1930-talet

	1930-talet; 86–77 år sedan
	År:
	1930 – 1931 – 1932 – 1933 – 1934; 1935 – 1936 – 1937 – 1938 – 1939
	Decennium:
	1890-talet – 1900-talet – 1910-talet; 1920-talet – 1930-talet – 1940-talet; 1950-talet – 1960-talet – 1970-talet; 1980-talet – 1990-talet – 2000-talet
	Sekel:
	1800-talet – 1900-talet – 2000-talet;
	Födda och avlidna
	Födda – Avlidna

Nationalsocialistiska tyska arbetarepartiet (NSDAP) i Tyskland under möte 1935. NSDAP:s maktövertagande i Tyskland förberedde andra världskriget.

Den stora depressionen slog hårt mot framför allt USA.

Symboliskt talar många om att decenniet började redan med börskraschen i USA den 24 oktober 1929, då lågkonjunkturen "Den stora depressionen började". Det tidiga 1930-talet präglades av lågkonjunkturen, vilken skapade social nöd. I storstäder var det ofta bråk och slagsmål med politiska extremister inblandade. Under decenniets senare del ökade antalet diktaturer och auktoritärt styrda stater. Motsättningarna mellan dem och världens ledande liberala demokratier ökade. Den växande spänningen föranledde andra världskrigets utbrott 1939.

Händelser[redigera | redigera wikitext]

Större händelser[redigera | redigera wikitext]

1930 - Planeten Pluto upptäcks.
14 maj 1931 - Svensk militär skjuter mot demonstranter i Ådalen.
30 januari 1933 - Adolf Hitler blir rikskansler i Tyskland.
1936 - Moskvarättegångarna mot utrensade kommunister inleds i Sovjetunionen.
1936-1939 - Spanska inbördeskriget utkämpas.
1 juli 1937 - Japan angriper Kina.
12 mars 1938 - Tyskland annekterar Österrike genom den så kallade Anschluss.
30 september 1938 - Münchenavtalet, som innebär att Sudetenland fråntas Tjeckoslovakien och övergår till Nazityskland, undertecknas.
20 december 1938 - I Sverige undertecknas Saltsjöbadsavtalet mellan LO och SAF.
1 september 1939 - Tyskland invaderar Polen och andra världskriget bryter därmed ut.
30 november 1939-13 mars 1940: vinterkriget

År 1930[redigera | redigera wikitext]

1 januari - I Folkans nyårsrevy debuterar Karlstadsflickan Zarah Leander i Stockholm ^[1].
5 januari - Kollektivjordbruk införs i Sovjetunionen ^[2].

Pluto.

18 februari - Att himlakroppen Pluto upptäckts av den amerikanske astronomen Clyde Tombaugh bekräftas.
26 februari - Sverige har nu en halv miljon telefonabonnenter ^[2], en på var tolfte invånare ^[1].
27 februari - Norge annekterar Peter I:s ö ^[3].
4 mars - Över 1 000 personer omkommer och 30 000 blir hemlösa vid översvämningar i Frankrike ^[4].
9-10 mars - 21 000 liter sprit hittas i tiolitersdunkar i en sjöbod som tillhör en obebodd lägenhet ägd av en fyrmästare på Svenska Högarna ^[5].
12 mars - Spritsmugglarkungen Algot Niska grips i Stockholms skärgård sedan polisen hittat 21 000 liter sprit i en sjöbod på Sundskär ^[6].
13 mars - Forskare på Lowellobservatoriet i Flaggstaff meddelar att man hittat Solsystemets nionde planet ^[2].
28 mars - Konstantinopel får officiellt namnet Istanbul.
1 april - Josef von Sternbergs film "Blå ängeln" har biopremiär i Berlin med Marlene Dietrich i huvudrollen ^[2].
4 april - Inbördeskrig i Kina ^[7].
12 april - Nyligen avlidna svenska drottningen Victoria av Baden begravs ^[8]
2 maj - Nils Ferlin debuterar med diktsamlingen En döddansares visor ^[2] och Harry Martinson recenserar med orden "det är äkta lyrik" ^[9].
11 maj – Lillaverkemeteoritens nedslag, ett av få bevittnade meteoritnedslag i Sverige
15 maj - Sjuksköterskan Ellen Church blir världens första flygvärdinna då hon medföljer på en flygning mellan de amerikanska städerna Oakland och Chicago.^[10]
16 maj
- 6 000 personer omkommer vid översvämningar i Burma ^[4].
- Stockholmsutställningen, som betecknar den funktionalistiska stilens ("Funkisen") genombrott, öppnas på Djurgårdsbrunnsviken ^[2]. Planetariet och utställningen Svea Rike är populärast. Bostadsutställningen med Gunnar Asplund som arkitekt är huvudattraktion. Över 4 miljoner besökare ser utställningen under drygt fyra månader ^[9]. Även sommarstugan som byggidé lanseras där ^[11].
21 maj - Sveriges riksdag beslutar om fri fart på svenska vägar ^[1].
25 maj - Passtvånget slopas för skandinaver vid resor över Öresund ^[1].
26 maj - Düsseldorfmördaren, Peter Kürten grips. Kürten har erkänt 20 mord och lika många mordbränder.
31 maj - Den svenska riksdagen avslår regeringens förslag om höjning av spannmåls tullarna.
2 juni - I Sverige faller Arvid Lindmans regering på avslaget om spannmålstullarna och avgår, där den inte får stöd från Sveriges riksdag ^[2].
6 juni - Några butiker i Springfield, Massachusetts erbjuder för första gången kunderna djupfrysta livsmedel ^[2].
7 juni - Frisinnade ledaren Carl Gustaf Ekman bildar svensk regering och även blir försvarsminister ^[1].
12 juni - Max Schmeling, Tyskland besegrar Jack Sharkey, USA då Jack Sharkey diskvalificeras för slag under bältet då de två i New York gör upp om världsmästartiteln i tungviktsboxning, som lämnats vakant sedan Gene Tunney dragit sig tillbaka obesegrad ^[2].
30 juni - De sista ockupationstrupperna lämnar Rhenlandet efter tio år ^[2].
7-11 juli - Fackföreningsinternationalen håller ett möte i Stockholm.
17 juli - EPA öppnar på Söder i Stockholm, och har standardiserat billighetssortiment ^[1].
30 juli - Uruguay vinner med 4-2 mot Argentina i Montevideo då första VM-finalen i fotboll spelas i Montevideo ^[2].
6 augusti - Resterna av Salomon August Andrées nordpolsexpedition 1897 återfinns på Vitön utanför Spetsbergen ^[2].
11 augusti - Den första helt svenskproducerade talfilmen, För hennes skull, med Inga Tidblad och Gösta Ekman d.ä., har biopremiär i Stockholm ^[1].
20 augusti - Jussi Björling debuterar på operan som Don Ottavio i Mozarts Don Juan ^[1].
22 augusti - Det meddelas att Salomon August Andrées nordpolsexpedition 1897 återfunnits ^[12].
23 augusti - Nyheten om att Salomon August Andrées nordpolsexpedition 1897 fynd är förstasidesnyhet i flera svenska tidningar ^[12].
14 september - NSDAP går starkt framåt vid tyska riksdagsvalet, från 2,6 1928 till 18,3 ^[2]. Även kommunisterna går starkt framåt ^[7]. NSDAP får totalt 6.202.957 röster vilket ger dem 103 mandat i den tyska riksdagen, mot tidigare 12.
24 september - Det jättelika tyska luftskeppet Graf Zeppelin gör en lov över Stockholm ^[1].
25 september - Stoftet efter medlemmarna i Andrées ballongfärd återförs till Sverige under storartade hyllningar på olika sätt.
5 oktober – 48 personer omkommer då ett brittiskt luftskepp störtar över Frankrike ^[13].

Brasilianska revolutionen 1930

1 november - Funkisutställningen i Stockholm stängs ^[14].
2 november - Ras Tafari Mahonen kröns till Abessiniens kejsare som Haile Selassie ^[2].
3 november - Efter en militärkupp i Brasilien utses Getúlio Dorneles Vargas till landets president.
11 november - Finlands riksdag antar en lag som förbjuder kommunister i parlamentet ^[7].
November - Nya regler för svenska polisen medför, att svenska poliser endast får använda batong på dagtid, men sabel på kvällstid, vilket pågår till 1933.

EPA

7 december - Television demonstreras för första gången i Sverige på biografen Röda Kvarn i Stockholm ^[2]. Skådespelaren Fridolf Rhudin syns i rutan ^[9].
10 december - Svenske ärkebiskopen Nathan Söderblom får Nobels fredspris för sitt ekumeniska arbete ^[1].
17 december - EPA öppnar på Söder i Stockholm sitt första varuhus ^[9], med standardiserat billighetssortiment. Allt ska kosta under en svensk krona.
31 december - Lagen om åtta timmars arbetsdag antages definitivt i Sverige efter en försöksperiod på elva år.

År 1931[redigera | redigera wikitext]

8 januari – Den svenske författaren Hjalmar Bergman jordfästs efter att ha avlidit, 47 år gammal ^[9].
12 januari – 34 000 textilarbetare i Sverige strejkar i två månader då arbetsgivarna sänkt lönerna med minst 10 % ^[15].
5 februari – Den brittiske racerföraren Captain Cambell slår hastighetsrekord för markfordon med 398,038 kilometer i timmen vid tävlingar i Floridas Daytona Beach ^[2].
17 februari – Polismästaren i Stockholm förbjuder Adolf Hitler och Joseph Goebbels att tala vid ett offentligt svenskt nazistmöte ^[1].
27 februari – Marika Stiernstedt blir ordförande i Sveriges författarförening ^[6].
Mars – Den svenska Cypernexpeditionen återvänder till Stockholm med 10.000-tals föremål.
31 mars – 5 000 personer omkommer vid en jordbävning i Nicaragua ^[4].
14 april – Kung Alfonso XIII abdikerar efter republikanska framgångar vid kommunalvalen och lämnar Spanien ^[2].
30 april – Kanton i Kina intas av soldater som gjort uppror mot Chiang Kai-shek, striden mot kommunisterna hårdnar ^[6].

Empire State Building

Grenna museum

1 maj – Empire State Building i New York invigs.
3 maj – Andrémuseet i Gränna invigs ^[2].
7 maj – Med sitt flygplan lyckas svensken Albin Ahrenberg undsätta saknade brittiske vetenskapsmannen Augustine Courthald i Grönland ^[2].
11 maj – Fritz Langs film M med Peter Lorre har biopremiär ^[6].
13 maj – Strejkbrytare anländer till Lunde i Ådalen. Några av dem misshandlas ombord på ångaren Milos vid Sandvikens massafabrik av strejkande arbetare, varför landshövdingen beslutar att inkalla militär.

Oroligt i Ådalen.

14 maj – Svensk militär skjuter ihjäl fem personer vid en demonstration i Lunde i Ådalen, Sverige ^[2], vilket leder till demonstrationer runtom i Sverige ^[2].
15 maj – Militären dras bort från Lunde, Sverige och arbetarna får sköta ordningen.
19 maj – Kravaller utbryter i Stockholm till följd av Ådalshändelserna; bland annat ses en banderoll med textningen "Ner med mördarregeringen".
21 maj – De döda i Ådalshändelserna i Sverige begravs, varvid man klockan tolv håller fem minuters tystnad i hela Sverige.
26 maj – Justitiekanslern åtalar flera svenska tidningar för smädelse efter Ådalshändelserna. Bland annat har regeringen kallats "mördarregering" ^[1].
28 maj – Piccard slår höjdrekord med luftballong. Han kommer 16.000 meter upp i stratosfären.
7 juni – Tycho Brahe-museet invigs på Ven ^[9].
14 juni – 45 personer omkommer då ett franskt turistfartyg kantrar i storm utanför Saint-Nazaire, Frankrike ^[16].
23 juni – Wiley Post och Harold Gatty startar från Roosevelt Field, Long Island i ett försök att flyga Jorden runt i enmotorigt flygplan.^[17]
28 juni – Norrmän ockuperar en del av östra Grönland. Danmark drar tvisten inför internationella domstolen i Haag ^[7].
30 juni – Varbergs fästning upphör att vara fängelse och fångarna flyttas till Halmstad.
9 juli – Södra Sverige drabbas av en orkan, som fäller 1,3 miljoner träd i Kalmar län ^[4].
13 juli – Den tyska bankkrisen når sin kulmen, och det internationella betalningssystemet rasar samman, delvis som följd av den internationella bankkrisen ^[2]. De tyska börserna och bankerna stängs, och flera av USA:s banker går i konkurs.
16 juli – Abessiniens konstitution antas ^[18].
21 juli – Ådalskommissionen anser i sin rapport att dödsskotten berodde på otydliga order och missförstånd ^[1]. Ingen arbetare verkar enligt rapporten ha varit beväpnad ^[9].
12 augusti – Floden Yang-tse kiang i Kina svämmar över och 23 miljoner människor evakueras från sina hem ^[2].
15 augusti – Ny rapport visar att antalet arbetslösa i Tyskland är 4,8 miljoner i antalet ^[2].
23 augusti – Harry Persson förlorar på teknisk knockout i första ronden mot norrmannen Otto von Porat, och slutar tävlingsboxas.^[6].
28 augusti – Efter kraftiga kursfall försäkrar Ivar Kreuger att hans världskoncern fortfarande är stark ^[1].
31 augusti – Enligt den svenska arbetslöshetsutredningen ökar arbetslösheten snabbt och uppgår nu till 12,8% av de fackligt anslutna ^[1].

Poseidon med brunnskar

1 september – Gösta Ekman d.ä. och Zarah Leander har huvudrollerna när Glada änkan har premiär på Konserthusteatern i Stockholm ^[6].
18 september – Japansk-kinesiska relationsproblem blossar upp i militär konflikt när japanska soldater går in i Manchuriet, vars nordprovinser Japan gör anspråk på ^[2].
19 september – Det sista numret av tidningen Stockholms Dagblad (grundad 1824) utkommer.
23 september
- Storbritannien avskaffar guldmyntfoten.
- Erik Wellander utnämns till professor i tyska vid Stockholms högskola och blir därmed skolans första professor i annat språk än svenska ^[9].
24 september – Carl Milles staty Poseidon invigs på Götaplatsen i Göteborg ^[2].
27 september – På grund av den ekonomiska krisen förs mängder av guld ut ur Sverige, varför guldmyntfoten upphävs av Sveriges riksbank. Därmed devalveras den svenska kronan ^[2].
1 oktober – Kvinnlig rösträtt införs i Spanien ^[7].
24 oktober
- I USA döms gangsterledaren Al Capone till elva års fängelse och 50 000 US-dollar i böter för skattebrott ^[2].
- En högerextrem hemlig skyddskår, Munckska kåren, utrustad med illegala vapen, avslöjas och upplöses snabbt ^[1].
27 oktober – Storbritannien går till parlamentsval. Den nationella koalitionsregeringen får en stor majoritet, till övervägande delen bestående av Conservative Partys ledamöter. Labour går kraftigt tillbaka, delvis på grund av partiets delning mellan det officiella Labour och premiärminister Ramsay MacDonalds National Labour Party.
3 november – Scoutkåren Mälarscouterna bildas i en källarlokal i Ålsten.
7 november – Föreningen Unga Örnar, för riktigt unga socialdemokrater, bildas.
20 november – 42 personer omkommer vid gruvolycka i Storbritannien ^[16].
5 december – Kristus Frälsarens katedral i Moskva mineras och sprängs på order av Stalins minister Kaganovitj.
10 december – Den under året avlidne svenske författaren Erik Axel Karlfeldt får Nobelpriset i litteratur postumt ^[2]. Hans maka fru Gerda Karlfeldt kommer och hämtar priset ^[9].
12 december – Den dittills största stölden av pengar i Sverige upptäcks. 500 000 SEK har stulits ur ett kassaskåp i ett uppbördskontor i Stockholm ^[9].
31 december – Vid nyårsfirandet på Skansen läses inte dikten Nyårsklockan utan Skansenchefen Lindblom håller istället ett högtidstal.

År 1932[redigera | redigera wikitext]

4 januari – En sketch i Karl Gerhards nyårsrevy förbjuds efter protest till svenska Utrikesdepartementet från Frankrikes minister i Stockholm där "Fru Marianne" (Frankrike) framställs som bordellmamma ^[9].
8 januari – Ärkebiskopen av Canterbury förbjuder den anglikanska kyrkan att viga frånskilda ^[2]
22 januari – De svenska nationalsocialisternas har första större offentliga möte i Stockholm, DN beskriver ledaren Birger Furugård som "styv agitator" ^[9]. Han 6 000 människor kommer till Hötorget och lyssnar ^[6].
27 januari – Kreugerkoncernen köper aktiemajoriteten i Bolidens gruvaktiebolag ^[1].
31 januari – Japanska krigsfartyg beskjuter Shanghai ^[7].
Februari
- Avgörande slag mellan Japan och Kina avbryts då de kinesiska soldaterna drar sig tillbaka, och fredssamtal påbörjas ^[6].
- Vasaloppet ställs in på grund av snöbrist ^[2].
1 februari – Ivar Kreuger utställer i New York en check på 50.000 kronor.
4 februari – De 3:e olympiska vinterspelen invigs Lake Placid med deltagare från 17 länder ^[2] och pågår fram till 15 februari.
13 februari – Kreugers check löses in på Svenska handelsbanken av en viss "Carl Ekman" (statsminister Carl Gustaf Ekman).
15 februari – Arbetslösheten i Tyskland uppgår till 6 127 000 människor ^[2].
17 februari – Svenska Röda Korset startar insamlingar för nödlidande i Sverige ^[1].
18 februari – Manchuriet, ockuperat av japanska soldater, utropas till självständig stat och stridigheterna mellan Japan och Kina upphör ^[2].
22 februari – Hanna Anderssons påträffas död i en kvarndamm i Esarps socken i Skåne. Hennes man, Nils Andersson anklagas och det blir ett uppmärksammat rättsfall, det så kallade Esarpsmålet.
25 februari – Adolf Hitler blir tysk medborgare ^[7].
27 februari – Lapporörelsen iscensätter det så kallade Mäntsäläupproret i Finland.
29 februari – Sveriges Grand Prix 1932 körs vid sjön Rämen i Dalarna med den helt otippade Västeråsaren Olle Bennström som segrare.

von Sydowska morden

Kreugerkraschen

2 mars – Flygaren Charles Lindberghs 18 månader gamla son kidnappas från sitt sovrum, och hittas mördad drygt två månader senare ^[6].
6 mars
- Lapporörelsen i Finland gör ett misslyckat kuppförsök i Finland ^[2].
- IF Göta vinner svenska mästerskapsfinalen i bandy mot Västerås SK med 3-2 (2-0).
7 mars – Fredrik von Sydow mördar sin far, politikern Hjalmar von Sydow, samt familjens hushållerska Karolina Herou och jungfru Ebba Hamn i hemmet på Norr Mälarstrand. Innan polisen kan gripa mördaren skjuter han sin fru och sedan sig själv på restaurang Gillet i Uppsala. Något motiv till de så kallade "von Sydowska morden" har aldrig framkommit.
12 mars – Den 52-årige svenske finansmannen Ivar Kreuger hittas skjuten i sin lägenhet i Paris, och självmord befaras ^[2]. Detta och de ekonomiska svårigheter som följer på det kallas "Kreugerkraschen".
22 mars – Arbetslösheten i Sverige beräknas till 100 000, och 40 000 svenska socialister demonstrerar mot arbetslösheten under parollen "Massorna hungriga – vad göra statsmakterna?" ^[9].
2 april – Örebro konserthus invigs av Prins Eugen.
3 april – IAAF möts i Berlin och diskvalificerar finländske långdistanslöparen Paavo Nurmi på livstid för brott mot amatörbestämmelserna ^[2].
10 april – Fältmarskalk Paul von Hindenburg vinner tyska presidentvalet.
9 maj – Muntlig tentamen vid studentexamen tillämpas för första gången i Sverige ^[9].
15 maj – En misslyckad militärkupp inträffar i Japan.
22 maj – Erling Eidem blir Sveriges nye ärkebiskop efter att Nathan Söderblom dog föregående år ^[9].
23 maj – För att förbättra de svenska bildkonstnärernas dåliga ekonomi bildas den svenska konstnärsföreningen Färg och form i Stockholm med 38-årige Bror Hjorth som ordförande ^[2]. Bland andra medlemmar finns Albin Amelin, Sven X-et Erixon och Eric Hallström ^[9].
Juni – Ivar Kreugers motorkryssare tärnan auktioneras ut till Axel Wenner-Gren för 15 000 SEK ^[19].
6 juni – Debutanten Gunnar Ekelöfs Sent på jorden betecknas som den första surrealistiska diktsamlingen i Sverige ^[1].
21 juni – Jack Sharkey, USA besegrar Max Schmeling, Tyskland på poäng i Madison Square Garden under kampen om världsmästartiteln i tungviktsboxning ^[2].

António de Oliveira Salazar

5 juli – António de Oliveira Salazar blir fascistisk premiärminister i Portugal för de kommande 36 åren.
15 juli – Josephine Baker uppträder på China i Stockholm ^[1].
22 juli – Sveriges statsminister Carl Gustaf Ekman återbetalar 50 000 SEK som han för sitt partis räkning mottagit av Ivar Kreuger ^[1].
24 juli – Statsminister Ekman nekar i pressen till all kännedom om och befattning med den check på 50.000 kronor, som han löst in den 13 februari.

Olympiska sommarspelen i Los Angeles

26 juli – 69 personer omkommer då ett segelskolfartyg förliser i storm i Tyskland ^[16].
30 juli – De tionde olympiska sommarspelen invigs i Los Angeles ^[2]. En uppmärksammad bedrift är svenske brottaren Ivar Johanssons guld vid två olika viktklasser ^[6]. och pågår till 14 augusti.
31 juli – riksdagsval i Tyskland får nazisterna 37,4 % av rösterna, och blir största parti, Adolf Hitler gör anspråk på posten som tysk rikskansler ^[2]. Valrörelsen präglas av blodiga gatubråk med många dödsoffer ^[6].
5 augusti – Kungen Gustaf V underrättas om Ekmans förehavanden med den andra penningsumman. Ekman erkänner innehavet, men hans rykte är redan för skadat.
6 augusti
- Motorvägen mellan Köln och Bonn invigs som första motorvägen i Tyskland.
- Första internationella filmfestivalen i Venedig hålls ^[2].
- Carl Gustaf Ekman avgår som svensk statsminister (även som partiordförande för Frisinnade folkpartiet) efter avslöjandet om att han tagit emot pengar av Ivar Kreuger ^[2]. Han skall ha mottagit 50 000 SEK, men nekar först. Han efterträds på båda posterna av handelsminister Felix Hamrin ^[9].
30 augusti – Nazisten Hermann Göring väljs till tyska riksdagens talman ^[2].
September – Mängder av Ivar Kreugers ägodelar går på auktion ^[19].
September – Föllingemeteoriten upptäcks nära Ottsjön, Jämtland
10 september – Tunnelbanelinjen IND Eighth Avenue Subway Line i New York tas i bruk.^[20]
12 september
- Tysklands rikspresident Paul von Hindenburg upplöser Tysklands riksdag efter misstroendeomröstning mot tyska regeringen ^[7].
- En valdebatt med företrädare för partierna sänds för första gången i svensk radio ^[1].
14 september – Över 100 personer omkommer då ett transportåg med främlingslegionärer spårar ur nära Tlemcen, Algeriet ^[16]
17 september – Det svenska andrakammarvalet blir en framgång för SAP ^[1], som vinner 14 mandat och har 104 platser i AK medan de borgerliga har 118. Ett krispaket står överst på SAP:s dagordning ^[9].

Per Albin Hansson

24 september – Per Albin Hansson bildar efter seger i svenska valet en socialdemokratisk regering som börjar bekämpa arbetslösheten med ett åtgärdsprogram ^[2] i sin minoritetsregering. Felix Hamrin avgår som svensk statsminister.
30 september – Bauhaus, högskolan för formgivning i Dessau, Tyskland stänger igen efter nazisternas hatkampanjer ^[2].
9 oktober – Josef Stalin rensar ut 20 motståndare i sovjetiska kommunistpartiet, bland andra Lev Kamenjev och Grigorij Zinovjev från Lenintiden ^[2].
14 oktober – Statistik visar att antalet understödstagare i den svenska fattigvården har ökat dramatiskt under den stora arbetslösheten ^[1].
15 oktober – Fritiof Nilsson Piraten debuterar med Bombi Bitt och jag ^[1].
20 oktober – 26-årige svenske prinsen Gustaf Adolf, svenske kronprinsens äldste son, gifter sig med 24-årige tyska prinsessan Sibylla av Sachsen-Coburg-Gotha ^[2]. Det sker borgerligt.
5 – Sonora Sonora grundas ^[21] av Erik Ljungberg och blir det första helsvenska skivbolaget sedan tidigt 1920-tal.

Presidentval i USA.

8 november – Demokraten Franklin D. Roosevelt vinner presidentvalet i USA ^[2] före republikanen Herbert Hoover.
10 november – Färjestads BK grundas av några pojkar i Håfströms kiosk i Karlstadsorten Färjestad.
17 november – Franz von Papens regering i Tyskland avgår, och en svår parlamentarisk situation börjar ^[2].
3 december – Kurt von Schleicher bildar ny regering i Tyskland ^[7].
17 december – Stockholms rådhusrätt dömer Torsten Kreuger, bror till Ivar Kreuger, till tre och ett halvt års straffarbete för bedrägeri mot köpare av obligationer ^[9].

År 1933[redigera | redigera wikitext]

1 januari - Svenske kuplettsångaren och revyartisten Ernst Rolf begravs, och gatorna i Stockholm kantas av över 60 000 personer ^[9].
3 januari
- Japanska trupper ockuperar Shanghai.
- USA drar tillbaka de soldater man 1926 skickade till Nicaragua ^[22].
10 januari - Röda korset drar igång en kampanj för att hjälpa svältande svenska barn ^[6].
11 januari - Sveriges finansminister Ernst Wigforss vill i statsverkspropositionen höja de jämförelsevis låga svenska skatterna ^[1].
18 januari - Finlands Friidrottsförbund ställer in årets planerade friidrottslandskamp mellan Finland och Sverige på grund av dålig stämning mellan finländska och svenska friidrottare både på och utanför tävlingsbanorna de senaste åren ^[2].
28 januari - Kurt von Schleicher avgår som Tysklands rikskansler ^[23].
30 januari
- Tysklands president Paul von Hindenburg utnämner efter månadslångt politiskt intrigspel Adolf Hitler utnämns till tysk rikskansler ^[2] efter att ha bildat en "nationell" regering bestående av tysknationella och nationalsocialister.
- 10 miljoner tyskar går arbetslösa ^[7].
31 januari - 15 miljoner går arbetslösa i USA ^[7].
Januari - Sedan Sven-Olov Lindholm och hans anhängare uteslutits ur Sveriges Nationalsocialistiska Parti (SNSP) bildar de Nationalsocialistiska Arbetarepartiet (NSAP/SSS).
1 februari - Tysklands riksdag upplöses, och nyval utlyses till 5 mars.^[7]
2 februari - Systrarna Papin, som arbetar som hembiträden i Le Mans, mördar sin arbetsgivares fru och dotter.
7 februari - Hermann Göring skickar ett hotfullt telegram till Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning sedan Torgny Segerstedt skrivit en kritisk artikel om Adolf Hitler ^[9] den 3 februari.
24 februari - Riksförbundet för sexuell upplysning, RFSU, bildas vid ett möte i Stockholm på initiativ av Elise Ottesen-Jensen ^[1]. De vill bland annat verka för friare abort och ökad sexualundervisning i skolan ^[9].

Riksdagshusbranden.

22 februari - I USA förbättrar racerföraren Malcolm Campbell ^[2] sitt hastighetsrekord för bilar till 438,470 kilometer i timmen ^[2].
24 februari - RFSU bildas i Sverige av bland andra Elise Ottesen-Jensen ^[2].
27 februari - Riksdagshuset i Berlin eldhärjas av oklara orsaker, vilket nazisterna använder för att inskränka de demokratiska fri- och rättigheterna ^[2] . Nederländaren Marinus van der Lubbe anklagas för dådet ^[6].

Fullmaktslagen

3 mars - 3 000 personer omkommer vid en jordbävning i Japan ^[24]. Styrkan uppmäts till 8,4.
4 mars
- USA:s president Franklin D. Roosevelt presenterar vid sin ämbetsinstallation, sitt program nya given för att bekämpa arbetslösheten ^[2].
- Texasdemokraten John Nance Garner blir USA:s nye vicepresident efter Kansasrepublikanen Charles Curtis.
5 mars
- NSDAP får 43,9 % av de avgivna rösterna vid riksdagsval i Tyskland ^[7].
- Franske dramatikern Federico Garcia Lorcas Blodsbröllopp ^[6].
20 mars - Det första koncentrationslägret för politiska fångar i Tyskland öppnas. Det är lägret i Dachau strax norr om München ^[2].
21 mars – Adolf Hitler och rikspresident Paul von Hindenburg närvarar vid den tyska riksdagens öppningsceremoni, den så kallade Potsdamdagen. Sammankomsten bojkottas av socialdemokraternas och kommunisternas ledamöter.
23 mars - Tyska riksdagen ger Adolf Hitler oinskränkt makt över Tyskland ^[2] i fyra år utan riksdagen ^[7].
25 mars - Den svenska regeringen framlägger ett stort förslag till hur man skall kunna bekämpa den ekonomiska krisen. Man vill använda statsbudgeten som konjunkturutjämnare och balansera budgeten över en hel konjunkturcykel. Gunnar Myrdal ligger bakom förslaget.
27 mars - Japan går ur NF ^[7].
28 mars - Första övergreppen mot judar i Tyskland ^[7]. Köpbojkott och svåra förföljelser.
Mars - Den svenska arbetslösheten når sin kulmen med 189 225 arbetslösa.

Gestapo

1 april - Nazisterna i Tyskland uppmuntrar till bojkott av judars butiker, och tyska medborgare av judisk börd stängs av från offentliga befattningar ^[2].
5 april - Internationella domstolen i Haag godkänner Danmarks suveränitet över östra Grönland och fördömer Norges ockupation. Norge rättar sig efter utslaget.^[7].
18 april - De svenska byggnadsarbetarna går i strejk sedan arbetsgivarna sänkt lönerna. Konflikten varar till februari 1934 ^[1].
26 april - Gestapo etableras.
28 april - 600 personer deltar vid en luffarkonferens i uppländska Heby i arbetslöshetens spår ^[2].
April
- LO:s ledning ger ut cirkulär 807, vilket markerar starten för en upptrappad kamp mot kommunisterna i de svenska fackföreningarna.
- Regeln att svenska poliser endast får ha batong på dagtid (instiftad 1930) hävs, varför de nu åter får använda sabel dygnet runt.

Chacokriget

2 maj - Adolf Hitler förbjuder fackföreningar i Tyskland.
8 maj - Mahatma Gandhi inleder en hungersstrejk i Brittiska Indien för att tvinga fram förbättringar för de kastlösa.
10 maj
- Paraguay förklarar krig mot Bolivia ^[7].
- Nationalsocialisterna i Tyskland tänder ett bokbål i Berlin ^[2], där böcker av bland andra Heinrich Mann, Erich Maria Remarque, Karl Marx, Heinrich Heine, Ernst Bloch och Sigmund Freud bränns utanför operan.
- Karl Gerhards uttalat antinazistiska revy Oss greker emellan har premiär på Folkan i Stockholm ^[9].
17 maj - Vidkun Quisling, tidigare försvarsminister i den norska bonderegeringen, bildar Nasjonal Samling, Norges nazistparti tillsammans med Johan Bernhard Hjort ^[2].
27 maj - Krisuppgörelsen "Kohandeln" träffas mellan Socialdemokraterna och Bondeförbundet för att göra upp om krispolitiken som får stöd i Sveriges riksdag ^[1]. Denna innebär, att SAP får igenom sitt krav på anslag till arbetslöshetens bekämpande, men inte obligatorisk arbetslöshetsförsäkring och avskaffande av Arbetslöshetskommissionen. Som motprestation måste SAP acceptera att en del offentliga arbeten (reservarbeten) betalas lägre än på den öppna arbetsmarknaden. Bondeförbundet får också igenom en margarinaccis och utbyggnad av den tidigare påbörjade jordbruksregleringen.

Primo Carnera

6 juni - 400 bilar får plats på världens första drive in-biograf i New Jersey ^[6].
10 juni - Sveriges riksdag antar en lag om förbud mot politiska uniformer, vilka har börjat användas på senare tid, framförallt av nazisterna ^[2].
21 juni - Tyskland blir enpartistat ^[7].
29 juni - Primo Carnera, Italien slår Jack Sharkey, USA KO i 6:e rounden i New York under kampen om världsmästartiteln i tungviktsboxning ^[2].
Sommaren (norra halvklotet)
- En avdelning av Nationalsocialistiska Tyska Arbetarpartiets Utlandsorganisation (NSDAP/AO) bildas i Stockholm.
- Den svenska kronkursen knyts till det brittiska pundet.

Vrams Grand Prix

Juli - Svåra skogsbränder härjar i Sverige, där 40 000 tunnland förstörs i Dalarna och Norrland ^[25].
1 juli - Den första reguljära svenska inrikesflyglinjen öppnas mellan Stockholm och Visby ^[2]. Linjen blir succé och på tre veckor har över 600 passagerare åkt med ^[9].
7 juli - Sveriges socialminister Gustav Möller tillsätter en utredning om hembiträdenas situation i Sverige, som är så gott helt oreglerad. Det finns 1933 cirka 50 000 hembiträden i Sverige ^[1], lantbruket undantaget. Hembiträdet Hanna Grönvall är sakkunnig ^[26].
9 juli - Den högsta lufttemperaturen i Sverige, 38 grader, uppmäts i Ultuna ^[27].
14 juli - Samtliga partier med undantag av Nationalsocialistiska tyska arbetarepartiet förbjuds i Tyskland.
22 juli - Wiley Post landar i New York efter att ha genomfört den första soloflygningen världen runt.
3 augusti - LO ansluter sig till fackföreningsinternationalens bojkott av tyska varor.
6 augusti - Vrams Grand Prix, Sveriges första stora internationella Grand Prix-tävling för bilar, går av stapeln.
25 augusti - En jordbävning med styrkan 7,4 drabbar Kina. Cirka 10 000 människor omkommer.
14 september - Den svenska flygplanskryssaren HMS Gotland sjösätts.
22 september - Joseph Goebbels bildar den kulturpolitiska institutionen Reichskulturkammer.
30 september
- Arbetslösheten i Tyskland har sjungit till 3 850 000 ^[7].
- Tunneln mellan Slussen och Ringvägen i Stockholm invigs. Den trafikeras av spårvagnar och kan nu kallas tunnelbana ^[1]. Linjen binder samman Slussen och Skanstull, och efter Skanstull fortsätter resan ovan mark där man passerar Enskede, Svedmyra och Örby ^[9]. Linjen invigs av kung Gustaf V ^[6].
Oktober - UICC, Internationella Cancerunionen, grundas vid en kongress i Madrid.
3 oktober - Fulgencio Batista tar makten i Kuba ^[7] och störtar president Gerardo Machado. USA skickar sin flotta, som dock inte landstiger ^[22].
14 oktober - Tyskland lämnar nedrustningskonferensen i Genève och går ur NF ^[2].
25 oktober - Amerikanske jazzartisten Louis Armstrong kommer på sitt första Stockholmsbesök, och uppträder för fulla hus på Auditorium med Hot Harlem Band ^[9].
28 oktober - Arber i Palestina revolterar mot hög judisk invandringskvot ^[7].
31 oktober - Harry Martinsons Kap Farväl utkommer.

Jättelik valaffisch vid riksdagsvalen i Tyskland 1933: Ett folk, en ledare, ett ja.

- November - Den svenska "statarskolan" slår igenom i svensk litteratur, Moa Martinson debuterar med romanen "Kvinnor och äppelträd", Jan Fridegård med "En natt i juli" ^[2] och Ivar Lo-Johansson med statarromanen "Godnatt, jord" ^[2].
10 november - Ivar Lo-Johansson utger sin första statarroman Godnatt jord ^[1].
12 november - NSDAP får 92 % av rösterna vid riksdagsval i Tyskland, övriga valsedlar förklaras ogiltiga ^[7].
17 november - Sovjetunionen och USA upptar diplomatiska förbindelser ^[7].
20 november - Moa Martinsons debutroman Kvinnor och äppelträd utkommer ^[1].
5 december
- Alkoholförbudet i USA avvecklas ^[2].
- Den svenska justitiekanslern åtalar Populär tidskrift för sexuell upplysning för dess "påträngande" löpsedlar ^[1].
20 december Vapenstillestånd i kriget mellan Paraguay och Bolivia ^[7].
24 december
- Cirka 200 personer omkommer vid en tågkollission i Lagny, Frankrike ^[28].
- Vulkanen Shindake i Japan fick ett utbrott och flera människor omkom när lavamassor begravde flera byar.

År 1934[redigera | redigera wikitext]

1 januari
- Det amerikanska fängelset Alcatraz blir federalt.
- Inför det nya året håller konjunkturen på att förbättras. Arbetslösheten i Sverige är ännu hög, men sjunker ^[1].
15 januari – En jordbävning med styrkan 8,1 skakar gränstrakterna mellan Nepal och Indien. Cirka 11 000 människor omkommer.^[29]
26 januari – En vänskaps- och nonaggressionspakt mellan Tyskland och Polen undertecknas.

Balkanpakten

Österrikiska inbördeskriget

Februari
- Svenske prinsen Sigvard tillkännager att han skall förlova sig med tyskan Erica Patzek ^[30]
- Vasaloppet ställs in på grund av snöbrist ^[2].
4 februari – Den svenska högerns ungdomsförbund Sveriges nationella ungdomsförbund, som är starkt påverkat av nazismen, bryter med moderpartiet, som helt har tagit avstånd från nazismen, och bildar Ungsvenska förbundet ^[2]. Högern bildar i stället Ungsvenskarna, som tar ställning för demokratin ^[9].
9 februari – Balkanpakten bildas genom att Grekland, Jugoslavien, Rumänien och Turkiet undertecknar ett avtal om gemensamt försvar av varje deltagande lands gränser.
12 februari – Gatustrider rasar i Wien och andra städer i Österrike mellan militär och arbetare. Undantagstillstånd införs, SPÖ och fackföreningar förbjuds ^[6].
23 februari – Leopold II efterträder Albert I, som omkommit under bergsbestigning, som Belgiens kung ^[2].
8 mars – 26-årige svenske prinsen Sigvard gifter sig i London med tyskan Erica Patzek mot svenske kungens (Gustaf V) vilja och mister därmed sin prinstitel ^[9].
20 mars – Heinrich Himmler blir chef för all polisverksamhet i Tyska riket.
29 mars – Tysklands riksregering fråntar vetenskapsmannen Albert Einstein hans tyska medborgarskap på grund av hans judiska börd ^[2].
3 april – Köpenhamns första S-tågslinje invigs.
7 april – 41 personer omkommer då ett klippblock störtar ner i Tafjorden ^[16].
8 april – Arbetslösheten i Tyskland har genom omfattande motorvägsbyggen sjunkit till 2,8 miljoner ^[2].
21 april – Den första svenska vårsalongen hålls på Liljevalchs konsthall i Stockholm, Sverige som motvikt till separatutställningarna ^[9].
25 april – I Köpenhamn, Danmark påbörjas bygget av Husassistenternes Byggeforening og Alderdomshjem ^[31].
16 maj
- Svenske konstnären Evert Lundquist har debututställning på Konstnärshuset i Stockholm, Sverige ^[1].
- Den svenska regeringens hjälpprogram för jordbruket godkänns av Sveriges riksdag.
18 maj – Sveriges riksdag antar en lag om sterilisering av "sinnessjuka" eller sinnesslöa som "på grund härav sakna förmåga att lämna giltigt samtycke till åtgärdande" ^[1].
28 maj – Femlingarna Dionne föds i Callender i Ontario i Kanada.
30 maj – Den svenska riksdagen beslutar om arbetslöshetsförsäkring där staten bidrar till fackföreningarnas arbetslöshetskassor ^[1].

Långa knivarnas natt

9 juni – Den amerikanske seriefiguren Kalle Anka debuterar i kortfilmen The Wise Little Hen ^[32].
10 juni – Italien vinner med 2-1 mot Tjeckoslovakien i andra VM-finalen i fotboll spelas i Rom ^[2]
11 juni – Den svenska riksdagen antar en plan för arbetslöshetens bekämpande.
14 juni – Max Baer, USA slår Primo Carnera, Italien på KO i 11:e rounden i New York och blir ny tungviktsvärldsmästare i boxning ^[2].
17 juni – Enligt ny statistik var födelsetalet för 1933 det lägsta som någonsin registrerats i Sverige och det lägsta i Europa ^[1].
30 juni – Under de långa knivarnas natt i Tyskland mördas ledande motståndare till nationalsocialisterna ^[7], bland dem förre rikskanslern general Kurt von Schleicher men även Ernst Röhm och andra ledande personer inom stormtrupperna (SA).
1 juli – En ny svensk vägtrafikstadga, som ger polisen rätt att hindra en berusad förare att fortsätta sin färd, träder i kraft i Sverige ^[1].
8 juli – Dagens Nyheters sportredaktör David Jonasson tar initiativ till Simborgarmärket för att stimulera simkunnigheten i Sverige, män skall simma 200 meter och kvinnor 150 ^[2]. 19 000 personer gör provet första veckan, och kampanjen går under mottot "Varje svensk, en simmare" ^[9].
22 juli – John Dillinger blir skjuten av FBI utanför biografen Biograph.
25 juli – Österrikes förbundskansler Engelbert Dollfuss mördas vid ett misslyckat statskuppförsök av nationalsocialister ^[2] i Wien ^[7].

Adolf Hitler

2 augusti
- Tyska rikets rikspresident Paul von Hindenburg avlider, och Adolf Hitler övertar hans ämbete och kallar sig "Führer" och ledare ^[2]. På en dryg månad har Hitler blivit av med sina två mest potentiella motståndare (se 30 juni)
- Försvarsminister Werner von Blomberg låter den tyska försvarsmakten svära trohetsed till Adolf Hitler som person.
5 augusti – Folkpartiet bildas i Sverige genom sammanslagning av Frisinnade folkpartiet och Sveriges liberala parti ^[2]. Första partiledaren är Felix Hamrin ^[9].
15 augusti
- De amerikanska soldater som den 28 juli 1915 landsteg i Haiti vänder hemåt igen ^[22].
- Sigurd Walléns film Anderssonskans Kalle har premiär. I rollerna ses Thor Modéen, Hjördis Petterson och Julia Cæsar ^[6].
17 augusti – börjar den sovjetiska författarkongressen i Sovjetunionen under vilken den socialistiska realismen förklaras som enda tillåtna konstriktning inom alla konstarter.^[33]
19 augusti – En folkomröstning i Tyska riket godkänner förslaget att förena ämbetena som rikspresident och rikskansler i en person – Adolf Hitler – som därigenom blir tyskarnas Führer.
2 september – Sverige slår Tyskland i en friidrottslandskamp på Stockholms stadion ^[2].
8 september – Cirka 130 personer omkommer då ett passagerarfartyg eldhärjas utanför New Jersey, USA ^[16].
19 september
- Sovjetunionen ansluter sig till NF ^[7].
- Snickare Bruno Hauptmann grips för kidnappning och mord på Charles Lindberghs son ^[6].
21 september – 4 000 personer omkommer då en orkan slår till mot Honshu i Japan ^[4].
29 september – Göteborgs nya stadsteater, ritad av arkitekt Carl Bergsten i funkisstil, invigs ^[2].
2 oktober
- 1 600 personer omkommer vid då en tyfon slår till mot Japan ^[4]. Stora delar av Japans risskörd förstörs ^[34].
- 260 döda vid gruvolycka i Storbritannien ^[16].
- Kommunistledaren Karl Kilbom startar Folket i bild som den svenska arbetarrörelsens motvikt till den "kolorerade veckopressen" ^[6].
9 oktober – Jugoslaviens kung Alexander och den franske utrikesministern Louis Barthou dödas vid ett attentat i Marseille utfört av kroatiska terrorister ^[6] från Ustasja och makedonska VMRO.
16 oktober – Mao Zedong och de kinesiska kommunister börjar marschera mot nordväst efter att ha besegrats av Chiang Kai-sheks soldater i inbördeskriget i sydöstra Kina ^[2].
20 oktober – Statliga AB Tipstjänst, som får monopol på fotbollstips i Sverige, börjar sin verksamhet och 20 % av vinsterna går till den svenska idrottsrörelsen ^[2].
27 oktober – Cirka 100 000 kinesiska kommunister börjar under ledning av Mao Zedong den så kallade Långa marschen
30 oktober – Stortjuvarna Bildsköne Bengtsson och Tatuerade Johansson åker fast i Göteborg ^[35].

Kris i befolkningsfrågan.

November
- Alva och Gunnar Myrdals bok Kris i befolkningsfrågan utkommer och vållar långvarig debatt om befolkningsutvecklingen i Sverige ^[36] och leder till att Befolkningskommissionen, vars förslag får stora betydelse för 1930-talets sociala reformpolitik i Sverige, tillsätts 1935.^[9].
10 november – En grupp svenska officerare anställs av den etiopiske kejsaren Haile Selassie som militära rådgivare.
1 december – Omfattande politiska utrensningar inleds i Sovjetunionen ^[7].
5 december
- Stridigheter mellan Abessinien och Italienska Somaliland utbryter ^[6].
16 december – Ett svenskt kompani om 261 man uppsätts vid Svea livgarde i Stockholm, för att skickas att övervaka folkomröstningen i Saarområdet.
20 december – Det svenska kompaniet avreser från Stockholm.
22 december – Det svenska kompaniet anländer till Saarbrücken i Saar, som fredsbevarande NF-styrka ^[37].
24 december – Julskinkan i Sverige har kostat 1:70 SEK per kilo, och i världsdepressionens spår nöjer sig många med grisfötter för 80 öre per kilo ^[38].
29 december – Pär Lagerkvists ursinnigt antinazistiska pjäs Bödeln har premiär på Vasateatern i Stockholm med Gösta Ekman d.ä. i huvudrollen ^[1].
31 december – Vid nyårsfirandet på Skansen läses Nyårsklockan av skådespelaren Uno Henning, medan den traditionelle uppläsaren Anders de Wahl läser den i radio.

År 1935[redigera | redigera wikitext]

Januari - Kejsar Haile Selassie av Etiopien grundar en militärskola i Holeta.^[39]
1 januari
- Italiens nordafrikanska kolonier Tripolitanien och Cyrenaica slås samman till Libyen.
- 10 år efter starten har Sveriges Radio 700 000 licenser. Vart tredje svenskt hushåll har radio, och bara Storbritannien och Danmark är radiotätare i Europa ^[40].
13 januari - I en folkomröstning i Saarland vill en majoritet på drygt 90 % av de röstande återförenas med Tyskland.^[2]. En neutral kommission under svensk ledning övervakar omröstningen. I det område, som övervakas av den svenska NF-styrkan, går allt lugnt till.
24 januari - Världens första ölburk säljs i Richmond, Virginia. ^[41]
28 januari - Island blir det första landet att legalisera abort på medicinska grunder.
29 januari - Det svenska kronprinsparet Gustaf (VI) Adolf och Louise Mountbatten återkommer till Sverige från sin resa till Orienten.
18 februari - Den svenska NF-styrkan lämnar Saarområdet och anträder hemresan.
20 februari – Dansk-norska Caroline Mikkelsen landstiger som första kvinna på Antarktis
23 februari - Den svenska NF-styrkan upplöses i Stockholm.
26 februari
- Radarn demonstreras för första gången.
- Turkiet inför en lag som ålägger alla medborgare att bära familjenamn ^[2].
2 mars - Den första Volvon med strömlinjeformad kaross - PV 36 Carioca - presenteras ^[1] och är företagets första strömlinjeformade personbil ^[9].
5 mars - Leni Riefenstahlss film "Viljans triumf", om de tyska nationalsocialisternas partidagar 1934, har biopremiär i Berlin ^[2].
16 mars - Tyskland inför allmän värnplikt, vilket strider mot Versaillesfördraget ^[2], och Adolf Hitler meddelar att Tyskland skall återupprusta.
25 mars - I Storlien vinner Sigge Bergman Sveriges första internationella slalomtävlingar ^[6].
8 april - Ingrid Bergman och Gösta Ekman d.ä. spelar huvudrollerna när Gustaf Molanders filmatisering av Hjalmar Bergmans Swedenhielms har premiär ^[6].
13 april - Publiken strömmar till sedan flera av konstnären Bror Hjorths skulpturer på Färg och form i Sverige avlägsnats på grund av anstötlighet ^[9].
17 april - NF överlämnar ett dokument där man protesterar mot Tysklands upprustning ^[2].
28 april - Moskvas tunnelbana invigs ^[2].
1 maj - Tyskan Leni Riefenstahl får pris för filmen "Viljans triumf" ^[6].
13 maj - Adolf Hitlers ställeföreträdare Rudolf Hess besöker Stockholm, inbjuden av svensk-tyska föreningen ^[2].
24 maj - Prinsessan Ingrid gifter sig i Stockholm med kronprins Frederik (IX) av Danmark, bröllopskortegen följs av nästan 250 000 åskådare ^[2]. De vigs i Storkyrkan ^[9].
25 maj - Vid tävlingar i USA hoppar Jesse Owens, USA längdhopp med nya världsrekordlängden 8,13 meter ^[2].
27 maj
- Den svenska riksdagen firar 500-årsjubileum, vilket firas i Arboga, där den första riksdagen hölls av Engelbrekt Engelbrektsson 1435, samt vid riksdagshuset i Stockholm ^[42].
- Jaktplanet Curtiss P-36 flyger för första gången.
28 maj - En utredning föreslår övergång till högertrafik i Sverige från 1938. Kostnaden beräknas till 10 miljoner SEK ^[1].

Boulderdammen i USA färdig.

Bröllopet mellan prinsessan Ingrid och kronprins Fredrik

29 maj - Boulderdammen står färdigbyggd i USA.
31 maj - En jordbävning med styrkan 7,5 på Richterskalan förstör stora delar av staden Quetta i Brittiska Indien nära gränsen mot Afghanistan varvid cirka 25 000 människor omkommer ^[43].
3 juni - Det svenska Högerpartiets ordförande Arvid Lindman avgår och efterträds av Gösta Bagge ^[9].
5 juni - Sveriges riksdag höjer folkpensionen i Sverige till lägst 320 SEK om året ^[2].
10 juni - Anonyma Alkoholister bildas av börsmäklaren William Griffith Wilson och läkaren Robert Holbrook Smith i Akron, Ohio i USA.
13 juni - I USA vinner Jim Baddock, USA mot Max Baer, USA i kampen om världsmästartiteln i tungviktsboxning ^[2].
14 juni - KF meddelar att man förvärvat aktiemajoriteten i Paul U. bergström AB, varuhuset PUB vid Hötorget i Stockholm ^[9].
1 juli
- I Norge byter "Møre fylke" namn till Møre og Romsdal fylke. ^[44]
- Den svenska förordningen om tyst trafik träder i kraft, vilken innebär förbud mot att onödigtvis avge signal i tätbebyggt område ^[1].
10 juli - Gösta Bagge ersätter Arvid Lindman som svensk högerledare ^[2].
16 juli
- Svåra antisemitiska kravaller utbryter i Berlin inspirerade av den tyska premiären på den svenska filmen Pettersson och Bendel.
- De första parkeringsmätarna börjar användas i Oklahoma City.
7 augusti - En utredning angående de svenska skyddshemmen för unga avslöjar svåra missförhållanden ^[1].
27 augusti - 1930 års försvarskommitté förordar en förstärkning av det svenska försvaret igen efter nedrustningen 1925 ^[1], på grund av den allt mörkare situationen utomlands.
29 augusti - Svenskfödda drottning Astrid av Belgien omkommer i en bilolycka vid Vierwaldstättersjön i Schweiz ^[2]. Hennes make kung Leopold undkommer med lättare skador.
Augusti - Ett svensk-etiopiskt vänskaps- och handelsavtal undertecknas, trots italienska protester.
13 september - Skådespelaren Judy Garland gör en audition hos filmbolaget MGM, vilken leder till att hon får göra ett flertal filmer för dem.

Nürnberglagarna.

15 september - Hakkorsflaggan blir Tysklands nya nationalsymbol ^[2] och Nürnberglagarna träder i kraft i Tyskland, varvid de tyska judarna förlorar sitt medborgarskap ^[6].
1 oktober - Generalmajor Eric Virgin tvingas, på svenska UD:s uppmaning, lämna sin tjänst hos den etiopiske Haile Selassie, eftersom han börjar reta italienarna för mycket.

Abessinienkrisen.

3 oktober - Italien invaderar Abessinien utan krigsförklaring ^[2].
4 oktober - Göteborgs konserthus, ritat av Nils Einar Eriksson, invigs ^[1].
6 oktober - UD får meddelande om att fyra av de fem svenska officerarna i etiopisk tjänst har begärt avsked ur svenska armén. Detta har de gjort för att kunna kämpa i Abessinienkriget på Abessiniens sida, utan att kompromettera Sverige, som är neutralt i kriget.
8 oktober - De svenska officerarna i Abessinien beviljas avsked.
10 oktober - Operan Porgy och Bess av George Gershwin uruppförs i New York.

Slussen.

15 oktober - Trafikkarusellen Slussen i Stockholm invigs och väcker internationell uppmärksamhet ^[1].
23 oktober - Efter två veckors insamling av medel kan svenska Röda Korset sända fem ambulanser med personal till det av Italien överfallna Abessinien ^[1].
28 oktober - Eyvind Johnsons "Här har du ditt liv"., andra delen i hans romantrilogi "Romanen om Olof", kommer ut ^[9].

Monopol

4 november - Den första långfilmen i färg, amerikanska Fåfängans marknad, visas i Sverige, i Stockholm ^[9].
5 november - Sällskapsspelet Monopol kommer ut på marknaden i USA.
14 november
- Storbritannien går till parlamentsval. Resultatet blir ännu en stor majoritet för den nationella koalitionsregeringen, om än något minskad sedan förra valet. Det största oppositionspartiet, Labour, går framåt.
- Nürnbergslagarna i Tyskland träder i kraft och personer av judisk börd förbjuds att vara tyska medborgare, rösta i politiska val och inneha offentlig tjänst ^[2].
- Harry Martinsons självbiografiska roman Nässlorna blomma kommer ut ^[1].
18 november - Sanktioner mot Italien inleds. Flera stater, bland dem Tyskland, deltar inte i bojkotten ^[7].
19 november - Västerbron i Stockholm invigs ^[1].
28 november - Det första elektriska tåget på sträckan Krylbo-Bollnäs körs.
December - Glassen puckstång börjar säljas, med eller utan choklad ^[2].
11 december - Svenska Radioaktiebolaget påbörjar försök med reguljära TV-sändningar från sina lokaler på Kungsholmen i Stockholm ^[9].
15 december - Jan Fridegårds delvis självbiografiska roman Jag Lars Hård kommer ut och anses av en del kritiker som alltför rå ^[1].
23 december - Befolkningskommissionen i Sverige, tillsatt efter makarna Myrdahls bok Kris i befolkningsfrågan, föreslår skattelättnader för att stimulera barnafödandet ^[1].
30 december - En svensk ambulansgrupp i Abessinien, på plats för att hjälpa till med krigssjukvården, anfalls av italienska bombflygplan ^[2]. Svenske sjukvårdaren Gunnar Lundström dödas, vilket leder till häftiga internationella protester ^[2].

År 1936[redigera | redigera wikitext]

1 januari
- Ljungby får stadsprivilegium.
- Dansfilmen Top Hat med Fred Astaire och Ginger Rogers har biopremiär i Sverige ^[6].
8 januari – Enligt rapport till Medicinalstyrelsen finns det 13 spetälska i Sverige ^[1].
13 januari – Den amerikanska långfilmen Anna Karenina, med Greta Garbo i titelrollen, har biopremiär i Sverige ^[2].
16 januari – Den svenska stiftelsen Solstickan bildas. Överskottet på försäljning av tändsticksaskar med etikett ritad av Einar Nerman skall gå till kroniskt sjuka barn och gamla ^[1].
20 januari – Vid Georg V:s död efterträds han som kung av Storbritannien av sin son Edvard VIII. Den 11 december samma år abdikerar han, för att kunna gifta sig med sin älskarinna Wallis Simpson.
23 januari - Kvarngatan 6 i Stockholm var adressen där tårgas användes för första gången för att oskadliggöra en dubbelmördare som barrikaderat sig i en lägenheten. Tårgasen, bromaceton, sprutades in i lägenheten med hjälp av en insektsspruta försedd med gummislang som stoppades in i nyckelhålet. Man bröt sig sedan in i lägenheten, men dubbelmördaren hade skjutit sig och avled på väg till sjukhuset.

Fantomen

5 februari – Charlie Chaplins långfilm Moderna tider har biopremiär i USA ^[2].
6 februari – De 4:e olympiska vinterspelen invigs i Garmisch-Partenkirchen, med de första olympiska tävlingarna i alpin skidåkning som nyhet ^[2].
15 februari – I Berlin presenteras Adolf Hitler den första Volkswagenbilen på en bilutställning. Bilmodellen byggs på uppdrag av Adolf Hitler ^[2].
16 februari – De spanska vänsterpartierna, som gått samman i "folkfronten", skördar stora valframgångar och kan bilda spansk regering ^[6].
18 februari – Lee Falks tecknade serie "Fantomen" pubcliceras för första gången i New York Journal ^[2].
26 februari – Volkswagenfabriken öppnas i Tyskland.
29 februari – Den abessinska nordarmén på 25 000 man krossas under Italiens offensiv ^[2].
7 mars – Tyskland återtar demilitasierade Rhenlandet i strid med Versaillesfreden ^[2] och Adolf Hitler förklarar Locarnopakten från oktober 1925 upphävd ^[7].
10 mars – Storbritannien ökar militäranslagen ^[7].
Mars – I Sverige bildas "Hembiträdesföreningarnas samarbetskommité" på initiativ av Hanna Grönvall ^[45].
1 april – Österrike inför allmän värnplikt ^[7].
2 april – Elektrifieringen av norra stambanan är klar i och med att sträckan Bollnäs-Ånge öppnas för elektrisk trafik ^[1].
15 april – Charlie Chaplins film Moderna tider har svensk premiär i Stockholm ^[9].
20 april – Upplopp utbryter bland araberna i Palestina, som protesterar mot talrik judisk invandring ^[2]. Flera personer dödas ^[6].
28 april – 16-årige Faruk blir kung av Egypten ^[2].
April – Anna Haijby skriver till Stockholms rådhusrätt och begär skilsmässa, eftersom hon hävdar, att hennes man Kurt har varit otrogen med svenske kungen, Gustaf V.

Ormsjöolyckan

Stockholm-Bromma flygplats

2 maj – Hovfunktionärer kallar till krismöte, vilket leder till Haijbyaffären, då det svenska hovet 1936-1947 betalar 250 000 kronor till Kurt Haijby, för att han inte skall avslöja något.
5 maj – Italienska soldater går in i Addis Abeba ^[6].
9 maj – Efter att Italien formellt annekterat Abessinien förklarar Benito Mussolini kriget avslutat ^[2].
12 maj
- Sanktionerna mot Italien upphävs ^[7].
- Ormsjöolyckan i södra Lappland kräver 14 timmerflottares liv då deras motorbåt kapsejsar.
21 maj – Sveriges riksdag beslutar att den obligatoriska 6-åriga folkskolan i Sverige skall förlängas med ett läsår ^[2].
23 maj – Stockholms första reguljära flygplats på land invigs i Bromma ^[2] av kung Gustaf V ^[9].
Maj – LO och SAF inleder förhandlingar i Saltsjöbaden.
10 juni – Aerotransports Fokkerplan "Lappland" störtar strax efter start på Bulltofta flygfält, 12 skadas och en person omkommer.
11 juni – Den svenska riksdagens borgerliga majoritet fattar över huvudet på den socialdemokratiska regeringen beslut om förstärkning av det svenska försvaret, vilket får den svenska regeringen att avgå ^[1]. Grundutbildningstiden ökar från 90 till 150 dagar och Försvarsstaben, överbefälhavarens ledningsorgan i fred, bildas.
13 juni – Den borgerliga oppositionen i Sveriges riksdag fäller ett förslag om dyrortsgruppering av de svenska pensionerna ^[46].
15 juni – Den svenska socialdemokratiska regeringen avgår ^[9] efter de båda händelserna 11 och 13 juni.
19 juni
- I New York vinner Max Schmeling, Tyskland mot Joe Louis, USA på KO i 12:e ronden under kampen om världsmästartiteln i tungviktsboxning, vilket nazisterna i Tyskland hälsar med jubel som ett "bevis för den ariska rasens överlägsenhet över den svarta" ^[2].
- Sveriges statsminister Per Albin Hansson avgår och efterträds av Axel Pehrsson-Bramstorp i en ren bondeförbundsregering med mycket smalt parlamentariskt underlag. Denna regering sitter i endast några månader, i avvaktan på höstens val, och kallas för "Semesterregeringen" ^[1].
- Salaligan rånar bankbudet Elon Pettersson på avlöningskassan från Strå kalkbruk, varvid han skjuts med flera skott. Detta blir Salaligans sista mord.
22 juni – Lantbrukaren Albert Johansson och hans son Thure finner ett bevarat 1300-talslik vid gården Bocksten i Rolfstorp i Halland. Fyndet, som ger en god bild av 1300-talets klädedräkt, ställs ut på Varbergs museum och blir känt som Bockstensmannen.
24 juni – Tre medlemmar ur Salaligan, bland annat 28-årige ledaren Sigvard Tuneman, grips efter fem mord ^[2] som är ouppklarade ^[1]. Bland annat har de skjutit ner och rånat ett bankbud i trakterna kring Sala, morden har begåtts från 1930 och framåt ^[9].
26 juni – Salaligan arresteras.
28 juni – Italiensk-abesinska kriget slut ^[7].

Spanska inbördeskriget

13 juli – De spanske politikern José Calvo Sotelo mördas.
18 juli – Francisco Franco och andra generaler gör en statskupp mot den nyligen folkvalda vänsterrepublikanska regeringen, och inbördeskrig bryter ut ^[2]. Kuppen utförs i Spanska Nordafrika ^[7].
20 juli – För första gången i modern tid tänds den olympiska elden på Olympen i Grekland och förs till värdlandet (Tyskland) för de olympiska spelen.
24 juli – Carl Milles Orfeusgrupp utanför Konserthuset i Stockholm avtäcks ^[2].
26 juli – Den första kapprodden med kyrkbåtar på Siljan hålls.

De 9:e olympiska sommarspelen hölls i Berlin.

Inlandsbanan

1 augusti – De 9:e olympiska sommarspelen öppnas i Berlin ^[2].
4 augusti
- Sven Hedin håller tal vid Berlin-OS.
- Japan slår Sverige med 3-2 i fotbollsturneringen vid olympiska sommarspelen i Berlin ^[6], vilket Sven Jerring refererar med "Japaner, japaner, japaner".
15 augusti – Sverige förklarar sig neutralt i spanska inbördeskriget ^[9] och förklarar sig inte vara bundet av NF:s sanktionsbestämmelser.
24 augusti – Under Trotskijprocessen i Sovjetunionen låter Josef Stalin avrätta 16 tidigare höga partifunktionärer ^[2].
13 september – 74 personer omkommer då ett klippblock störtar rakt ner i Loensjön i Norge, och en flodvåg utlöses som spolar bort byarna Bødal och Nesdal ^[16].
20 september – Vid det svenska valet till Andra kammaren får socialdemokraterna 49,5% av rösterna ^[1]. Nazisterna gör sitt bästa val i Sverige någonsin med 0,7%.
28 september – SAP under ledning av Per Albin Hansson bildar koalitionsregering med Bondeförbundet efter socialdemokratiska framgångar i svenska valet ^[2].
29 september – SJ:s generaldirektör Axel Granholm drar samman de sista rälsbitarna på Inlandsbanan ^[47]^{[ifrågasatt uppgift]}
22 oktober – I Spanien bildar antifascistiska frivilliga från hela Europa bridgader mot Francesco Franco ^[2].
23 oktober – Tyskland och Italien stöder Francisco Franco med "frivilliga" och vapen ^[7].
24 oktober – Tyskland erkänner det italienska kejsardömet Abessinien ^[7].
25 oktober – Adolf Hitler och Benito Mussolini tillkännager axeln Rom-Berlin.
1 november – Militäralliansen Rom-Berlin proklameras ^[7].

Presidentval i USA.

3 november – Demokraten Franklin D. Roosevelt vinner presidentvalet i USA ^[7] före republikanen Alf Landon.
19 november – Birger Furugårds nazistparti Svenska Nationalsocialistiska partiet upplöses. Medlemmarna uppmanas ansluta sig till det av Sven-Olov Lindholm ledda Nationalsocialistiska arbetarpartiet ^[1].
25 november – Adolf Hitler och Benito Mussolini bildar en pakt i Berlin om "gemensamt motstånd mot världskommunismen" ^[2].
28 november – 1937 års psalmbok börjar användas i Sverige ^[48].
30 november – På Evert Taubes initiativ bildas samfundet "Visans vänner" i Sverige ^[2].
8 december – Den svenske journalisten Barbro Alvings (Bang) ögonvittnesskildringar från spanska inbördeskriget börjar publiceras i DN ^[9].
9 december – 14 personer omkommer vid flygolycka i London ^[16].
10 december – Eugene O'Neill från USA blir förste renodlade dramatiker som får Nobelpriset i litteratur ^[9].
11 december – Edvard VIII abdikerar från den brittiska tronen för att kunna gifta sig med den frånskilda amerikanskan Wallis Simpson, då reglerna och parlamentet inte godkänner att han förblir kung, om han gifter sig med henne.^[2] Han efterträds samma dag som kung av Storbritannien av sin bror Georg VI.
16 december – Hovrätten för övre Norrland invigs i Umeå.
26 december – Filmen Söder om landsvägen med Edvard Persson har premiär på biografen Astoria i Stockholm ^[9].

År 1937[redigera | redigera wikitext]

8 januari – Den svenske teologen och kommunisten Olle Meurling rapporteras stupad. Han är en av de första svenskar som rest som frivillig till spanska inbördeskriget för att strida mot Francisco Franco ^[9].
23 januari – 17 personer ställs inför rätta i Moskva för att ha deltagit i en komplott, ledd av Leon Trotskij, för att störta Sovjetunionen ^[7].
30 januari – Fullmaktslagen som ger Adolf Hitler diktatorsmakt förlängs i fyra år ^[7].
31 januari – I Sovjetunionen avrättas 31 personer, åtalade och dömda för bl.a landsförräderi.
1 februari – Radiotjänst börjar i Sveriges radio sända "Klockspelet" från stadshustornet samt "Dagens dikt" och "Dagens melodi" ^[2]. Esaias Tegnérs "Det eviga" blir första dikten ut ^[49].
8 februari
- Fascisterna erövrar Málaga ^[2].
- Pilsnerfilmen Pensionat Paradiset har premiär på Skandia (biograf) i Stockholm. Filmen möter stark kritik och vissa kallar filmen en samhällsfara ^[9].
16 februari – Patent på nylon utfärdas i USA av kemikoncernen Du Pont. Nylon är den första helt syntetsika konstfibern, och uppfanns av kemisten Wallace Carothers ^[2].
22 februari – Salaligan döms till straffarbete.
23 februari – Det styrande Kuomintangpartiet i Kina säger nej till samarbete med Kinas kommunistiska parti ^[6].
25 februari – Sveriges Författarförbund kallar till protestmöte om de så kallade pilsnerfilmerna i Stockholms konserthus.
3 mars – Sveriges riksdag utfärdar förbud för svenskar att ta värvning i spanska inbördeskriget ^[1].
8 mars – Den danske statsministern Thorvald Stauning avvisar tanken på ett nordiskt försvarsförbund vid ett tal i Lund.
13 mars – Svenska Resebyråföreningen, SRF, bildas.
20 mars – Vid slaget vid Guadaljara segrar de spanska republikanerna mot Francos trupper.
1 april
- Brittiska Indien får en ny författning som ger delstaterna visst självstyre, och Burma skiljs från Indien.^[7]
- I Tyskland uppgår Lübeck i delstaten Preussen.^[50]
8 april – Skräddaren LH Hådén i Hudiksvall blir Sveriges miljonte radiolicensinnehavare ^[51].
18 april – Råsunda fotbollsstadion i Råsunda municipalsamhälle i Solna landskommun invigs, som Nordens största idrottsarena, med fotbollsmatchen AIK-Malmö FF ^[2], som följs av nästan 25 000 åskådare ^[9].

Guernica bombad.

26 april – Den baskiska staden Guernica i Spanien bombas av den tyska luftwaffeavdelningen Condorlegionen på begäran av Francisco Franco ^[2].

Golden Gate-bron

27 april – Golden Gate-bron i San Francisco öppnas för trafik ^[6].

Hindenburgkatastrofen

6 maj – Det vätgasfyllda tyska luftskeppet Hindenburg fattar eld vid landningen i Lakehurst nära New York och 33 personer omkommer.
8 maj – Sveriges riksdag inför moderskapspenning, mödrahjälp och barnavårdscentraler ^[2]. Moderskapspenningen är statlig ^[1]. Detta sker efter att barnafödandet i Sverige minskat drastiskt sedan åren kring 1900, och man vill utjämna de ekonomiska förhållandena mellan barnlösa och barnrika familjer ^[9]. Moderskapspenningen införs från årsskiftet 1937-1938 ^[52], är behovsprövad och införs på förslag av befolkningskommissionen.
12 maj – Georg VI av Storbritannien och drottning Elizabeth kröns i Westminster Abbey i London ^[2].
17 maj – Råsunda fotbollsstadion i Råsunda municipalsamhälle i Solna landskommun, Nordens största idrottsarena, invigs internationellt med en landskamp Sverige-England, som engelsmännen vinner med 4-0 ^[1].
28 maj – Neville Chamberlain blir ny brittisk regeringschef efter Stanley Baldwin ^[7].
8 juni – Carl Orffs Carmina Burana uruppförs i Frankfurt am Main ^[6].
11-12 juni – I Sovjetunionen likviderar Josef Stalin de högsta militära cheferna ^[7].
13 juni – På Värmdö i Sverige invigs Sveriges första gymnastikfolkhögskola, "Lillsved".
14 juni – Irländska fristaten byter namn till Eire och förklarar sig självständig ^[7].
15 juni – Med Social Security Bill skall ålderspension och arbetslöshetsförsäkring införas i USA ^[7].
22 juni – Joe Louis, USA besegrar Jim Baddock, USA på KO i 8:e ronden i Chicago och blir tungviktsvärldsmästare i tungviktsboxning ^[2].

Krig: Kina-Japan.

6 juli – Den brittiska planen för delning av Palestina i en arabisk stat, en judisk och ett mandatområde med de heliga platserna avvisas ^[7].
7 juli – Intermezzot vid Marco Polo-bron i Peking utlöser det andra sino-japanska kriget.
8 juli – Japan anfaller Kina ^[2], erövrar Peking vid slutet av juli ^[7] och Tsientsin.
21 juli – Eamon de Valera väljs till Eires president.
28 juli – IRA gör ett misslyckat bombattentat mot brittiska kungaparet i Belfast ^[6].
Augusti – Japan flygbombar Shanghai, och kinesiska kommunister och nationalister börjar samarbeta mot japanerna ^[6].
6 augusti – Järnvägen Inlandsbanan i Sverige är helt färdig då etappen mellan Gällivare och Kristinehamn invigs ^[2] med sträckan Arvidsjaur-Jokkmokk ^[9].
13 augusti – Japan invaderar Kina och anfaller Shanghai.
23 augusti – Jewish Agency vill ha direkt förhandling mellan araberna och judarna innan Palestina delas ^[7].
10 september – Mao Zedong sluter fred med Chiang Kai-shek för att bekämpa Japans angrepp på Kina ^[7].
18 september – Den nya radiostationen i Hörby tas i bruk ^[2].
25 september – Benito Mussolini besöker Adolf Hitler håller ett gemensamt fredsmöte i Berlin ^[2].
19 september – Landsberg am Lech anges som Ungdomens stad, nationalsocialismens tredje viktigaste.
1 oktober – Radiotjänst startar programmet "Dagens Eko" ^[2], 15 minuter varje dag med nyheter och kommentarer.
15 oktober – En väldig silverskatt från 1700-talet, i tre stora kopparkittlar, Loheskatten, hittas i ett hus i Gamla stan i Stockholm ^[1].
17 oktober – 300 musiker protesterar i ett spelande demonstrationståg mot att icke-svenska musiker får arbetstillstånd i Sverige ^[1].
21 oktober – Roberto Ortiz väljs till Argentinas president.
Oktober – "Frontkämparnas stödfond" bildas för att samla in pengar till tobak, kläder och litteratur åt de svenskar, som kämpar i spanska inbördeskriget.
5 november – I det så kallade Hossbach-protokollet förklarar Adolf Hitler sin avsikt att föra krig.
6 november – Italien går med i antikominternpakten ^[53].
26 november – En ny svensk psalmbok stadfästs av Sveriges ecklesiastikminister Arthur Engberg ^[2], vilken godkändes av Kyrkomötet 1936 ^[9].
29 november – Operasångaren Jussi Björling gör succédebut i Carnegie Hall i New York ^[9].
1 december – Japan erkänner Francisco Francos regim i Spanien ^[7].
6 december – En svensk uppfinning för byggbranschen, perspektivfönstret, presenteras ^[1].
11 december – Italienska stora rådet beslutar att Italien skall lämna NF ^[2].
17 december – Docenten Nanna Svartz blir Sveriges första kvinnliga professor i medicin ^[1] samt Sveriges första kvinnliga professor i statlig tjänst ^[9], åren 1938-1957 är hon professor i medicin vid Karolinska institutet ^[9].

År 1938[redigera | redigera wikitext]

Januari - Operation Hitlerjugend, ett led i den stora utrensningen, inleds i Sovjetunionen.^[54]
1 januari - I Finland grundas Lapplands län genom utbrytning ur Uleåborgs län. ^[55]
17 januari - 20 000 personer inom den svenska hotell- och restaurangbranschen lockoutas. Så gott som alla svenska hotell och restauranger är stängda i två månader ^[1].
18 januari - Gösta Ekman d.ä. jordfästs, 100 000 personer följer sorgetåget, och SR tystnar i en minut ^[9].
19 januari - Vjatjeslav Molotov blir Sovjetunionens nye regeringschef ^[2].
27 januari - Den första domen till den nya svenska strafformen ungdomsfängelse avkunnas ^[1].
4 februari - Tyske rikskanslern Adolf Hitler tar befälet över den tyska krigsmakten.
10 februari - Vid val i Nordirland visar att befolkningen inte vill övergå från Storbritannien till Irländska republiken ^[7].
24 februari - Första nylonprodukten börjar tillverkas i USA och är en tandborste ^[6].
26 februari - Befolkningskommissionen föreslår skolmåltider för folkskolebarn ^[1].
27 februari - Svenska kyrkan börjar använda 1937 års psalmbok.
9 mars - Tyska soldater tågar mot Österrike ^[7].
12 mars - Österrike invaderas av tyska trupper, folkmassor jublar ^[2].

Anschluss

13 mars - Adolf Hitler proklamerar att Österrike är en del av det Tyska riket genom Anschluss (anslutning) ^[7].
15 mars - Nya massavrättningar genomförs i Sovjetunionen ^[7].
18 mars
- Många civila dödade då Francisco Franco-sidans flyg bombar Barcelona ^[6].
- Skådespelaren Pauline Brunius utnämns till Dramatens första kvinnliga chef ^[2] då hon efterträder Olof Molander.
20 mars - Mexiko förstatligar alla oljebolag ^[7].
23 mars - Sveriges riksdag beslutar att göra första maj till svensk allmän helgdag från 1939 ^[2].
26 mars - För att inom Sverige behålla pengar som läggs på utländska lotterier grundar den svenska riksdagen statliga Svenska Penninglotteriet AB ^[1].
26 mars - En befolkningskommission i Sverige föreslår att de svenska skolorna bjuder på skolmåltid varje skoldag.
6 april - Astrid Kindstrand blir Sveriges första kvinnliga nyhetsuppläsare i radio, vilket leder till en folkstorm av protester.
8 april - Automatisering med fingerskiva på telefonapparaterna är nu helt genomförd i Stockholm ^[1].
22 april - Sverige inför visumtvång för österrikiska medborgare på grund av att deras nationalitet anses oklar efter den tyska annekteringen föregående månad ^[9].
28 april - Storbritannien och Frankrike ingår försvarsallians ^[7].
29 april - Disciplinstraff som prygel och mörk cell förbjuds helt inom den svenska fångvården ^[2].
April - Svenska småföretagares riksförbund antar en resolution mot "den stora invandringen".

Sjöhistoriska museet

4 maj
- Vatikanstaten erkänner Francisco Francos regim ^[7].
- Mot bakgrund av den hotande uppladdningen i Europa beviljar den svenska riksdagen kraftigt höjda försvarsanslag ^[1].
5 maj - Vatikanen erkänner Francisco Francos regering i Spanien.
10 maj - Den svenska riksdagen beslutar att inrätta Statens institut för folkhälsan ^[1], främst för att främja förebyggande sjukvård ^[9].
18 maj
- Filmen "Dimmornas kaj" med Jean Gabin har biopremiär i Paris ^[6].
- Den svenska lagen om förbud om preventivmedelsförsäljning upphävs ^[2].
26 maj - Sveriges riksdag beslutar om folktandvård ^[56].
28 maj - Sjöhistoriska museet i Stockholm invigs.

Radiumhemmet

Juni - över 200 personer omkommer vid en tågolycka i Okayama, Japan ^[16].
1 juni
- Stålmannen debuterar i serieform.
- Direktflyg mellan Stockholm och Paris startar.
2 juni - Den svenska riksdagen beslutar om 12 dagars (två veckor) lagstadgad betald semester med bibehållen lön för alla svenskar ^[2] anställda i allmän eller enskild tjänst ^[9].
10 juni - Den svenska regeringen ger hemliga direktiv för säkerhetstjänstens arbete vid krig eller krigsfara. Man skall övervaka personer, post-, telegraf-, telefon- och radiotrafik.
11 juni - Radiumhemmet vid Karolinska institutet i Stockholm invigs ^[1].
14 juni - Norge tillåter kvinnliga präster ^[7].
16 juni - Kung Gustaf V firas på 80-årsdagen ^[57].
17 juni - En ny svensk abortlag tillåter abort på medicinska, humanitära, eugeniska (rashygieniska) eller sociala indikationer.
19 juni - Vid VM-finalen i fotboll i Paris vinner Italien finalen mot Ungern med 4-2 ^[2] medan Brasilien slår Sverige med 4-2 i bronsmatchen.
26 juni - Joe Louis, USA försvarar världsmästartiteln då han slår ut Max Schmeling, Tyskland i första ronden i USA.
28 juni - En meteorit vägande 450 ton träffar jorden vid Chicora, Pennsylvania i USA.
30 juni - Skulptören Carl Milles öppnar sitt hem på Lidingö, Sverige för allmänheten ^[6].
1 juli - Radiotjänst inleder försök med sändningar utanför Sverige ^[1].
24 juli – 53 personer omkommer då ett militärflygplan störtar vid flyguppvisningar i Colombia ^[16].
25 juli - Det svenska norska "Georg Branting"-kompaniet är ett av de första, som går över floden Ebro i Spanien, en avgörande händelse i spanska inbördeskriget.
4 augusti - Svenskan Sally Bauer simmar över Kattegatt på sexton och en halv timme ^[1]. En vecka senare simmar hon över Ålands hav på 13 timmar ^[6].
7 september - Luftförsvarsövningar inleds i Sverige genom att hela Stockholm mörkläggs ^[1].
8 september - Sverige och Finland enas om ett gemensamt försvar av Åland. Sovjet svarar med att befästa Leningradområdet på finskt territorium.
12 september - Filmen Robin Hoods äventyr, med Errol Flynn i huvudrollen, har svensk biopremiär ^[6].
17 september - Andra EM i friidrott inleds i Wien (det första där damtävlingar var tillåtna även om herrtävlingen inledd 3 september i Paris var separat)
22 september - Den svenska försvarsberedskapen stärks på grund av det alltmer instabila politiska läget i Europa genom inkallelser av en fjärdedel som varit inkallade under svenska sommaren 1938 ^[9].
27 september
- Världens största fartyg, Queen Elisabeth på 83 670 bruttoregisterton, lämnar varvet i Liverpool ^[2].
- Disneys första tecknade långfilm, Snövit och de sju dvärgarna, har svensk premiär.

Münchenöverenskommelsen

29-30 september - Efter överläggningar mellan Tysklands rikskansler Adolf Hitler, Italiens diktator Benito Mussolini, Storbritanniens premiärminister Neville Chamberlain och Frankrikes president Édouard Daladier i München undertecknar dessa fyra, för sina länders räkning, Münchenöverenskommelsen. Den innebär bland annat att Tjeckoslovakien tvingas avträda Sudetlandet till Tyskland. När Neville Chamberlain kommer hem till Storbritannien menar han, att freden har räddats och säger att vi har fått "fred i vår tid" ^[2].

Tyska trupper marscherar in i Sudetlandet

1 oktober - Tyska trupper marscherar in i Sudetlandet ^[7].
1 oktober-8 oktober - Polen och Ungern annekterar delar av Tjeckoslovakien ^[7].
5 oktober - Tjeckoslovakiens president Edvard Beneš avgår från sitt ämbete.
10 oktober - Författaren Ludvig "Lubbe" Nordström inleder sina radioföredrag om "Lort-Sverige" som väcker stor upprördhet ^[1] genom att beskriva levnadsförhållandena på den svenska landsbygden ^[9].
15 oktober - Tyskland beslutar att märka alla judiska pass med ett rött "J", efter påstötningar från bland andra Sverige ^[6].
24 oktober - Omfattande vindsröjning anordnas i Stockholm i luftskyddets intresse för att bli av med brännbart material på vindarna.
30 oktober - En radioutsändning av 22-årige H.G. Wells roman Världarnas krig, dramatiserad av Orson Welles, vållar panik i USA, då många tror att jorden blir invaderad av marsianer på riktigt ^[6].

Kristallnatten

3 november - En konferens hålls i Helsingfors om Ålands befästande.
9 november - En stor pogrom mot judar genomförs i Tyskland och under den så kallade Kristallnatten förstörs judisk egendom, affärer och synagogor i hela Tyskland av SA-trupper ^[2]. 38 judar dödas och 20 000 judar grips för att skickas till koncentrationsläger.
11 november - Ismet Inönu¨efterträder avlidne Kemal Atatürk som Turkiets president ^[7].
21 november - Ett stort opinionsmöte mot judeförföljelserna i Tyskland hålls i Auditorium i Stockholm ^[1].
30 november - Det tjeckoslovakiska parlamentet utser Emil Hácha till ny president.
1 december - Frågesport introduceras i svensk radio av Gösta Knutsson och blir en stor succé ^[1].

Grand Hotel Saltsjöbaden, där Saltsjöbadsavtalet undertecknades 1938.^[58]

20 december - LO och SAF undertecknar ett huvudavtal i Saltsjöbaden vilket är grunden till "Den svenska modellen". Man beslutar att man skall nå samförstånd genom förhandlingar istället för konflikter ("Saltsjöbadsandan"), för att garantera arbetsfreden framöver ^[2]. Avtalet innehåller regler om samarbetsorgan, Arbetsmarknadsnämnden, förhandlingsordning, uppsägning av arbetare samt ekonomiska åtgärder och samhällsfarliga konflikter.
22 december - Den svenska socialstyrelsen förklarar att vara jude inte är tillräckligt för att räknas som flykting ^[9]. Politiska flyktingars ställning stärks, medan "rasflyktingar" inte räknas som politiska och därmed inte får asylrätt i Sverige.

År 1939[redigera | redigera wikitext]

1 januari – På Mosaiska församlingens förslag godkänner den svenska regeringen att ta emot omkring 1 000 judar från Tyskland som transitoflyktingar. Församlingen får ansvaret för dem och viseringstvång införs för alla utomnordiska flyktingar.
2 januari – Den amerikanska tidskriften TIME utser Adolf Hitler till årets man 1938.
7 januari – Enligt befolkningskommissionens slutbetänkande krävs det fyra barn per familj för att bibehålla den svenska folkmängden ^[1].
14 januari – Norge gör anspråk på Drottning Mauds land som en norsk besittning ^[59].
17 januari – Tyskland förbjuder judar att gå på bio, teater eller konsert. Körkorten dras in, yrkesförbud införs och barnen kastas ut från skolan. På så vis försöker nationalsocialisterna tvinga ut de 375 000 judar som finns kvar i Tyskland ^[6].
24 januari – En jordbävning med styrkan 8,3 på Richterskalan drabbar Chile. Cirka 30 000 invånare omkommer ^[4].
26 januari – Francisco Francos trupper intar Barcelona ^[7].
30 januari – Adolf Hitler lovar lösning på "judeproblemet" i Tyskland ^[7].

Bollhusmötet

2 februari – Kung Gustaf V överlämnar storkorset av Svärdsorden till Hermann Göring på legationen i Berlin ^[9].
17 februari – Studentkåren i Uppsala träffas och kräver i en resolution att Sveriges regering skall avvisa invandring av judiska läkare från Tyskland ^[2].
19 februari – Svenska skådespelaren Ingrid Bergman tecknar kontrakt med Hollywood ^[2].
27 februari – Frankrikes och Storbritanniens regeringar erkänner Francisco Francos regering i Spanien ^[7].
Februari – Den svenska regeringen anslår 500 000 kronor till att ta hand om flyktingar. Detta leder till diverse protester i hela Sverige.

Francisco Franco

2 mars – Sedan Pius XI har avlidit, 81 år gammal den 10 februari, väljs kardinal Eugenio Maria Giuseppe Giovanni Pacelli och tar namnet Pius XII ^[2].
5 mars – Sven Selånger, Sverige vinner som förste icke-norsk backhoppningstävlingen i Holmenkollen ^[2].
10 mars – Sveriges regering beslutar att på prov ersätta tyska med engelska som andraspråk i vissa realskolor^[1].
13 mars – Det svenska politiska partiet Allmänna valförbundet byter officiellt namn till Högern ^[1].
14 mars – Det slovakiska provinsparlamentet förklarar Slovakien självständigt. Prästen Jozef Tiso blir landets president.
15 mars – Tjeckoslovakien upphör att existera eftersom tyska trupper ockuperar resterande delar av Böhmen och Mähren och riksprotektoratet Böhmen-Mäharen skapas ^[2], medan en tyskvänlig regering insätts i Slovakien.
21 mars – I en föredragning för den svenska regeringen framhåller försvarsstabschefen ett anfall från Sovjet som mest troligt i händelse av krig.
22 mars – Tyskland annekterar Memelland från Litauen.
28 mars
- Madrid faller för Francisco Francos trupper efter tre års inbördeskrig som kostat ungefär 1,2 miljoner människoliv ^[2].
- Den svenska regeringen föreslår åtgärder för att stärka det svenska försvaret.
31 mars
- Storbritanniens premiärminister Neville Chamberlain garanterar Polens självständighet ^[6].
- Sverige erkänner Francisco Francos regim i Spanien ^[60].
Mars – Studentkåren i Lund ansluter sig till Uppsalakårens resolution.
1 april – Spanska inbördeskriget tar slut.
5 april – Medlemskap i Hitlerjugend blir obligatoriskt för alla pojkar mellan 10 och 18 år i Tyskland ^[2].
7 april – Italien invaderar Albanien. Kung Zog lämnar landet.
15 april – Svenska flottans Skeppsgossekår, inrättad 1685, avvecklas.
16 april – Den amerikanske jazzmusikern Duke Ellington ger sin första Sverigekonsert ^[6].
26 april – Storbritannien inför allmän värnplikt ^[7].
29 april – Kryssaren Admiral Hipper tas i bruk av tyska Kriegsmarine.
Maj – I Detective Comics #27 debuterar seriefiguren Batman, skapad av tecknaren Bob Kane och författaren Bill Finger. På svenska blir han även känd som Läderlappen.
1 maj – Första maj blir Sveriges första^[1] och länge enda borgerliga helgdag.
5 maj – Den svenska riksdagen antar en lag som förbjuder arbetsgivare att avskeda kvinnor på grund av graviditet ^[1], giftermål eller förlovning ^[9].^{[förtydliga]} De får också två veckors betald ledighet vid förlossning.^{[källa behövs]}
7 maj – Spanien lämnar NF.^[7]
17 maj – Finland, Norge och Sverige avböjer att sluta en icke-anfallspakt med Tyskland.^[9]
22 maj – Tyskland och Italien undertecknar Stålpakten.^[7]
23 maj – 26 personer omkommer då amerikanska u-båten USS Sailfish sjunker utanför Hamton Beach, New Hampshire, USA.^[16]
31 maj – Danmark och Tyskland ingår en icke-angreppspakt^[7]
1 juni – 96 personer omkommer då brittiska u-båten HMS Thetis sjunker utanför Liverpool, England, Storbritannien.^[16]
3 juni
- På grund av Sovjetunionens negativa inställning återtar Sveriges regering en proposition om att Sverige och Finland skall försvara Åland tillsammans ^[1].
- Sverige inför en ny affärstidslag som säger att butikerna normalt måste stänga klockan 18.00.^[9]
7 juni – Sveriges riksdag antar lagar om civil beredskap.^[1] Allmänna förfogandelagen reglerar hur förnödenheter och tjänster får tas ut av enskilda eller kommuner under krig och andra krisförhållanden.
18 juni – Den tyske dramatikern Bertolt Brecht, som flytt till Sverige från nazisterna i Tyskland, slår sig ner på Lidingö^[2] efter att tidigare ha bott i Danmark.^[9]
Juni – Den svenska försvarsmakten begär medel för att uppföra skyddsvärn mot främmande angrepp i Skåne och på Gotland.
23 juni – Siam byter namn till Thailand.^[61]
28 juni – Pan American Airways börjar flyga reguljärt mellan USA och Europa.^[6]
15 juli – Rudolf Harbig, Tyskland sätter med tiden 1.46.6 nytt världsrekord på 800 meter löpning i Milano.^[2]
20 juli – Den internationella Lingiaden, en slags frisksportsolympiad, anordnas på Stockholms stadion med deltagare från 37-länder till 100-årsminnet av Pehr Henrik Lings död ^[2]. Svenska Gymnastikförbundet anordnar, och över 7 000 aktiva deltar.^[2]
27 juli – Gösta Knutsson utkommer med första boken om katterna i Uppsala, Pelle Svanslös på äventyr.^[9]
Juli – De första värnen i den svenska försvarslinjen Per Albinlinjen uppförs i Skåne.

Trollkarlen från Oz

1 augusti – Glenn Miller spelar in låten In the Mood på skiva.^[6]
8 augusti – En urtima (extra) riksdag öppnas i Stockholm.
12 augusti – Filmen Trollkarlen från Oz har världspremiär.

Molotov-Ribbentrop-pakten.

23 augusti – I Moskva ingår Sovjetunionen och Tyskland en icke-angreppspakt.^[2]
27 augusti
- Sveriges statsminister Per Albin Hansson håller på Skansen ett direktsänt radiotal om det svenska försvaret där han bland annat hävdar att "Sveriges beredskap är god".^[9]
- Omfattande inkallelser till svenska flottan och kustartilleriet genomförs.^[1]
- Skåndska gymnastikdirektören Sally Bauer simmar som första svensk över Engelska kanalen på 15 timmar och 22 minuter.^[2]
- Världens första jetdrivna flygplan Heinkel HE 178 genomför sin premiärflygning.^[7]
31 augusti – 18 arbetare dödas då brospannet till under byggnad varande Sandöbron över Ångermanälven rasar.^[6]

Andra världskriget börjar.

1 september
- Tyskland invaderar Polen klockan 04.45 på morgonen och startar därmed andra världskriget.^[2] Sverige förklarar sig neutralt.^[1]
- Sveriges regering utfärdar deklarationen "Regeringen har funnit gott att förklara att det under det krig som utbrutit mellan Polen och det tyska riket skall iakttaga fullständig neutralitet" .^[9]
3 september
- Frankrike och Storbritannien förklarar krig mot Tyskland^[2], även Australien och Nya Zeeland förklarar Tyskland krig.
- Den brittiska passagerarbåten Athenia anfalls utan varning av en tysk ubåt och sänks.
- USA förklarar sig neutralt i det pågående kriget.
10 september – Kanada förklarar krig mot Tyskland.
17 september – Sovjetunionen invaderar östra Polen.^[2]
24 september – Lastångaren Gertrud Bratt torpederas på Skagerack och blir därmed det första svenska fartyg som sänks under andra världskriget.
27 september – Polen kapitulerar^[7], Warszawa faller för tyskarna.
28 september
- Sovjetunionen och Tyskland gör upp om delningen av Polen.^[7]
- Ett avtal mellan Estland och Sovjetunionen ger Sovjetunionen rätt att ha militärbaser i Estland.
29 september – Polen kapitulerar till Tyskland och Sovjetunionen, som delar landet mellan sig. Därmed upphör Polen att existera.
September – Tre polska ubåtar flyr från polskt vatten till Sverige, där de blir kvar under resten av kriget.

Eriksdalshallen

1 oktober – Sista polska bastionen, Hela, kapitulerar.
2 oktober – Filmen Landstormens lilla Lotta med Sickan Carlsson har biopremiär.^[6]
5 oktober – Rysk-lettisk överenskommelse ger ryssarna militärbaser i Lettland.
11 oktober
- Eriksdalshallen i Stockholm invigs.
- USA:s president Franklin D. Roosevelt erhåller ett brev från Albert Einstein, som uppmanar USA att skyndsamt utveckla en atombomb med användande av uran. Detta leder till att Manhattanprojektet startas.
- Ryskt-litauiskt avtal ger ryssarna militärbaser i Litauen.
14 oktober – Det svenska folkhushållningsdepartementet återupprättas.^[1] Det får ansvar för ransonering och reglering av framförallt livsmedel, energi och råvaror.
18–19 oktober – Sveriges kung Gustaf V, Kristian X av Danmark och Håkon VII av Norge samt Finlands president Kyösti Kallio möts i Stockholm för att visa enighet och neutralitet gentemot de krigförande i Europa, och uppslutning på Finlands sida i förhandlingarna med Sovjetunionen.^[2]
19 oktober – Finlands begäran om ett militärt förbund mellan de nordiska länderna avslås.
27 oktober – Ransoneringskort på livsmedel börjar utdelas i Sverige^[2] som en beredskap inför eventuell ransonering.^[9]
31 oktober – Sovjetunionen tillkännager krav på Finland.^[7]
8 november – Adolf Hitler undgår knappt ett mordförsök i samband med 16-årsfirandet av Ölkällarkuppen.
11 november – Ture Nermans antinazistiska tidning Trots Allt! tas i beslag för smädliga omdömen om Adolf Hitler.^[1]

Finska vinterkriget.

30 november – Sovjetunionen anfaller Finland med att angripa finländska städer med bombflygplan, och startar därmed Finska vinterkriget ^[2]. I Sverige förbereds stora hjälpinsatser.^[9] Förutom Helsingfors anfalls även Viborg och Hangö, och de sovjetiska solaterna går över gränsen men stöter på hårt motstånd.^[6] Sverige förklarar sig som icke-krigförande part.

Borta med vinden

December – Den 163:e sovjetiska divisionen förintas av finländska styrkor vid Suomussalmi i Finland.

Elektrisk adventsljusstake.

1 december – Risto Ryti, chef för Finlands Bank, bildar en nationell samlingsregering i Finland.^[2]
2 december – De svenska kommunisttidningarna Ny Dag och Arbetartidningen får var sitt nummer belagt med kvarstad.^[9]
3 december – Elektrisk adventsljusstake lanseras i Sverige.
6 december – Ett stort opinionsmöte hålls i Stockholm för Finland, vilket inleder ett exempellöst engagemang för Finlands sak, främst genom insamlingar.^[1]
7 december – Slaget vid Suomussalmi börjar.
8 december – Den svenska nationalinsamlingen för Finland börjar sin verksamhet. Slutsumman blir 490 miljoner kronor, vilket är mer än den finländska statsbudgeten.
9 december – Generallöjtnant Olof Thörnell blir Sveriges förste överbefälhavare.^[2]
12 december – Den svenska regeringen godkänner en frivilligkår till Finland.
13 december
- Med anledning av det pågående andra världskriget bildas en samlingsregering i Sverige bestående av alla politiska partier i Sveriges riksdag utom SKP och med Per Albin Hansson som statsminister^[2] för att visa nationell enighet.^[9]
- Det svenska pansarskeppet "Manligheten" exploderar av ett minsvep, varigenom 4 matroser dödas (en korpral och tre meniga) och 13 skadas.
15 december – Filmen Borta med vinden, baserad på Margaret Mitchells roman med samma namn, har biopremiär i USA.^[2]
21 december – Den svenska frivilligkåren till Finland börjar organiseras^[1] och består till slut av 10 000 man.
22 december – 196 personer omkommer vid en tågolycka i Genthin, Tyskland då två snälltåg kolliderar.^[16]
27 december – En jordbävning med styrkan 7,8 på Richterskalan drabbar östra Turkiet. Cirka 32 000 invånare omkommer och staden Erzincan blir svårt skadad.^[4]
31 december – Vid nyårsfirandet på Skansen läses Nyårsklockan av skådespelaren Arnold Sjöstrand.

Trender[redigera | redigera wikitext]

Massavrättningar av oppositionella i Sovjetunionen, flera skickade till arbetsläger.^[62]
Stark utökning av välfärdsstaten i de nordiska länderna.^[63]
Sverige reformerar alltmer sin kriminalvårdspolitik, med ökad satsning på återanpassning till samhället.^[64]
Så kallade pilsnerfilmer populära i Sverige.^[65]
Mycket skönlitteratur i Sverige skriven av författare från arbetarklassen.^[66]
Cykelsemesterns storhetstid i Sverige.^[67]

Födda[redigera | redigera wikitext]

9 november 1934 - Ingvar Carlsson, svensk politiker, statsminister 1986-1991, 1994-1996.
8 januari 1935 - Elvis Presley, amerikansk rocksångare.

Avlidna[redigera | redigera wikitext]

4 april 1930- Victoria av Baden, svensk drottning 1907-1930 gift med kung Gustaf V
25 december 1932 - Ernst Rolf, svensk revyartist. (född 1891)
2 augusti 1934 - Paul von Hindenburg, tysk militär, rikspresident 1925-1934. (född 1847)
12 januari 1938 - Gösta Ekman, svensk skådespelare och teaterdirektör. (född 1890)

Källor[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w x y z aa ab ac ad ae af ag ah ai aj ak al am an ao ap aq ar as at au av aw ax ay az ba bb bc bd be bf bg bh bi bj bk bl bm bn bo bp bq br bs bt bu bv bw bx by bz ca cb cc cd ce cf cg ch ci cj ck cl cm cn co cp cq] Hundra år i Sverige - 1930, Hans Dahlberg, Albert Bonniers, 1999 Referensfel: Taggen <ref> är ogiltig; namnet "ReferenceB" definieras flera gånger med olika innehåll Referensfel: Taggen <ref> är ogiltig; namnet "ReferenceB" definieras flera gånger med olika innehåll Referensfel: Taggen <ref> är ogiltig; namnet "ReferenceB" definieras flera gånger med olika innehåll Referensfel: Taggen <ref> är ogiltig; namnet "ReferenceB" definieras flera gånger med olika innehåll Referensfel: Taggen <ref> är ogiltig; namnet "ReferenceB" definieras flera gånger med olika innehåll Referensfel: Taggen <ref> är ogiltig; namnet "ReferenceB" definieras flera gånger med olika innehåll Referensfel: Taggen <ref> är ogiltig; namnet "ReferenceB" definieras flera gånger med olika innehåll Referensfel: Taggen <ref> är ogiltig; namnet "ReferenceB" definieras flera gånger med olika innehåll Referensfel: Taggen <ref> är ogiltig; namnet "ReferenceB" definieras flera gånger med olika innehåll
^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w x y z aa ab ac ad ae af ag ah ai aj ak al am an ao ap aq ar as at au av aw ax ay az ba bb bc bd be bf bg bh bi bj bk bl bm bn bo bp bq br bs bt bu bv bw bx by bz ca cb cc cd ce cf cg ch ci cj ck cl cm cn co cp cq cr cs ct cu cv cw cx cy cz da db dc dd de df dg dh di dj dk dl dm dn do dp dq dr ds dt du dv dw dx dy dz ea eb ec ed ee ef eg eh ei ej ek el em en eo ep eq er es et eu ev ew ex ey ez fa fb fc fd fe ff fg fh fi fj fk fl fm fn fo fp fq fr fs ft fu] 20:e århundrades När Var Hur - 1930, Bernt Himmelstedt, Forum, 1999 Referensfel: Taggen <ref> är ogiltig; namnet "ReferenceA" definieras flera gånger med olika innehåll Referensfel: Taggen <ref> är ogiltig; namnet "ReferenceA" definieras flera gånger med olika innehåll Referensfel: Taggen <ref> är ogiltig; namnet "ReferenceA" definieras flera gånger med olika innehåll Referensfel: Taggen <ref> är ogiltig; namnet "ReferenceA" definieras flera gånger med olika innehåll Referensfel: Taggen <ref> är ogiltig; namnet "ReferenceA" definieras flera gånger med olika innehåll Referensfel: Taggen <ref> är ogiltig; namnet "ReferenceA" definieras flera gånger med olika innehåll Referensfel: Taggen <ref> är ogiltig; namnet "ReferenceA" definieras flera gånger med olika innehåll Referensfel: Taggen <ref> är ogiltig; namnet "ReferenceA" definieras flera gånger med olika innehåll Referensfel: Taggen <ref> är ogiltig; namnet "ReferenceA" definieras flera gånger med olika innehåll
^ ”World Statesmen”. http://www.worldstatesmen.org/Queen_Maude_Land.html.
^ [a b c d e f g h] Faktakalendern 2006, Semic, 2005
^ 75 år Sverige, Carl-Adam Nycop, Bokförlaget Bra böcker, 1976, sidan 95 - Smuggelspriten ökar kraftigt
^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w x y z aa ab ac ad ae af ag ah ai aj ak al am an ao ap aq ar as at au av aw ax ay az] 100 år med Aftonbladet – 1930, 1999 Referensfel: Taggen <ref> är ogiltig; namnet "ReferenceD" definieras flera gånger med olika innehåll Referensfel: Taggen <ref> är ogiltig; namnet "ReferenceD" definieras flera gånger med olika innehåll Referensfel: Taggen <ref> är ogiltig; namnet "ReferenceD" definieras flera gånger med olika innehåll Referensfel: Taggen <ref> är ogiltig; namnet "ReferenceD" definieras flera gånger med olika innehåll Referensfel: Taggen <ref> är ogiltig; namnet "ReferenceD" definieras flera gånger med olika innehåll Referensfel: Taggen <ref> är ogiltig; namnet "ReferenceD" definieras flera gånger med olika innehåll Referensfel: Taggen <ref> är ogiltig; namnet "ReferenceD" definieras flera gånger med olika innehåll Referensfel: Taggen <ref> är ogiltig; namnet "ReferenceD" definieras flera gånger med olika innehåll Referensfel: Taggen <ref> är ogiltig; namnet "ReferenceD" definieras flera gånger med olika innehåll
^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w x y z aa ab ac ad ae af ag ah ai aj ak al am an ao ap aq ar as at au av aw ax ay az ba bb bc bd be bf bg bh bi bj bk bl bm bn bo bp bq br bs bt bu bv] Faktakalendern 2000 – 1930 (Utlandet) , Semic, 1999 Referensfel: Taggen <ref> är ogiltig; namnet "ReferenceE" definieras flera gånger med olika innehåll Referensfel: Taggen <ref> är ogiltig; namnet "ReferenceE" definieras flera gånger med olika innehåll Referensfel: Taggen <ref> är ogiltig; namnet "ReferenceE" definieras flera gånger med olika innehåll Referensfel: Taggen <ref> är ogiltig; namnet "ReferenceE" definieras flera gånger med olika innehåll Referensfel: Taggen <ref> är ogiltig; namnet "ReferenceE" definieras flera gånger med olika innehåll Referensfel: Taggen <ref> är ogiltig; namnet "ReferenceE" definieras flera gånger med olika innehåll Referensfel: Taggen <ref> är ogiltig; namnet "ReferenceE" definieras flera gånger med olika innehåll Referensfel: Taggen <ref> är ogiltig; namnet "ReferenceE" definieras flera gånger med olika innehåll Referensfel: Taggen <ref> är ogiltig; namnet "ReferenceE" definieras flera gånger med olika innehåll
^ 75 år Sverige, Carl-Adam Nycop, Bokförlaget Bra böcker, 1976, sidan 85 - Gammelsvenskbyborna går i land
^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w x y z aa ab ac ad ae af ag ah ai aj ak al am an ao ap aq ar as at au av aw ax ay az ba bb bc bd be bf bg bh bi bj bk bl bm bn bo bp bq br bs bt bu bv bw bx] Sverige 1900-talet – 1930, NE, Bra Böcker, 2000 Referensfel: Taggen <ref> är ogiltig; namnet "ReferenceC" definieras flera gånger med olika innehåll Referensfel: Taggen <ref> är ogiltig; namnet "ReferenceC" definieras flera gånger med olika innehåll Referensfel: Taggen <ref> är ogiltig; namnet "ReferenceC" definieras flera gånger med olika innehåll Referensfel: Taggen <ref> är ogiltig; namnet "ReferenceC" definieras flera gånger med olika innehåll Referensfel: Taggen <ref> är ogiltig; namnet "ReferenceC" definieras flera gånger med olika innehåll Referensfel: Taggen <ref> är ogiltig; namnet "ReferenceC" definieras flera gånger med olika innehåll Referensfel: Taggen <ref> är ogiltig; namnet "ReferenceC" definieras flera gånger med olika innehåll Referensfel: Taggen <ref> är ogiltig; namnet "ReferenceC" definieras flera gånger med olika innehåll Referensfel: Taggen <ref> är ogiltig; namnet "ReferenceC" definieras flera gånger med olika innehåll
^ Søren Bjørn-Hansen, red (2008). ”Sjuksköterska blev världens första flygvärdinna”. Vetenskapens historia (Bonniers Publications International AS) (14): sid. 80.
^ Sverige 1900-talet – När Sverige tog semester, NE, Bra Böcker, 2000
^ [a b] 75 år Sverige, Carl-Adam Nycop, Bokförlaget Bra böcker, 1976, sidan 88 - Sensationella André-fynd i polarisen
^ Faktakalendern 1996, Semic, 1995
^ 75 år Sverige, Carl-Adam Nycop, Bokförlaget Bra böcker, 1976, sidan 87 - Funkis 1930 - en smakens brytningstid
^ Faktakalendern 2000 – 1931 (Sverige), 1999
^ [a b c d e f g h i j k l m n] Faktakalendern 1996, Semic, 1995
^ ”Centennial of Flight”. http://www.centennialofflight.gov/essay/Explorers_Record_Setters_and_Daredevils/Wiley_Post/EX27.htm.
^ ”World Statesmen”. http://www.worldstatesmen.org/Ethiopia_1931.txt.
^ [a b] 75 år Sverige, Carl-Adam Nycop, Bokförlaget Bra böcker, 1976, sidan 95 – Kreugers tvalor klubbade för 636.238 kr
^ ”mta.info | Facts and Figures”. http://www.mta.info/nyct/facts/ffhist.htm.
^ Sverige 1900-talet – Från skillingtryck till miljardindustri, NE, Bra Böcker, 2000
^ [a b c] USA:s militära insatser i utlandet
^ Faktakalendern 2000 – 1933 (Utlandet), Semic 1999
^ Faktakalendern 2006, Semic, 2005
^ Faktakalendern 1997, Semic, 1996
^ Stig Hadenius/Torbjörn Nilsson, Gunnar Åselius, Sveriges historia - vad varje svensk bör veta, 1905-1995 (sidan 389), Bonnier Alba 1996
^ Sverige 1900-talet – Varmare men från ett kallt utgångsläge, NE, Bra Böcker, 2000
^ Faktakalendern 1996, Semic, 1995
^ "Historic Earthquakes". Usgs.gov. Läst 6 september 2013. (engelska)
^ 75 år Sverige, Carl-Adam Nycop, Bra Böcker, 1976, sidan 101 – Sigvard stiger av
^ ”FOA – 1934”. http://www.foa.dk/Forbund/Om-FOA/FOAs-historie/1930erne/Husassistenternes%20Alderdomshjem%20grundlaegges.
^ ”Det hände i dag”. http://webnews.textalk.com/se/calendar.php?id=9747&type=month&ds=20100609&list=true.
^ Sowjetische Schriftstellerkongress 1934
^ Faktakalendern 1997, Semic, 1996
^ 75 år Sverige, Carl-Adam Nycop, Bra Böcker, 1976, sidan 102 – Bildsköne Bengtsson och Tatuerade Johansson
^ Carlson, Allan Constantine (1990) (på eng). The Swedish experiment in family politics: the Myrdals and the interwar population crisis. New Brunswick, N.J.: Transaction. Libris 6255696. ISBN 0-88738-299-1. https://books.google.se/books?id=-HI4HwM5XxwC&pg=PA70&dq=%22the+book+was+released+in+mid-November+1934%22&hl=sv&sa=X&ved=0ahUKEwj3osOxyMzJAhVFjXIKHRDvCm4Q6AEIKDAA#v=onepage&q=%22the%20book%20was%20released%20in%20mid-November%201934%22&f=false
^ 75 år Sverige, Carl-Adam Nycop, Bra Böcker, 1976, sidan 102 – Sverige fick vaktuppdrag
^ 75 år Sverige, Carl-Adam Nycop, Bra Böcker, 1976, sidan 103 – Svenskt julbord anno 1934
^ Ethiopia Military Tradition in National Life Library of Congress
^ ”100 år med Aftonbladet”. http://wwwc.aftonbladet.se/special/1900/20/jerring.html. – "Hallå, hallå!" – Nu blir det radio, 1999
^ ”Keglined.com: An Illustrated History of the American Beer Can”. http://keglined.pssht.com/main.html.
^ 75 år Sverige, Carl-Adam Nycop, Bra Böcker, 1976, sidan 106 - Riksdagen fyller 500 år
^ Faktakalendern 2006, Semic, 2005
^ ”World Statesmen (läst 2 april 2011)”. http://www.worldstatesmen.org/Norway_counties.html.
^ ”Hembiträdesföreningarnas centralkommitté (läst 29 oktober 2010, ny version läst 10 januari 2011)”. http://www.arbark.se/sok/arkiv/dserve.exe?dsqIni=Dserve.ini&dsqApp=Archive&dsqDb=Catalog&dsqCmd=detalj.inc&dsqSearch=(RefNo=='288/E/2/1').
^ Faktakalendern 2000 – 1936 (Sverige), 1999
^ 75 år Sverige, Carl-Adam Nycop, Bra Böcker, 1976, sidan 108 – Inlandsbanan binds samman
^ 75 år Sverige, Carl-Adam Nycop, Bra Böcker, 1976, sidan 109 – ny psalmbok i bruk
^ ”Sveriges Radio – Dagens dikt: historik (svenska)”. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2031&artikel=459027.
^ ”World Statesmen (läst 3 april 2011)”. http://www.worldstatesmen.org/German_States1918.htm#Niedersachsen.
^ 20:e århundrades När Var Hur – 1930-talet, Bernt Himmelstedt, Forum, 1999
^ Faktakalendern 2000 – 1937 (Sverige), 1999
^ Faktakalendern 2000 – 1936 (Utlandet), Semic 1999
^ Schafranek, Hans (januari 2001). ”Kontingentierte 'Volksfeinde' und 'Agenturarbeit'” (på tyska). Internationale wissenschaftliche Korrespondenz zur Geschichte der deutschen Arbeiterbewegung. Arkiverad från originalet den 26 april 2012. https://web.archive.org/web/20120426002240/http://www.iwk-online.de/2001-1_schafranek.html. Läst 2 januari 2014.
^ ”World Statesmen (läst 2 april 2011)”. http://www.worldstatesmen.org/Finland_prov.html.
^ Faktakalendern 2000 – 1938 (Sverige), 1999
^ 75 år Sverige, Carl-Adam Nycop, Bra Böcker, 1976, sidan 111 - Gustaf V 80-årshyllad
^ Huldén, Ghita (12 september 2008). ”Saltsjöbadsavtalet - en bakgrund”. Nyheterna.se. http://nyheterna.se/1.626317/2008/09/12/saltsjobadsavtalet_en_bakgrund. Läst 4 juni 2009.
^ ”World Statesmen (läst 11 april 2011)”. http://www.worldstatesmen.org/Queen_Maude_Land.html.
^ Faktakalendern 2000 – 1939 (Sverige), 1999
^ ”World Statesmen (läst 11 april 2011)”. http://www.worldstatesmen.org/Thailand.html.
^ ”Aftonbladet”. 16 december 1999. http://wwwc.aftonbladet.se/special/1900/30/gulag.html. Läst 25 juli 2011.
^ ”Stockholms stadsbiliotek”. http://www.norden.org/sv/fakta-om-norden/nordens-historia/fem-vaelfaerdsstater-i-en-global-vaerld-ca-1920-till-idag. Läst 25 juli 2011.
^ ”Kriminalvården”. http://www.kriminalvarden.se/sv/Startsida-skolportal1/Brott-och-straff/En-fangslande-historia/. Läst 14 augusti 2011.
^ ”Aftonbladet”. 16 december 1999. http://wwwc.aftonbladet.se/special/1900/30/noje.html. Läst 25 juli 2011.
^ ”Stockholms stadsbibliotek”. http://biblioteket.se/default.asp?id=135586. Läst 25 juli 2011.
^ Sverige 1900-talet – När Sverige tog semester, NE, Bra Böcker, 2000

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Wikimedia Commons har media som rör 1930-talet.
Bilder & media

[ReferenceB-1] [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w x y z aa ab ac ad ae af ag ah ai aj ak al am an ao ap aq ar as at au av aw ax ay az ba bb bc bd be bf bg bh bi bj bk bl bm bn bo bp bq br bs bt bu bv bw bx by bz ca cb cc cd ce cf cg ch ci cj ck cl cm cn co cp cq] Hundra år i Sverige - 1930, Hans Dahlberg, Albert Bonniers, 1999 Referensfel: Taggen <ref> är ogiltig; namnet "ReferenceB" definieras flera gånger med olika innehåll Referensfel: Taggen <ref> är ogiltig; namnet "ReferenceB" definieras flera gånger med olika innehåll Referensfel: Taggen <ref> är ogiltig; namnet "ReferenceB" definieras flera gånger med olika innehåll Referensfel: Taggen <ref> är ogiltig; namnet "ReferenceB" definieras flera gånger med olika innehåll Referensfel: Taggen <ref> är ogiltig; namnet "ReferenceB" definieras flera gånger med olika innehåll Referensfel: Taggen <ref> är ogiltig; namnet "ReferenceB" definieras flera gånger med olika innehåll Referensfel: Taggen <ref> är ogiltig; namnet "ReferenceB" definieras flera gånger med olika innehåll Referensfel: Taggen <ref> är ogiltig; namnet "ReferenceB" definieras flera gånger med olika innehåll Referensfel: Taggen <ref> är ogiltig; namnet "ReferenceB" definieras flera gånger med olika innehåll

[ReferenceA-2] [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w x y z aa ab ac ad ae af ag ah ai aj ak al am an ao ap aq ar as at au av aw ax ay az ba bb bc bd be bf bg bh bi bj bk bl bm bn bo bp bq br bs bt bu bv bw bx by bz ca cb cc cd ce cf cg ch ci cj ck cl cm cn co cp cq cr cs ct cu cv cw cx cy cz da db dc dd de df dg dh di dj dk dl dm dn do dp dq dr ds dt du dv dw dx dy dz ea eb ec ed ee ef eg eh ei ej ek el em en eo ep eq er es et eu ev ew ex ey ez fa fb fc fd fe ff fg fh fi fj fk fl fm fn fo fp fq fr fs ft fu] 20:e århundrades När Var Hur - 1930, Bernt Himmelstedt, Forum, 1999 Referensfel: Taggen <ref> är ogiltig; namnet "ReferenceA" definieras flera gånger med olika innehåll Referensfel: Taggen <ref> är ogiltig; namnet "ReferenceA" definieras flera gånger med olika innehåll Referensfel: Taggen <ref> är ogiltig; namnet "ReferenceA" definieras flera gånger med olika innehåll Referensfel: Taggen <ref> är ogiltig; namnet "ReferenceA" definieras flera gånger med olika innehåll Referensfel: Taggen <ref> är ogiltig; namnet "ReferenceA" definieras flera gånger med olika innehåll Referensfel: Taggen <ref> är ogiltig; namnet "ReferenceA" definieras flera gånger med olika innehåll Referensfel: Taggen <ref> är ogiltig; namnet "ReferenceA" definieras flera gånger med olika innehåll Referensfel: Taggen <ref> är ogiltig; namnet "ReferenceA" definieras flera gånger med olika innehåll Referensfel: Taggen <ref> är ogiltig; namnet "ReferenceA" definieras flera gånger med olika innehåll

[3] ”World Statesmen”. http://www.worldstatesmen.org/Queen_Maude_Land.html.

[ReferenceF-4] [a b c d e f g h] Faktakalendern 2006, Semic, 2005

[5] 75 år Sverige, Carl-Adam Nycop, Bokförlaget Bra böcker, 1976, sidan 95 - Smuggelspriten ökar kraftigt

[ReferenceD-6] [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w x y z aa ab ac ad ae af ag ah ai aj ak al am an ao ap aq ar as at au av aw ax ay az] 100 år med Aftonbladet – 1930, 1999 Referensfel: Taggen <ref> är ogiltig; namnet "ReferenceD" definieras flera gånger med olika innehåll Referensfel: Taggen <ref> är ogiltig; namnet "ReferenceD" definieras flera gånger med olika innehåll Referensfel: Taggen <ref> är ogiltig; namnet "ReferenceD" definieras flera gånger med olika innehåll Referensfel: Taggen <ref> är ogiltig; namnet "ReferenceD" definieras flera gånger med olika innehåll Referensfel: Taggen <ref> är ogiltig; namnet "ReferenceD" definieras flera gånger med olika innehåll Referensfel: Taggen <ref> är ogiltig; namnet "ReferenceD" definieras flera gånger med olika innehåll Referensfel: Taggen <ref> är ogiltig; namnet "ReferenceD" definieras flera gånger med olika innehåll Referensfel: Taggen <ref> är ogiltig; namnet "ReferenceD" definieras flera gånger med olika innehåll Referensfel: Taggen <ref> är ogiltig; namnet "ReferenceD" definieras flera gånger med olika innehåll

[ReferenceE-7] [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w x y z aa ab ac ad ae af ag ah ai aj ak al am an ao ap aq ar as at au av aw ax ay az ba bb bc bd be bf bg bh bi bj bk bl bm bn bo bp bq br bs bt bu bv] Faktakalendern 2000 – 1930 (Utlandet) , Semic, 1999 Referensfel: Taggen <ref> är ogiltig; namnet "ReferenceE" definieras flera gånger med olika innehåll Referensfel: Taggen <ref> är ogiltig; namnet "ReferenceE" definieras flera gånger med olika innehåll Referensfel: Taggen <ref> är ogiltig; namnet "ReferenceE" definieras flera gånger med olika innehåll Referensfel: Taggen <ref> är ogiltig; namnet "ReferenceE" definieras flera gånger med olika innehåll Referensfel: Taggen <ref> är ogiltig; namnet "ReferenceE" definieras flera gånger med olika innehåll Referensfel: Taggen <ref> är ogiltig; namnet "ReferenceE" definieras flera gånger med olika innehåll Referensfel: Taggen <ref> är ogiltig; namnet "ReferenceE" definieras flera gånger med olika innehåll Referensfel: Taggen <ref> är ogiltig; namnet "ReferenceE" definieras flera gånger med olika innehåll Referensfel: Taggen <ref> är ogiltig; namnet "ReferenceE" definieras flera gånger med olika innehåll

[8] 75 år Sverige, Carl-Adam Nycop, Bokförlaget Bra böcker, 1976, sidan 85 - Gammelsvenskbyborna går i land

[ReferenceC-9] [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w x y z aa ab ac ad ae af ag ah ai aj ak al am an ao ap aq ar as at au av aw ax ay az ba bb bc bd be bf bg bh bi bj bk bl bm bn bo bp bq br bs bt bu bv bw bx] Sverige 1900-talet – 1930, NE, Bra Böcker, 2000 Referensfel: Taggen <ref> är ogiltig; namnet "ReferenceC" definieras flera gånger med olika innehåll Referensfel: Taggen <ref> är ogiltig; namnet "ReferenceC" definieras flera gånger med olika innehåll Referensfel: Taggen <ref> är ogiltig; namnet "ReferenceC" definieras flera gånger med olika innehåll Referensfel: Taggen <ref> är ogiltig; namnet "ReferenceC" definieras flera gånger med olika innehåll Referensfel: Taggen <ref> är ogiltig; namnet "ReferenceC" definieras flera gånger med olika innehåll Referensfel: Taggen <ref> är ogiltig; namnet "ReferenceC" definieras flera gånger med olika innehåll Referensfel: Taggen <ref> är ogiltig; namnet "ReferenceC" definieras flera gånger med olika innehåll Referensfel: Taggen <ref> är ogiltig; namnet "ReferenceC" definieras flera gånger med olika innehåll Referensfel: Taggen <ref> är ogiltig; namnet "ReferenceC" definieras flera gånger med olika innehåll

[10] Søren Bjørn-Hansen, red (2008). ”Sjuksköterska blev världens första flygvärdinna”. Vetenskapens historia (Bonniers Publications International AS) (14): sid. 80.

[11] Sverige 1900-talet – När Sverige tog semester, NE, Bra Böcker, 2000

[CAN88-12] [a b] 75 år Sverige, Carl-Adam Nycop, Bokförlaget Bra böcker, 1976, sidan 88 - Sensationella André-fynd i polarisen

[13] Faktakalendern 1996, Semic, 1995

[14] 75 år Sverige, Carl-Adam Nycop, Bokförlaget Bra böcker, 1976, sidan 87 - Funkis 1930 - en smakens brytningstid

[15] Faktakalendern 2000 – 1931 (Sverige), 1999

[FK1996-16] [a b c d e f g h i j k l m n] Faktakalendern 1996, Semic, 1995

[17] ”Centennial of Flight”. http://www.centennialofflight.gov/essay/Explorers_Record_Setters_and_Daredevils/Wiley_Post/EX27.htm.

[18] ”World Statesmen”. http://www.worldstatesmen.org/Ethiopia_1931.txt.

[CAN95-19] [a b] 75 år Sverige, Carl-Adam Nycop, Bokförlaget Bra böcker, 1976, sidan 95 – Kreugers tvalor klubbade för 636.238 kr

[20] ”mta.info | Facts and Figures”. http://www.mta.info/nyct/facts/ffhist.htm.

[21] Sverige 1900-talet – Från skillingtryck till miljardindustri, NE, Bra Böcker, 2000

[USA:s_milit.C3.A4ra_insatser_i_utlandet-22] [a b c] USA:s militära insatser i utlandet

[23] Faktakalendern 2000 – 1933 (Utlandet), Semic 1999

[24] Faktakalendern 2006, Semic, 2005

[25] Faktakalendern 1997, Semic, 1996

[26] Stig Hadenius/Torbjörn Nilsson, Gunnar Åselius, Sveriges historia - vad varje svensk bör veta, 1905-1995 (sidan 389), Bonnier Alba 1996

[27] Sverige 1900-talet – Varmare men från ett kallt utgångsläge, NE, Bra Böcker, 2000

[28] Faktakalendern 1996, Semic, 1995

[29] "Historic Earthquakes". Usgs.gov. Läst 6 september 2013. (engelska)

[30] 75 år Sverige, Carl-Adam Nycop, Bra Böcker, 1976, sidan 101 – Sigvard stiger av

[31] ”FOA – 1934”. http://www.foa.dk/Forbund/Om-FOA/FOAs-historie/1930erne/Husassistenternes%20Alderdomshjem%20grundlaegges.

[32] ”Det hände i dag”. http://webnews.textalk.com/se/calendar.php?id=9747&type=month&ds=20100609&list=true.

[33] Sowjetische Schriftstellerkongress 1934

[34] Faktakalendern 1997, Semic, 1996

[35] 75 år Sverige, Carl-Adam Nycop, Bra Böcker, 1976, sidan 102 – Bildsköne Bengtsson och Tatuerade Johansson

[36] Carlson, Allan Constantine (1990) (på eng). The Swedish experiment in family politics: the Myrdals and the interwar population crisis. New Brunswick, N.J.: Transaction. Libris 6255696. ISBN 0-88738-299-1. https://books.google.se/books?id=-HI4HwM5XxwC&pg=PA70&dq=%22the+book+was+released+in+mid-November+1934%22&hl=sv&sa=X&ved=0ahUKEwj3osOxyMzJAhVFjXIKHRDvCm4Q6AEIKDAA#v=onepage&q=%22the%20book%20was%20released%20in%20mid-November%201934%22&f=false

[37] 75 år Sverige, Carl-Adam Nycop, Bra Böcker, 1976, sidan 102 – Sverige fick vaktuppdrag

[38] 75 år Sverige, Carl-Adam Nycop, Bra Böcker, 1976, sidan 103 – Svenskt julbord anno 1934

[Ethiopia-Military-Tradition-in-National-Life-39] Ethiopia Military Tradition in National Life Library of Congress

[40] ”100 år med Aftonbladet”. http://wwwc.aftonbladet.se/special/1900/20/jerring.html. – "Hallå, hallå!" – Nu blir det radio, 1999

[41] ”Keglined.com: An Illustrated History of the American Beer Can”. http://keglined.pssht.com/main.html.

[42] 75 år Sverige, Carl-Adam Nycop, Bra Böcker, 1976, sidan 106 - Riksdagen fyller 500 år

[43] Faktakalendern 2006, Semic, 2005

[44] ”World Statesmen (läst 2 april 2011)”. http://www.worldstatesmen.org/Norway_counties.html.

[45] ”Hembiträdesföreningarnas centralkommitté (läst 29 oktober 2010, ny version läst 10 januari 2011)”. http://www.arbark.se/sok/arkiv/dserve.exe?dsqIni=Dserve.ini&dsqApp=Archive&dsqDb=Catalog&dsqCmd=detalj.inc&dsqSearch=(RefNo=='288/E/2/1').

[46] Faktakalendern 2000 – 1936 (Sverige), 1999

[47] 75 år Sverige, Carl-Adam Nycop, Bra Böcker, 1976, sidan 108 – Inlandsbanan binds samman

[48] 75 år Sverige, Carl-Adam Nycop, Bra Böcker, 1976, sidan 109 – ny psalmbok i bruk

[49] ”Sveriges Radio – Dagens dikt: historik (svenska)”. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2031&artikel=459027.

[50] ”World Statesmen (läst 3 april 2011)”. http://www.worldstatesmen.org/German_States1918.htm#Niedersachsen.

[51] 20:e århundrades När Var Hur – 1930-talet, Bernt Himmelstedt, Forum, 1999

[52] Faktakalendern 2000 – 1937 (Sverige), 1999

[53] Faktakalendern 2000 – 1936 (Utlandet), Semic 1999

[54] Schafranek, Hans (januari 2001). ”Kontingentierte 'Volksfeinde' und 'Agenturarbeit'” (på tyska). Internationale wissenschaftliche Korrespondenz zur Geschichte der deutschen Arbeiterbewegung. Arkiverad från originalet den 26 april 2012. https://web.archive.org/web/20120426002240/http://www.iwk-online.de/2001-1_schafranek.html. Läst 2 januari 2014.

[55] ”World Statesmen (läst 2 april 2011)”. http://www.worldstatesmen.org/Finland_prov.html.

[56] Faktakalendern 2000 – 1938 (Sverige), 1999

[57] 75 år Sverige, Carl-Adam Nycop, Bra Böcker, 1976, sidan 111 - Gustaf V 80-årshyllad

[58] Huldén, Ghita (12 september 2008). ”Saltsjöbadsavtalet - en bakgrund”. Nyheterna.se. http://nyheterna.se/1.626317/2008/09/12/saltsjobadsavtalet_en_bakgrund. Läst 4 juni 2009.

[59] ”World Statesmen (läst 11 april 2011)”. http://www.worldstatesmen.org/Queen_Maude_Land.html.

[60] Faktakalendern 2000 – 1939 (Sverige), 1999

[61] ”World Statesmen (läst 11 april 2011)”. http://www.worldstatesmen.org/Thailand.html.

[62] ”Aftonbladet”. 16 december 1999. http://wwwc.aftonbladet.se/special/1900/30/gulag.html. Läst 25 juli 2011.

[63] ”Stockholms stadsbiliotek”. http://www.norden.org/sv/fakta-om-norden/nordens-historia/fem-vaelfaerdsstater-i-en-global-vaerld-ca-1920-till-idag. Läst 25 juli 2011.

[64] ”Kriminalvården”. http://www.kriminalvarden.se/sv/Startsida-skolportal1/Brott-och-straff/En-fangslande-historia/. Läst 14 augusti 2011.

[65] ”Aftonbladet”. 16 december 1999. http://wwwc.aftonbladet.se/special/1900/30/noje.html. Läst 25 juli 2011.

[66] ”Stockholms stadsbibliotek”. http://biblioteket.se/default.asp?id=135586. Läst 25 juli 2011.

[67] Sverige 1900-talet – När Sverige tog semester, NE, Bra Böcker, 2000

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]

[14]

[15]

[16]

[17]

[18]

[19]

[20]

[21]

[22]

[23]

[24]

[25]

[26]

[27]

[28]

[29]

[30]

[31]

[32]

[33]

[34]

[35]

[36]

[37]

[38]

[39]

[40]

[41]

[42]

[43]

[44]

1930-talet

Innehåll

Händelser[redigera | redigera wikitext]

Större händelser[redigera | redigera wikitext]

År 1930[redigera | redigera wikitext]

År 1931[redigera | redigera wikitext]

År 1932[redigera | redigera wikitext]

År 1933[redigera | redigera wikitext]

År 1934[redigera | redigera wikitext]

År 1935[redigera | redigera wikitext]

År 1936[redigera | redigera wikitext]

År 1937[redigera | redigera wikitext]

År 1938[redigera | redigera wikitext]

År 1939[redigera | redigera wikitext]

Trender[redigera | redigera wikitext]

Födda[redigera | redigera wikitext]

Avlidna[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Navigeringsmeny

Personliga verktyg

Namnrymder

Varianter

Visningar

Mer

Sök

Navigering

Skriv ut/exportera

På andra projekt

Verktyg

Språk