1978
Från Wikipedia
1978 (MCMLXXVIII) var ett normalår som började en söndag i den gregorianska kalendern.
Innehåll
Händelser[redigera | redigera wikitext]
Januari[redigera | redigera wikitext]
- 1 januari
- Vietnam angriper Kampuchea [1].
- Svenskt Stål AB (SSAB) bildas efter ett riksdagsbeslut. Det tar över ståltillverkningen från krisdrabbade Stora Kopparbergs Bergslags AB, Gränges AB och Norrbottens Järnverk AB.
- 33 personer omkommer då ett Air India-flygplan exploderar efter start från Bombay [2].
- 4 januari – En folkomröstning i Chile ger diktatorn Augusto Pinochet sitt stöd.
- 10 januari – Enligt en rapport uppnåddes under 1977 det 1961 uppställda målet att en procent av Sveriges BNP skall gå till u-hjälp [3].
- 31 januari – I Sverige meddelar Per Ahlmark att han skall avgå som Folkpartiets ledare [4].
Februari[redigera | redigera wikitext]
- 5 februari – Ingemar Stenmark, Sverige vinner specialslalom och storslalom i världsmästerskapen i alpin skidsport [3] i Garmisch-Partenkirchen, Bayern, Västtyskland.
- 11 februari – Kina tillåter litteratur av Aristoteles, William Shakespeare och Charles Dickens.
- 13 februari – 4 personer omkommer och en överlever då ett taxiflygplan störtar vid Gävle, Sverige [2]
- 15 februari
- Rhodesias premiärminister Ian Smith går med på en övergång till svart majoritetsstyre.
- För att hålla ihop den borgerliga svenska regeringen godtar Centern att en elfte kärnreaktor, Forsmark 3, byggs [3]. Beslutet strider mot partiets vallöfte att inte starta ny reaktor [5].
- 16 februari – Leon Spinks, USA besegrar överraskande Mohammed Ali, USA på poäng vid titelmatchen i Las Vegas och blir boxningens nye tungviktsvärldsmästare [6].
- 17 februari – I Sverige utses Birgitta Ulvhammar av den svenska regeringen till chef för Skolöverstyrelsen (SÖ) och blir därmed Sveriges första kvinnliga generaldirektör [6].
- 25 februari – Åtta turister fryser ihjäl under en snöstorm i Jämtlandsfjällen [3].
Mars[redigera | redigera wikitext]
Amoco Cadiz efter förlisningen.
- 3 mars – Rhodesia anfaller Zambia.
- 4 mars – Sveriges biståndsminister Ola Ullsten väljs till ledare för Folkpartiet efter Per Ahlmark [6].
- 11 mars – Ett palestinskt terrorattentat utförs mot en buss utanför Tel Aviv.
- 14 mars – Israeliska trupper invaderar Libanon [4].
- 16 mars – Aldo Moro, tidigare premiärminister i Italien, kidnappas i Rom av terrorgruppen Röda brigaderna som dödar hans fem livvakter [6].
- 17 mars – Bekvämlighetsflaggade supertankern Amoco Cadiz går på grund utanför Bretagnes kust i Frankrike och olja läcker ut i havet [6] och orsakar världens dittills värsta oljekatastrof [4]. Under en storm bryts vraket sönder, och 210 000 ton olja rinner ut. Fisket och ostronodlingarna förstörs, och 20 mil stränder föroenas [7].
- 18 mars – Ingemar Stenmark, Sverige vinner världscupen i alpin skidåkning för tredje säsongen i rad.
April[redigera | redigera wikitext]
- 7 april – Svenska statliga textilkoncernen Eiser drabbas hårt av billig import från lågprisländer, och koncernledningen med stöd av Sveriges industriminister Nils G. Åsling deklarerar att 2 000 av 5 000 anställda ska bort inom två år [5].
- 15 april – 50 personer omkommer då ett snälltåg kör in i ett urspårat expresståg utanför Bologna, Italien [2].
- 18 april – Ett tankfartyg lastat med 30 000 ton olja går på grund nära Sandhamn, Sverige och flera tankar börjar läcka. Dock rinner bara en mindre del av lasten ut [7].
- 20 april
- En proposition om ändrad successionsordning till förmån för kvinnlig tronföljd antas första gången av den svenska riksdagen, vilket gör Victoria till svensk kronprinsessa [6]. Vid omröstningen lägger SAP ner sina röster [5]. Som grundlagsändring måste den först antas av nyvald riksdag [8].
- Ett koreanskt trafikflygplan skjuts ner över sovjetiskt luftrum.
- 24 april – Kerstin Ekman väljs in i Svenska Akademien efter Harry Martinson [4].
- 26 april – I Stockholm anordnas Massmotionsdemonstrationsmanifestationen av ett antal motionerande studenter på initiativ av Johan Holmsäter, vilket leder till att idrottsföreningen Friskis&Svettis grundas senare samma år.
- 27 april – Afghanistans president Daud Mohammad dödas i en militärkupp.
Maj[redigera | redigera wikitext]
- 3 maj – Gary Thuerk skickar det första spam-meddelandet
- 6 maj – Grekiska tankern Eleni V kolliderar i dimma med ett franskt lastfartyg utanför Englands östkust, och bryts mitt itu. Tusentals olja driver in mot land, och miltals badstränder i semesterorterna kring Yarmouth drabbas.[7].
- 19 maj-juni – USA använder militära transportflygplan för att ge stöd till belgiska och franska räddningsoperationer i Zaire [9].
- 25 maj – Theodore Kaczynski detonerar sin första bomb.
Juni[redigera | redigera wikitext]
- 7–15 juni – Det svenska kungaparet avlägger ett statsbesök i Sovjetunionen.
- 10 juni – 20 personer på en studentfest – de flesta ungdomar – omkommer i branden på stadshotellet i Borås [6] under en fest på en dansrestaurang i hotellet [5].
- 25 juni – Argentina vinner med 3-1 mot Nederländerna vid VM-finalen i fotboll i Buenos Aires [6].
- 26 juni – 18 personer omkommer då en norsk helikopter på väg till oljeplattform störtar [2].
- 29 juni . Svea hovrätt skärper straffen för inblandade i terroristmålet, som planerade att kidnappa Sveriges tidigare justitieminister Anna-Greta Leijon. Två kvinnor, som stod nära åtalade västtyska terroristen Norbert Kröcher, får sina straff förlängda [5].
- 30 juni – LO och SAP beslutar att skjuta upp frågan om löntagarfonder till 1981 [4].
Juli[redigera | redigera wikitext]
- 6 juli – 11 personer omkommer vid en brand i ett nattåg i England, Storbritannien [2].
- 11 juli – 180 människor dödas och 600 skadas på en campingplats i Katalonien då en tankbil med propylengas välter och exploderar på vägen intill [4]. Över 200 personer skadas [2].
- 13 juli – Västtyska gröna partiet "Grünen" bildas [4].
- 25 juli – Världens första provrörsbarn, det vill säga där befruktningen skett utanför moderns livmoder, Louise Brown, föds i London [6].
- 28 juli – HBT-rörelsens symbol regnbågsflaggan visas för första gången offentligt under San Francisco Pride.
Augusti[redigera | redigera wikitext]
- 1 augusti – I Finland träder lagen om hushållsarbetstagares arbetsförhållande för husligt anställda från 16 december 1977 i kraft och ersätter den finländska hembiträdeslagen från 7 januari 1949 [10].
- 6 augusti – Clemente Domínguez y Gómez utropar sig själv till palmarisk-katolsk påve med namnet Gregorius XVII, han erkänns dock inte från officiellt romersk-katolskt håll.
- 10 augusti – 11 personer omkommer då en rälsbuss krockar med ett godståg i Lugnvik utanför Östersund, Sverige [2]. Samma dag spårar ett tåg ur vid Stehag i Skåne, varvid fyra personer omkommer.
- 16 augusti – Inför ett kongressutskott i Washington, DC deklarerar James Earl Ray, dömd för mordet på Martin Luther King, att han inte sköt honom och hävdar i stället att mordet var en komplott av federal och lokal polis [6].
- 26 augusti – Sedan Paulus VI har avlidit den 6 augusti väljs kardinal Albino Luciani till påve och tar namnet Johannes Paulus I. Han avlider dock den 28 september efter bara 33 dagar på posten [6].
- 30 augusti – Vid Europamästerskapen i friidrott i Prag vinner Marlies Göhr, Östtyskland före Linda Haglund, Sverige och Ludmila Maslakova, Sovjetunionen [5].
September[redigera | redigera wikitext]
- 11 september – Den svenske racerstjärnan Ronnie Peterson, 34, dör efter en krasch vid starten av Italiens Grand Prix i Formel 1 på Monzabanan [6]. Dödsbudet är dock oväntat, då man först inte trodde skadorna var livshotande.
- 15 september – Den svenska författaren Berit Hedeby döms till fängelse för dråp då hon givit en svårt sjuk man dödshjälp [3]. Läkaren Ragnar Toss får också åtta månaders fängelse i det så kallade dödshjälpsmålet. Berit Hedeby erkänner i boken "Ja till dödshjälp" att hon hjälpt en MS-sjuk man att ta sitt liv [5].
- 17 september – Ett fredsavtal sluts mellan Israel och Egypten i Camp David, under ledning av USA:s president Jimmy Carter [6] och undertecknas av Menachem Begin och Anwar Sadat [6].
- 20 september – Polisen stormar kvarteret Mullvaden i Stockholm som ett 90-tal ungdomar hållit ockuperat under ett år för att förhindra rivning [3].
- 23 september – Olof Palme lovar på den socialdemokratiska kongressen att löntagarfonderna skall införas [3].
- 26 september – En långtradare med 20 ton giftigt blekningsmedel fattar eld på Europaväg 18 vid infarten till Enköping, Sverige och lasten exploderar och ett moln av giftig svaveloxid bildas [7].
Oktober[redigera | redigera wikitext]
Ny Påve, Johannes Paulus II.
- 1 oktober – Vietnam anfaller Kambodja.
- 5 oktober
- Den borgerliga svenska trepartiregeringen faller på kärnkraftsfrågan [6] Thorbjörn Fälldin avgår som Sveriges statsminister då en svensk borgerlig regering för första gången sedan 1936 faller [5]. Centern har i frågan krävt en folkomröstning [5].
- Den svenska riksdagen beslutar att kvinnor skall få bli yrkesofficerare [3].
- En patient vid Malmö Östra Sjukhus förgiftas och blir den första i en förgiftningsvåg med 27 dödsoffer som pågår till januari 1979.
- 8 oktober – Ingmar Bergmans film Höstsonaten, med Ingrid Bergman och Liv Ullmann, har premiär [3].
- 13 oktober – Ola Ullsten väljs till svensk statsminister och bildar en folkpartistisk minoritetsregering stödd på endast 39 av 349 riksdagsmandat [6]. Moderaterna och VPK röstar mot förslaget på ny statsminister, medan SAP och Centerpartiet lägger ner sina röster [5].
- 14 oktober – Daniel arap Moi blir president i Kenya.
- 16 oktober – Sedan Johannes Paulus I har avlidit den 28 september väljs polske kardinalen Karol Józef Wojtyła till påve och tar namnet Johannes Paulus II [6].
November[redigera | redigera wikitext]
- 11 november – Maumoon Abdul Gayoom besegrar Ibrahim Nasir och blir Maldivernas president.
- 14 november – Björn Borg och Ingmar Stenmark får Svenska Dagbladets bragdmedalj för andra gången, då priset för första gången delas [5].
- 15 november – Den svenska riksdagen totalförbjuder reklam för vin, sprit och starköl [3].
- 16 november – Cirka 200 personer omkommer då ett chartrat isländskt flygplan störtar över Sri Lanka [2].
- 17 november – Danmarks folketing ger Grönland självstyre inom det danska riket, på samma sätt som Färöarna redan har [6].
- 18 november – Jim Jones 900 anhängare begår kollektivt självmord med förgiftad saft i Jonestown ute i Guyana djungel [4].
- 20 november – En militärkupp i Spanien misslyckas.
- 29 november – Den svenska riksdagen avgör att kollektivanslutning är emot Sveriges konstitution [3]. Den anses strida mot grundlagens åsiktsfrihet, men LO:s kollektivanslutning avskaffas inte förrän 1987.
December[redigera | redigera wikitext]
- 2 december – Svenska staten tar över den konkurshotade Kockumskoncernen i Malmö [3], varvid hela den svenska varvsindustrin nu har förstatligats.
- 11 december – Stora mängder olja och bensin exploderar och brinner medan dricksvattnet förgiftas vid sabotage i Salisbury, Rhodesia [7].
- 18 december – 104 personer omkommer vid en tågkollision i Kina [2].
- 23 december – 108 personer omkommer och 21 överlever då ett italienskt trafikflygplan störtar vid Sicilien, Italien [2]
- 29 december – Ny konstitution i Spanien gör slut på militärdiktaturen. [11]
- 31 december – Det svenska radioprogrammet Frukostklubben med Sigge Fürst, som startade 1946, läggs ned [6] efter 680 sändningar [3].
Okänt datum[redigera | redigera wikitext]
- Den lagstadgade svenska semestern förlängs från fyra till fem veckor.
- Klassiska Hotell Knaust i Sundsvall läggs ner.
- I Stockholm i Sverige börjar man samla ihop skolföremål till det som kommer att bli Stockholms skolmuseum, numera lokaliserat till Stockholms stadsmuseum[12].
- I Sverige har 150 personer på ett år avlidit av narkotikamissbruk [3].
- Kerstin Ekman blir tredje kvinna som väljs in i Svenska Akademien efter Selma Lagerlöf och Elin Wägner [3].
- Rekordår för svensk charter, 1,2 miljoner resenärer [13].
- John Smith blir Storbritanniens handelsminister.
Födda[redigera | redigera wikitext]
- 5 januari
- Bugz (artistnamn för Karnail Paul Pitts), amerikansk rapartist, en av medlemmarna i hiphopgruppen D12.
- Yvette Higgins, australisk vattenpolospelare.
- Emilia Rydberg, svensk sångerska.
- 7 januari – Jean Charles de Menezes, brasiliansk elektriker bosatt i London (skjuten till döds av polisen).
- 10 januari – Hossein Tavakkoli, iransk tyngdlyftare.
- 11 januari – Emile Heskey, engelsk fotbollsspelare.
- 18 januari – Thor Hushovd, norsk cyklist.
- 25 januari – Denis Mensjov, rysk tävlingscyklist.
- 28 januari
- Gianluigi Buffon, italiensk fotbollsspelare, målvakt.
- Jamie Carragher, brittisk fotbollsspelare, högerback i Liverpool FC.
- 30 januari – Daniel Lindström, svensk sångare, vinnare av Idol 2004.
- 2 februari – Barry Ferguson, skotsk fotbollsspelare.
- 3 februari
- Joan Capdevila, spansk fotbollsspelare.
- Adrian R'Mante, amerikansk skådespelare.
- 7 februari
- David Carmel, svensk skådespelare.
- Ashton Kutcher, amerikansk skådespelare, programledare, modell och producent.
- 10 februari
- Don Omar, puertoricansk reggaetonartist.
- Emma Peters, svensk skådespelare.
- 20 februari – Jay Hernandez, amerikansk skådespelare.
- 26 februari – Kate Hooper, australisk vattenpolospelare.
- 27 februari – Emelie Öhrstig, svensk längdåkare och cyklist.
- 28 februari – Louise Woodward, brittisk au pair-flicka.
- 1 mars
- Jensen Ackles, amerikansk skådespelare.
- Marcus Nilson, svensk ishockeyspelare.
- 3 mars – Nicolas Kiesa, dansk racerförare.
- 14 mars – Carlo Giuliani, italiensk poet och anarkist.
- 15 mars – Sid Wilson, amerikansk DJ, medlem i Slipknot.
- 19 mars – Gabriel Heinze, argentinsk fotbollsspelare.
- 23 mars – Nicholle Tom, amerikansk skådespelare.
- 26 mars – Ayla Kabaca, före detta programledare för SVT:s barnprogram Bolibompa.
- 28 mars
- Lina Hedlund, svensk sångerska.
- Nafis Joseph, "Miss India Universe" 1997
- 9 april – Rachel Stevens, brittisk musiker.
- 13 april – Carles Puyol, spansk fotbollsspelare.
- 15 april – Peter Wolodarski, svensk journalist.
- 26 april – Ivana Milicevic, bosnisk skådespelare.
- 3 maj – Christina Hendricks, amerikansk skådespelare.
- 6 maj – Fredrick Federley, svensk centerpartistisk politiker, riksdagsledamot 2006–.
- 8 maj – Josie Maran, amerikansk fotomodell (supermodell) och skådespelare.
- 11 maj – Laetitia Casta, fransk supermodell och skådespelare.
- 16 maj – Karolina Westberg, svensk fotbollsspelare.
- 22 maj
- Ginnifer Goodwin, amerikansk skådespelare.
- Jordan, brittisk fotomodell.
- 24 maj – Johan Holmqvist, svensk ishockeymålvakt.
- 30 maj – Ellen Bredefeldt, svensk skådespelare.
- 2 juni – Justin Long, amerikansk skådespelare.
- 4 juni – Julia Marko-Nord, svensk skådespelare.
- 9 juni – Matthew Bellamy, engelsk musiker
- 10 juni – Shane West, amerikansk musiker och skådespelare.
- 11 juni
- Joshua Jackson, amerikansk skådespelare.
- Vendela Zachrisson, svensk seglare, skipper.
- 13 juni – Heather Petri, amerikansk vattenpolospelare.
- 20 juni – Frank Lampard, engelsk fotbollsspelare.
- 21 juni – Erica Durance, kanadensisk skådespelare.
- 24 juni
- Luis García, spansk fotbollsspelare.
- Mikael Nilsson, svensk fotbollsspelare.
- Erno Vuorinen, finländsk musiker, gitarrist i Nightwish.
- 6 juli – Shan Atci, svensk komiker.
- 7 juli – Marcus Ahlm, svensk handbollsspelare.
- 11 juli – Mats Troeng, svensk orienterare.
- 11 juli – Bruno Julie, mauritisk boxare.
- 19 juli – Topher Grace, amerikansk skådespelare.
- 20 juli
- Maria Alexandrova, rysk ballerina.
- Pavel Datsiuk, rysk ishockeyspelare.
- 21 juli
- Justin Bartha, amerikansk skådespelare.
- Josh Hartnett, amerikansk skådespelare.
- Damian Marley, jamaicansk artist.
- 22 juli – A.J. Cook, amerikansk skådespelare, från filmen The Virgin Suicides.
- 31 juli – Justin Wilson, brittisk racerförare.
- 8 augusti
- Louis Saha, fransk fotbollsspelare.
- Ty O'Neal, amerikansk skådespelare.
- 9 augusti – Audrey Tautou, fransk skådespelare.
- 12 augusti – Hayley Wickenheiser, kanadensisk ishockeyspelare.
- 31 augusti – Hannah Graaf, svensk sångerska och fotomodell.
- 4 september – Christian Walz, svensk soulartist.
- 7 september – Marc Abramsson, svensk politiker, nationaldemokrat.
- 8 september – Marco Sturm, tysk ishockeyspelare.
- 12 september – Benjamin McKenzie, amerikansk skådespelare.
- 12 september – Michael Paget, huvudgitarristen i metalcore–bandet Bullet for My Valentine.
- 14 september – Per Ledin, svensk ishockeyspelare, forward.
- 18 september
- Kaoru Mori, japansk mangaka.
- DJ Satomi, egentligen Simone Bocchino, italiensk elektronisk musik-producent, remixare och discjockey.
- 20 september – Sarit Hadad, israelisk sångare.
- 21 september – Paulo Costanzo, kanadensisk skådespelare.
- 22 september – Harry Kewell, australisk fotbollsspelare.
- 28 september – Bushido, tysk rappare.
- 2 oktober – Ayumi Hamasaki, japansk sångare.
- 3 oktober
- Gerald Asamoah, tysk fotbollsspelare.
- Shannyn Sossamon, amerikansk skådespelare.
- 10 oktober – Jodi Lyn O'Keefe, amerikansk skådespelare.
- 13 oktober – Ellen Estes, amerikansk vattenpolospelare.
- 31 oktober – Heidi Kackur, finländsk fotbollsspelare.
- 2 november – Alexander Östlund, svensk fotbollsspelare.
- 7 november
- Cajsalisa Ejemyr, svensk skådespelare och sångare.
- Line Østvold, norsk snowboardåkare.
- 8 november – Rio Ferdinand, brittisk fotbollsspelare.
- 9 november – Sisqó, amerikansk rhythm and blues-sångare och skådespelare.
- 10 november – Kristian Huselius, svensk ishockeyspelare.
- 11 november – Erik Edman, svensk fotbollsspelare.
- 16 november – Adi Ezroni, israelisk skådespelare och TV-personlighet.
- 24 november
- Katherine Heigl, amerikansk skådespelare och fotomodell.
- Vanessa Incontrada, italiensk-spansk fotomodell, skådespelare och TV-programledare.
- 28 november – Erik Niva, svensk sportjournalist och författare.
- 2 december – Nelly Furtado, kanadensisk sångare.
- 5 december
- Olli Jokinen, finländsk ishockeyspelare.
- Jesper Salén, svensk skådespelare.
- 6 december – Mijailo Mijailović, svensk brottsling, utrikesminister Anna Lindhs mördare.
- 7 december – Jere Hård, finsk simmare.
- 8 december – Ian Somerhalder, amerikansk skådespelare och fotomodell.
- 10 december – Summer Phoenix, amerikansk skådespelare.
- 12 december – Sebastian Seifert, svensk handbollsspelare.
- 21 december – Amber Corwin, amerikansk konståkerska.
- 23 december – Tatiana Gudkova, rysk tävlande i gång
- 27 december – Jonas Hassen Khemiri, svensk författare.
- 28 december – John Legend, amerikansk sångare och pianist.
Avlidna[redigera | redigera wikitext]
- 2 januari – Walter Kejving, svensk kompositör och musiker (dragspel).
- 5 januari – Arne Ragneborn, svensk skådespelare, regissör och manusförfattare.
- 6 januari – Burt Munro, nyzeeländsk motorcykelkonstruktör och världsrekordförare.
- 11 januari – Michael Bates, brittisk skådespelare (cancer).
- 12 januari – Lee Metcalf, amerikansk demokratisk politiker och jurist, senator 1961–1978.
- 14 januari
- Clarence Dill, amerikansk demokratisk politiker.
- Kurt Gödel, österrikisk logiker och matematiker.
- 18 januari – John Lyng, norsk politiker, statsminister 28 augusti–25 september 1963, utrikesminister 1965–1970.
- 27 januari – Clarence Norman Brunsdale, amerikansk republikansk politiker, guvernör i North Dakota 1951–1957, senator 1959–1960.
- 9 februari – Herbert Kappler, tysk SS–officer.
- 11 februari – Harry Martinson, svensk författare, Nobelpristagare i litteratur [3], (självmord).
- 19 februari – Arvid Olson, svensk konstnär och filmpionjär.
- 25 februari – Thomas A. Wofford, amerikansk politiker, senator 1956.
- 28 februari – Edgar Rosander, svensk jurist, statsråd.
- 13 mars – Ottar Wicklund, norsk skådespelare.
- 14 mars – John Marshall Butler, amerikansk republikansk politiker, senator 1951–1963.
- 19 mars
- M. Ananthasayanam Ayyangar, indisk politiker, talman för Lok Sabha 1956–1962.
- Gaston Julia, fransk matematiker.
- Winifred Westover, amerikansk skådespelare.
- 21 mars – Cearbhall Ó Dálaigh, Irlands president 1974–1976.
- 22 mars – Gustav Svensson, svensk missbrukare som blev känd genom dokumentären Dom kallar oss mods.
- 30 mars – Hjalmar Karlgren, svensk jurist, professor i civilrätt vid Stockholms universitet, justitieråd.
- 14 april – F.R. Leavis, brittisk litteraturkritiker och författare.
- 16 april – Lucius Clay, amerikansk general i flygvapnet.
- 19 april – Manetta Ryberg, svensk skådespelare.
- 1 maj – Aram Chatjaturjan, armenisk tonsättare.
- 9 maj – Aldo Moro, italiensk premiärminister (hittad död i centrala Rom, skjuten med flera skott i bröstet) [6].
- 26 maj – Tamara Karsavina, rysk ballerina.
- 28 maj – Arthur Brough, brittisk skådespelare.
- 1 juni – James Allen, amerikansk demokratisk politiker, senator 1969–1978.
- 4 juni – Emy Owandner, svensk skådespelare och operettsångerska.
- 5 juni – Joseph Montoya, amerikansk demokratisk politiker, senator 1964–1977.
- 8 juni – Jenny Hasselquist, svensk skådespelare och ballerina.
- 22 juni – Jens Otto Krag, dansk politiker, statsminister.
- 30 juni – Umberto Nobile, italiensk upptäcktsresande.
- 1 juli – Kurt Student, tysk fallskärmsgeneral.
- 17 juli – John D Rockefeller III, amerikansk miljardär, filantrop.
- 24 juli – Arne Hülphers, svensk musikdirektör, kapellmästare och pianist.
- 27 juli – Gösta Wallenius, svensk textförfattare, kapellmästare, kompositör och arrangör av filmmusik.
- 5 augusti – Victor Hasselblad, svensk industriledare, kamerakonstruktör och fotograf, skapade Hasselbladskameran [3].
- 6 augusti
- Ivar Hallbäck, svensk operasångare (andre tenor) och skådespelare.
- Paulus VI, född Giovanni Battista Enrico Antonio Maria Montini, 80, påve sedan 1963 (död i hjärtattack i sitt sommarpalats Castel Gandolfo) [6].
- 20 augusti – C. William O'Neill, amerikansk republikansk politiker och jurist, guvernör i Ohio 1957–1959.
- 22 augusti – Jomo Kenyatta, kenyansk politiker.
- 25 augusti – Gösta Terserus, svensk teaterskolledare och skådespelare.
- 26 augusti – Charles Boyer, fransk skådespelare.
- 3 september – Karin Molander, svensk skådespelare.
- 6 september – Adolf Dassler, tysk tillverkare av sportutrustning – Adidas.
- 7 september – Keith Moon, trummis, sångare.
- 9 september – Jack Warner, amerikansk filmbolagsdirektör och filmproducent.
- 11 september – Ronnie Peterson, 34 svensk racerförare,[4].
- 15 september
- Willy Messerchmitt, tysk flygplansingenjör.
- Bruce Montgomery, brittisk filmmusik-kompositör, även författare under pseudonymen Edmund Crispin.
- 17 september – Bengt Andersson, svensk balettdansör.
- 19 september – Étienne Gilson, fransk filosof.
- 24 september
- Hasso von Manteuffel, tysk militär (general 1944) och politiker.
- Nils Nordståhl, svensk skådespelare.
- 26 september – Manne Siegbahn, svensk fysiker, nobelpristagare.
- 28 september – Johannes Paulus I, född Albino Luciani, påve sedan 26 augusti detta år [6].
- 3 oktober – Olavi Majlander, finländsk politiker.
- 12 oktober – Nancy Spungen, amerikansk flickvän till Sid Vicious (mördad).
- 13 oktober – Elsa Carlsson, svensk skådespelare.
- 20 oktober – Gunnar Nilsson, svensk racerförare (cancer).
- 22 oktober – Anastas Mikojan, sovjetisk politiker.
- 28 oktober – Margareta Fahlén, svensk skådespelare.
- 1 november – Kjell Jansson, svensk skådespelare.
- 15 november – Margaret Mead, kulturantropolog.
- 18 november
- Jim Jones, amerikansk sektledare, självmord.
- Lennie Tristano, amerikansk jazzpianist.
- 23 november – Hanns Johst, tysk författare.
- 28 november – Carlo Scarpa, italiensk arkitekt och designer.
- 4 december
- Tancred Ibsen, norsk regissör och manusförfattare.
- William A. Steiger, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1967–1978.
- 8 december – Golda Meir, f. Mabowitz, israelisk premiärminister 1969–1974.
- 10 december
- Olof Thiel, svensk filmproducent och kompositör.
- Ed Wood, amerikansk filmregissör.
- 11 december – Vincent du Vigneaud, amerikansk biokemist, nobelpristagare.
- 17 december – Per Björkman, svensk skådespelare.
Nobelpris [14][redigera | redigera wikitext]
- Fysik
- Pjotr Kapitsa, Sovjetunionen
- Arno Penzias, USA
- Robert Woodrow Wilson, USA
- Kemi – Peter Mitchell, Storbritannien
- Medicin
- Werner Arber, Schweiz
- Daniel Nathans, USA
- Hamilton O Smith, USA
- Litteratur – Isaac Bashevis Singer, USA
- Fred
- Anwar Sadat, Egypten
- Menachem Begin, Israel
- Ekonomi – Herbert Simon, USA
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Fotnoter[redigera | redigera wikitext]
- ^ Faktakalendern 2000 – 1978 (Utlandet), Semic, 1999
- ^ [a b c d e f g h i j] Faktakalendern 1996, Semic, 1995
- ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q] Hundra år i Sverige – 1978, Hans Dahlberg, Albert Bonniers, 1999
- ^ [a b c d e f g h i] 100 år med Aftonbladet – 1978, 1999
- ^ [a b c d e f g h i j k] Sverige 1900-talet – 1978, NE, Bra Böcker, 2000
- ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v] 20:e århundrades När Var Hur – 1978, Bernt Himmelstedt, Forum, 1999
- ^ [a b c d e] Faktakalendern 1997, Semic, 1996
- ^ Faktakalendern 2000 – 1978 (Sverige), 1999
- ^ ”USA:s militära insatser i utlandet”. http://www.history.navy.mil/library/online/forces.htm.
- ^ ”Finlex – Lag om hushållsarbetstagares arbetsförhållande”. http://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/1977/19770951.
- ^ ”World Statesmen (läst 7 april 2011)”. http://www.worldstatesmen.org/Spain.html.
- ^ Accessprojekt Skolsamlingen Stockholms stadsmuseum Läst 3 juli 2012
- ^ Sverige 1900-talet – När Sverige tog semester, NE, Bra Böcker, 2000
- ^ ”Nobelpriset”. http://nobelprize.org/nobel_prizes/lists/all/index.html. Läst 10 april 2011.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör 1978.
Wikimedia Commons har media som rör 
