Adolf Ahlsell, svensk ingenjör (död 1916)
- 1862 – Anna Maria Roos, svensk lärare, författare, och sångtextförfattare (död 1938)
- 1865 – Erich Ludendorff, tysk militär, general och högerextrem politiker (död 1937)
- 1867 – Chris Watson, australisk arbetarpartistisk politiker och parlamentsledamot, Australiens premiärminister 1904 (död 1941)
- 1869 – James Thomas Heflin, amerikansk politiker, senator för Alabama 1920–1931 (död 1951)
- 1872 – Léon Blum, fransk politiker, Frankrikes premiärminister 1936–1937 och 1938 samt ordförande i Frankrikes provisoriska regering 1946–1947 (död 1950)
- 1876 – Ettore Bastico, italiensk militär och marskalk (död 1972)
- 1895 – Knut Burgh, svensk skådespelare (död 1965)
- 1898 – Paul Robeson, amerikansk sångare, skådespelare och aktivist (död 1976)
- 1902 – Sven Zetterström, svensk journalist och manusförfattare (död 1973)
- 1903
- Gregory Pincus, amerikansk läkare, en av uppfinnarna av p-pillret (död 1967)
- Mimi Pollak, svensk skådespelare och regissör (död 1999)
- Anna-Lisa Ryding, svensk skådespelare och sångare (död 1982)
- 1905 – J. William Fulbright, amerikansk demokratisk politiker, senator för Arkansas 1945–1974 (död 1995)
- 1906
- Antal Doráti, ungersk-amerikansk dirigent och tonsättare (död 1988)
- Hugh Gaitskell, brittisk labourpolitiker, parlamentsledamot från 1945, Storbritanniens bränsle- och energiminister 1947–1950, finansminister 1950–1951 och partiledare för Labour från 1955 (död 1963)
- Victor Vasarely, ungersk målare och grafiker (död 1997)
- 1907 – Sam Samson, svensk kompositör, kapellmästare, textförfattare och pianist (död 1997)
- 1908 – Odd Bang-Hansen, norsk författare och översättare (död 1984)
- 1917 – Rolf Kauka, tysk serietecknare och förlagsman (död 2000)
- 1918
- Franz von Lampe, svensk violinpedagog och skulptör (död 1986)
- Jørn Utzon, dansk arkitekt, mest känd som skapare av operahuset i Sydney (död 2008)
- 1926
- Hugh Hefner, amerikansk medieföretagare, grundare av herrtidningen Playboy
- János Herskó, ungersk regissör, skådespelare och manusförfattare (död 2011)
- Harris Wofford, amerikansk demokratisk politiker, senator för Pennsylvania 1991–1995
- 1928 – Tom Lehrer, amerikansk kompositör, textförfattare, sångare, pianist och matematiker
- 1931 – Andreas von Mirbach, tysk officer och diplomat (död 1975)
- 1933 – Jean-Paul Belmondo, fransk skådespelare
- 1936
- Valerie Solanas, amerikansk feminist och författare (död 1988)
- Ghassan Kanafani, palestinsk journalist, författare och aktivist (död 1972)
- 1939 – Berit Gullberg, svensk författare och teaterförläggare
- 1940 – Mona-Lis Hässelbäck, svensk skådespelare
- 1945 – Steve Gadd, amerikansk trumslagare
- 1946 – Michael Sloutsker, tjeckisk konstnär
- 1947 – Maria-Pia Boëthius, svensk feminist, journalist och författare
- 1948 – Jaya Bachchan, indisk skådespelare
- 1952 – Jerzy Szmajdziński, polsk politiker, Polens försvarsminister 2001–2005 (död 2010)
- 1954 – Dennis Quaid, amerikansk skådespelare
- 1956 – Sándor Gáspár, ungersk skådespelare
- 1957 – Seve Ballesteros, spansk golfspelare (död 2011)
- 1962
- Thomas Bodström, svensk advokat, författare och socialdemokratisk politiker, Sveriges justitieminister 2000–2006
- Louise Raeder, svensk skådespelare
- 1965
- Paulina Porizkova, tjeckisk-amerikansk skådespelare, fotomodell och författare
- Helen Alfredsson, svensk golfspelare
- 1970 – Ann-Marie Backlund, svensk operasångare
- 1974
- Johan Glans, svensk komiker
- Jenna Jameson, amerikansk porrskådespelare och entreprenör
- 1975
- Robbie Fowler, brittisk fotbollsspelare
- Bertine Zetlitz, norsk popartist och författare
- 1977 – Gerard Way, amerikansk musiker, sångare i gruppen My Chemical Romance
- 1978 – Rachel Stevens, brittisk sångare, medlem i gruppen S Club 7
- 1979 – Albert Hammond, Jr., amerikansk musiker, medlem i gruppen The Strokes
- 1980 – Rickard Wallin, svensk ishockeyspelare
- 1981
- Eric Harris, amerikansk student och massmördare, den ene av dem som genomförde Columbinemassakern (död 1999)
- Ireneusz Jeleń, polsk fotbollsspelare
- 1986 – Leighton Meester, amerikansk skådespelare och trubadur
- 1987
- Kassim Abdallah, komorisk fotbollsspelare
- Jesse McCartney, amerikansk artist och skådespelare
- 1990 – Kristen Stewart, amerikansk skådespelare
- 1994 – Clara Henry, svensk bloggare
- 1998 – Elle Fanning, amerikansk skådespelare
Avlidna[redigera | redigera wikitext]
- 715 – Constantinus, omkring 50, påve sedan 708 (född 664)
- 1024 – Benedictus VIII, född Theophylactus, påve sedan 1012
- 1283 – Margareta av Skottland, 22, Norges drottning sedan 1281 (gift med Erik Prästhatare) (barnsäng) (född 1261)
- 1483 – Edvard IV, 41, kung av England och herre över Irland 1461–1470 och sedan 1471 (född 1442)
- 1553 – François Rabelais, omkring 59, fransk författare (född omkring 1494)
- 1557 – Mikael Agricola, omkring 50, svensk kyrkoman, biskop i Åbo stift sedan 1554, känd som Finlands reformator och det finska skriftspråkets fader (född omkring 1507)
- 1626 – Francis Bacon, 65, engelsk filosof, advokat, vetenskapsman och statsman, Englands lordkansler sedan 1618 (lunginflammation) (född 1561)
- 1689 – Kristina, 62, regerande drottning av Sverige 1632–1654 (född 1626)
- 1804 – Jacques Necker, 71, fransk politiker, Frankrikes finansminister 1776–1789 (född 1732)
- 1821 – George Logan, 67, amerikansk demokratisk-republikansk politiker, senator för Pennsylvania 1801–1807 (född 1753)
- 1878 – Edward J. Masterson, 25, amerikansk sheriff med smeknamnet Ed (mördad) (född 1852)
- 1904 – Isabella II, 73, regerande drottning av Spanien 1833–1868 (född 1830)
- 1920 – Moritz Cantor, 90, tysk matematikhistoriker (född 1829)
- 1931 – Nicholas Longworth, 61, amerikansk republikansk politiker, talman i USA:s representanthus 1925–1931 (född 1869)
- 1941 – Morris Sheppard, 65, amerikansk demokratisk politiker, senator för Texas sedan 1913 (född 1875)
- 1945
- Dietrich Bonhoeffer, 39, tysk luthersk präst, teolog och martyr, motståndskämpe mot nazismen och företrädare för Bekännelsekyrkan (avrättad) (född 1906)
- Wilhelm Canaris, 58, tysk amiral, chef för Tysklands militära underrättelsetjänst under andra världskriget (avrättad) (född 1887)
- 1951 – Sadegh Hedayat, 48, iransk poet och författare (född 1903)
- 1959 – Frank Lloyd Wright, 91, amerikansk arkitekt (född 1867)
- 1961
- Iwar Anderson, 77, svensk kontorist och socialdemokratisk politiker (född 1883)
- Ahmet Zogu, 65, albansk politiker, Albaniens premiärminister 1922–1924 och president 1925–1928 samt kung av Albanien med namnet Zog I 1928–1939 (född 1895)
- 1970 – Gustaf Tenggren, 73, svensk-amerikansk illustratör, ateljéchef på filmbolaget Walt Disney Pictures 1936–1940 (född 1896)
- 1976 – Phil Ochs, 35, amerikansk protestsångare och kompositör (självmord) (född 1940)
- 1981 – Eric Gustafson, 83, svensk skådespelare och sångare (född 1897)
- 1986 – Stig Johanson, 75, svensk skådespelare (född 1910)
- 2001 – Gunnar Hahn, 93, svensk kompositör, arrangör och pianist (född 1908)
- 2006 – Vilgot Sjöman, 81, svensk författare och filmregissör (född 1924)
- 2009 – Monica Boëthius, 81, svensk journalist (född 1928)
- 2010 – Kerstin Thorvall, 84, svensk författare (född 1925)
- 2011 – Sidney Lumet, 86, amerikansk filmregissör (född 1924)
- 2013
- Paolo Soleri, 93, italiensk arkitekt och stadsplanerare (född 1919)
- Emilio Pericoli, 85, italiensk sångare (född 1928)
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ ”Roman Catholic Church” (på engelska). World Statesmen. http://www.worldstatesmen.org/Catholic.html. Läst 23 november 2012.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
- Wikimedia Commons har media som rör 9 april.