10 maj
Från Wikipedia
◄◄ ◄ 10 maj ► ►► | ||||||
Veckodag 2016: Tisdag | ||||||
Apr · Maj · Juni | ||||||
Årets 130:e dag (131:a under skottår) 235 dagar till årets slut |
||||||
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö |
1 | ||||||
2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 |
9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 |
16 | 17 | 18 | 19 | 20 | 21 | 22 |
23 | 24 | 25 | 26 | 27 | 28 | 29 |
30 | 31 | |||||
2016 | ||||||
Alla datum | ||||||
Månader | ||||||
---|---|---|---|---|---|---|
Januari • Februari • Mars | ||||||
April • Maj • Juni • Juli | ||||||
Augusti • September • Oktober | ||||||
November • December | ||||||
|
||||||
På Wikimedia Commons finns media som rör 10 maj Se även Mall:10 maj |
10 maj är den 130:e dagen på året i den gregorianska kalendern (131:a under skottår). Det återstår 235 dagar av året.
Innehåll
Återkommande bemärkelsedagar[redigera | redigera wikitext]
Nationaldagar[redigera | redigera wikitext]
- Mikronesiens federerade stater (till minne av autonomin från USA 1979)
Namnsdagar[redigera | redigera wikitext]
I den svenska almanackan[redigera | redigera wikitext]
- Nuvarande – Esbjörn och Styrbjörn
- Föregående i bokstavsordning
- Elvira – Namnet infördes 1986 på 30 juni. 1993 flyttades det till dagens datum och 2001 till 1 mars.
- Elvy – Namnet infördes på dagens datum 1986, men utgick 2001.
- Epimachus – Namnet fanns, till minne av en martyr från 200-talet, på dagens datum före 1831, då det utgick till förmån för Esbjörn.
- Esbjörn – Namnet infördes på dagens datum 1831, då det ersatte det äldre Epimachus. Det fanns där fram till 1993, då det flyttades till 12 juni, men återfördes 2001 till dagens datum.
- Essy – Namnet infördes på dagens datum 1986, men utgick 1993.
- Styrbjörn – Namnet infördes 1986 på 13 september, men flyttades 2001 till dagens datum.
- Föregående i kronologisk ordning
- Före 1831 – Epimachus
- 1831–1900 – Esbjörn
- 1901–1985 – Esbjörn
- 1986–1992 – Esbjörn, Elvy och Essy
- 1993–2000 – Elvy och Elvira
- Från 2001 – Esbjörn och Styrbjörn
- Källor
- Brylla, Eva (red.): Namnlängdsboken, Norstedts ordbok, Stockholm, 2000. ISBN 91-7227-204-X
- af Klintberg, Bengt: Namnen i almanackan, Norstedts ordbok, Stockholm, 2001. ISBN 91-7227-292-9
Händelser[redigera | redigera wikitext]
- 946 – Sedan Marinus II har avlidit några dagar tidigare väljs Agapetus II till påve.
- 1503 – Under sin fjärde och sista resa till Nya världen landstiger den italiensk-spanske upptäcktsresanden Christofer Columbus på en liten ögrupp söder om Juana (nuvarande Kuba) och väster om Santiago (nuvarande Jamaica). Han ger öarna namnet Las Tortugas, på grund av den rikliga förekomsten av havssköldpaddor (spanska: tortuga) där. Redan i slutet av 1500-talet döper engelsmännen dock om ögruppen till Caymanöarna, efter den lokala indianstammen Neo-Tainos ord för alligator (caiman).
- 1796 – En fransk styrka på 17 500 man, ledd av general Napoleon Bonaparte, anfaller och besegrar en retirerande österrikisk eftertrupp på 9 500, ledd av generalerna Johann Peter Beaulieu och Karl Philipp Sebottendorf i slaget vid Lodi i Lombardiet (i nuvarande Norditalien). Fransmännen förlorar mellan 500 och 2 000 man, medan österrikarna förlorar 2 000. Tack vare att det är en eftertrupp som utkämpar slaget, hinner den österrikiska huvudarmén fortsätta sin reträtt och komma undan fransmännen. Slaget får därför ingen större strategisk betydelse, men Napoleon använder segern som propaganda, för att odla myten om sig själv som oövervinnerlig.
- 1809 – Den svenske kungen Gustav IV Adolf, som har blivit arresterad på Stockholms slott den 13 mars och abdikerat för egen del (men inte för sina ättlingar) den 29 i samma månad, blir formellt avsatt av den svenska riksdagen. Därmed förlorar han och alla hans arvingar för all framtid rätten till den svenska kronan. Medan Gustav Adolf snart blir landsförvisad väljs en knapp månad senare hans farbror hertig Karl till ny svensk kung.
- 1854 – Det danska folketinget antar lagen tyendeloven, i vilken tjänsteflickors och hembiträdens arbetsförhållanden regleras.[1] Arbetsgivaren kan kräva, att de finns till hands dygnet runt och är inte skyldig att ge dem mer än en ledig söndagseftermiddag varannan vecka. Dessutom har han rätt att straffa dem och begränsa deras fritid. Lagen blir mycket avskydd och redan i slutet av 1800-talet börjar krafter verka för att upphäva den, något som blir verklighet 1921, då den ersätts av medhjælperloven.[2]
- 1857 – Natten till den 11 maj utbryter i Indien ett uppror mot det Brittiska Ostindiska Kompaniet, vilket går till historien som sepoyupproret och börjar som en revolt bland indiska soldater i brittisk tjänst (så kallade sepoyer), men utgör också en reaktion mot kompaniets styre i Indien. Det varar i över ett år (till juni året därpå) och leder till, att den brittiska staten tar över styret över Indien från kompaniet och formellt upprättar Brittiska Indien den 2 augusti 1858.
- 1871 – Frankrike sluter fred med det nybildade Kejsardömet Tyskland i Frankfurt am Main, vilken avslutar det fransk-tyska kriget, som har utbrutit året innan. Eftersom Tyskland står som segrare tvingas Frankrike avstå området Alsace-Lorraine och betala krigsskadestånd på fem miljarder guldfranc till Tyskland. Denna fred skapar en revanschstämning i Frankrike, som kommer att vara till första världskrigets utbrott 1914.
- 1905 – Anna Jarvis från Philadelphia introducerar mors dag i USA, för att hedra minnet av sin mor, på årsdagen av dennas bortgång. Under de följande åren sprider sig firandet i USA och 1914 har dagen närmast fått status av nationell helgdag. Den kommer snart också till Europa och firas i Sverige första gången 1919, på initiativ av författaren Cecilia Bååth-Holmberg. Dagen får dock olika datum i olika länder och numera firas den exempelvis andra söndagen i maj i USA och sista söndagen i maj i Sverige
- 1917 – Sedan Tyskland i februari har återupptagit det oinskränkta ubåtskriget under det pågående första världskriget och ententen därför i mars och april har gjort stora fartygsförluster har det brittiska sjökrigsministeriet i slutet av april beslutat att införa ett konvojsystem för brittiska fartyg med krigsförnödenheter. Denna dag avgår därför den första konvojen (från Gibraltar) och anländer till Storbritannien den 22 maj.
- 1933 – Drygt tre månader efter det nazistiska maktövertagandet i Tyskland håller nazisterna ett bokbål utanför operan i Berlin, där man bränner 18 000 verk, som anses strida mot den nazistiska ideologin.
- 1940
- Tyskland inleder ett stort upplagt anfall på västfronten under andra världskriget, genom att anfalla det neutrala Benelux (Belgien, Nederländerna och Luxemburg) och på så vis gå runt det franska försvarsverket Maginotlinjen. Därmed upphör det så kallade låtsaskriget, som har varat sedan krigsutbrottet 1939, då Frankrike och Storbritannien visserligen har förklarat krig mot Tyskland, men inga nämnvärda stridigheter har utkämpats mellan länderna. Inom några dagar blir Beneluxländerna besegrade och Frankrike faller i tyska händer inom en dryg månad.
- Brittiska trupper inleder en ockupation av det danska kungariket Island, för att förhindra att Tyskland sätter sig i besittning av ön, en månad efter att tyskarna har ockuperat Danmark. Året därpå övertas ockupationen av USA och 1944 utropar Island sin fullständiga självständighet från Danmark.
- Sedan den brittiske premiärministern Neville Chamberlain de senaste månaderna har utsatts för skarp kritik för sitt sätt att sköta Storbritanniens del i andra världskriget och nyligen med nöd och näppe klarat sig undan en misstroendeförklaring väljer han denna dag att avgå från posten. Han efterträds av Winston Churchill, som kommer att leda Storbritannien till krigsslutet 1945.
- 1941 – Den tyske vicekanslern Rudolf Hess (Hitlers ställföreträdare) ger sig på eget bevåg iväg till Storbritannien i ett flygplan för att mäkla fred mellan britterna och tyskarna. Han landar i Skottland, men sätts genast i krigsfångenskap. Hitler och den tyska statsledningen tar officiellt avstånd från handlingen och Hess blir utesluten ur det tyska nazistpartiet samt fråntagen alla sina uppdrag i Tyskland, där han efterträds av Martin Bormann.
- 1963 – Sveriges riksdag beslutar att Sverige ska övergå från vänster- till högertrafik 1967, trots att 82,9 procent av de röstande har röstat för att behålla vänstertrafiken i folkomröstningen i frågan 1955. Efter en stor informationskampanj och förberedelser i mitten av 1960-talet och särskilt under det aktuella året införs högertrafiken den 3 september 1967.
- 1981 – I den andra omgången av årets franska presidentval besegrar Socialistiska partiets kandidat François Mitterrand den sittande presidenten Valéry Giscard d’Estaing från Unionen för fransk demokrati med 51,76 procent av rösterna mot d’Estaings 48,24 procent (i den första valomgången den 26 april har d’Estaing fått 28,32 procent och Mitterand 25,85). Den 21 maj kan Mitterand därför tillträda som den förste socialistiske presidenten i Frankrike under femte republiken och han kommer att sitta på posten till 1995.
- 1994 – Nelson Mandela installeras som Sydafrikas förste svarte president, sedan hans parti African National Congress (ANC) med 62,65 procent har vunnit parlamentsvalet den 27 april, som var det första, där även svarta fick rösta. Han kommer att inneha posten till 1999.
Födda[redigera | redigera wikitext]
- 213 eller 214 – Claudius II Gothicus, romersk kejsare från 268 (död 270)
- 1265 – Fushimi, kejsare av Japan 1287–1298 (död 1317)
- 1727 – Anne-Robert-Jacques Turgot, fransk ekonom, Frankrikes marinminister 1774 och finansminister 1774–1776 (död 1781)
- 1742 – Johan Ture Bielke, svensk friherre delaktig i mordet på Gustav III (död 1792)
- 1746 – Gaspard Monge, fransk matematiker (död 1818)
- 1748 – Louis Jean Pierre Vieillot, fransk ornitolog (död 1831)
- 1760 – Claude Joseph Rouget de Lisle, fransk författare, kompositör och officer (död 1836)
- 1770 – Louis Nicolas Davout, fransk militär, marskalk av Frankrike (död 1823)
- 1792 – Willie Person Mangum, amerikansk whigpolitiker, senator för North Carolina 1831–1836 och 1840–1853 (död 1861)
- 1810 – Thomas Watkins Ligon, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Maryland 1854–1858 (död 1881)
- 1815 – Anders Ljungqvist, svensk spelman (död 1896)
- 1823 – John Sherman, amerikansk republikansk politiker, USA:s finansminister 1877–1881 och utrikesminister 1897–1898 (död 1900)
- 1827 – William Windom, amerikansk republikansk politiker, USA:s finansminister 1881 och från 1889 (död 1891)
- 1838 – John Wilkes Booth, amerikansk skådespelare, mest känd som president Abraham Lincolns mördare (död 1865)
- 1848 – Lafayette Young, amerikansk republikansk politiker och publicist, senator för Iowa 1910–1911 (död 1926)
- 1866 – Léon Bakst, rysk målare och scenograf (död 1924)
- 1875 – Eugen Schauman, finländsk student, aktivist och attentator, mest känd för att ha mördat Finlands ryske generalguvernör Nikolaj Bobrikov (död 1904)
- 1878 – Gustav Stresemann, tysk politiker, industriman och nationalekonom, Tysklands rikskansler 1923 och utrikesminister från 1923, mottagare av Nobels fredspris 1926 (död 1929)
- 1879 – Carl Bergsten, svensk arkitekt (död 1935)
- 1880 – Robert Jonsson, svensk skådespelare och sångare (död 1960)
- 1881 – Ivar Kalling, svensk skådespelare och teaterledare (död 1938)
- 1885 – Mae Murray, amerikansk skådespelare (död 1965)
- 1886
- Karl Barth, schweizisk reformert teolog (död 1968)
- Torsten Winge, svensk skådespelare och regissör (död 1969)
- 1890 – Alfred Jodl, tysk nazistisk militär och generalöverste (död 1946)
- 1897 – Einar Gerhardsen, norsk arbeiderpartistisk politiker, Norges statsminister 1945–1951, 1955–1963 och 1963–1965 (död 1987)
- 1899 – Frederick Austerlitz, amerikansk skådespelare, dansare och koreograf med artistnamnet Fred Astaire (död 1987)
- 1902 – David O. Selznick, amerikansk filmproducent (död 1965)
- 1908 – Johannes Hentschel, tysk elektriker och mekaniker (död 1982)
- 1915 – Denis Thatcher, brittisk affärsman, gift med premiärministern Margaret Thatcher (död 2003)
- 1920 – Eva Henning, svensk skådespelare (död 2016)
- 1925 – Hasse Jeppson, fotbollsspelare, VM-brons 1950 (död 2013)
- 1926 – Alfreda Markowska, polsk rom som under andra världskriget räddade cirka femtio romer och judar undan nazisterna
- 1930 – George E. Smith, amerikansk fysiker, mottagare av Nobelpriset i fysik 2009
- 1931 – Ettore Scola, italiensk manusförfattare och filmregissör (död 2016)
- 1938 – Jean Becker, fransk regissör och skådespelare
- 1940 – Bill Cash, brittisk konservativ politiker, parlamentsledamot 1984–
- 1941 – Danny Rapp, amerikansk musiker, sångare i gruppen Danny & The Juniors (död 1983)
- 1944 – Ulf Dageby, svensk kompositör och musiker
- 1945 – Mats Wahl, svensk författare och manusförfattare
- 1946
- Donovan Leitch, brittisk musiker med artistnamnet Donovan
- Knut Husebø, norsk skådespelare och bildkonstnär
- 1948 – Meg Foster, amerikansk skådespelare
- 1950 – Fernando Pereira, nederländsk fotograf (död 1985)
- 1952 – Kikki Danielsson, svensk artist
- 1955 – Mark David Chapman, amerikansk man, mest känd som John Lennons mördare
- 1957 – John Simon Ritchie, brittisk musiker med artistnamnet Sid Vicious, sångare i punkgruppen Sex Pistols (död 1979)
- 1958
- Rick Santorum, amerikansk republikansk politiker, senator för Pennsylvania 1995–2007
- Yu Suzuki, japansk spelproducent
- 1960
- Paul Hewson, irländsk musiker med artistnamnet Bono, sångare i rockgruppen U2
- Dean Heller, amerikansk republikansk politiker, senator för Nevada 2011–
- Per-Gunnar Hylén, svensk skådespelare
- 1964 – Susie Päivärinta, svensk sångare
- 1966 – Jonathan Edwards, brittisk friidrottare
- 1969 – Dennis Bergkamp, nederländsk fotbollsspelare
- 1973 – Tora Sudiro, indonesisk skådespelare
- 1975 – Adam Deadmarsh, kanadensisk ishockeyspelare
- 1977 – Nick Heidfeld, tysk racerförare
- 1983 – Gustav Fridolin, svensk miljöpartistisk politiker, språkrör för Miljöpartiet 2011–
- 1985 – Odette Yustman, amerikansk skådespelare
Avlidna[redigera | redigera wikitext]
- 1566 – Leonhart Fuchs, 65, tysk botanist (född 1501)
- 1641 – Johan Banér, 44, svensk militär, riksråd och fältmarskalk (född 1596)
- 1657 – Gustaf Horn, 64, svensk greve, militär, fältmarskalk och riksråd, Sveriges riksmarsk sedan 1653 (född 1592)
- 1696 – Jean de La Bruyère, 50, fransk hovman och författare (född 1645)
- 1702 – Antonio Gherardi, 63, italiensk målare och arkitekt (född 1638)
- 1774 – Ludvig XV, 64, kung av Frankrike sedan 1715 (född 1710)
- 1775 – Caroline Mathilde av Storbritannien, 23, Danmarks och Norges drottning 1766–1772 (gift med Kristian VII) (scharlakansfeber) (född 1751)
- 1803 – Stevens Thomson Mason, 42, amerikansk demokratisk-republikansk politiker, senator för Virginia sedan 1794 (född 1760)
- 1818 – Paul Revere, 83, amerikansk silversmed och revolutionssoldat (född 1734)
- 1822 – Paolo Ruffini, 56, italiensk läkare och matematiker (född 1765)
- 1829 – Thomas Young, 55, brittisk fysiker, läkare och hieroglyftydare (född 1773)
- 1849 – Katsushika Hokusai, 88, japansk ukiyo-ekonstnär (född 1760)
- 1853 – Jacob Burnet, 83, amerikansk jurist och nationalrepublikansk politiker, senator för Ohio 1828–1831 (född 1770)
- 1863 – Thomas Jackson, 39, amerikansk sydstatsgeneral med smeknamnet Stonewall (krigsskador) (född 1824)
- 1870 – Robert Wilson, 66, amerikansk unionistisk politiker, senator för Missouri 1862–1863 (född 1803)
- 1892 – Fanny Churberg, 46, finländsk målare (född 1845)
- 1896 – Antti Ahlström, 68, finländsk industriman och kommerseråd, grundare av pappersindustrikoncernen Ahlstrom (född 1827)
- 1904 – Henry Morton Stanley, 63, amerikansk upptäcktsresande och journalist, mest känd för att ha hittat den skotske missionären David Livingstone vid Tanganyikasjön 1871 (född 1841)
- 1911 – La Fayette Grover, 87, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Oregon 1870–1877 och senator för samma delstat 1877–1883 (född 1823)
- 1915 – Karl Lamprecht, 59, tysk historiker (född 1856)
- 1920 – John Wesley Hyatt, 82, amerikansk uppfinnare (född 1837)
- 1926 – Alton B. Parker, 73, amerikansk jurist och demokratisk politiker (född 1852)
- 1945
- Konrad Henlein, 47, sudettysk nazistisk politiker och SS-Obergruppenführer (självmord) (född 1898)
- Richard Glücks, 56, tysk SS-Gruppenführer (född 1889)
- 1964 – Michail Larionov, 82, rysk konstnär, grundare av rayonismen (född 1881)
- 1977 – Joan Crawford, 72, amerikansk skådespelare (född 1905)
- 1994 – John Wayne Gacy, 52, amerikansk seriemördare (avrättad) (född 1942)
- 2000 – Craig Stevens, 81, amerikansk skådespelare (född 1918)
- 2004 – Orvar Bergmark, 73, svensk bandy- och fotbollsspelare, VM-silver 1958, förbundskapten för Sveriges herrlandslag i fotboll 1966–1970 (född 1930)
- 2006 – Nils Strinning, 88, svensk arkitekt och formgivare (född 1917)
- 2008
- Carlabel Berglund, 82, svensk ishockeyspelare med smeknamnet Kabben (född 1925)
- Jessie Jacobs, 17, australisk skådespelare och sångare (tågolycka) (född 1990)
- 2012
- Horst Faas, 79, tysk nyhetsfotograf (född 1933)
- Pekka Marjamäki, 64, finländsk ishockeyspelare (född 1947)
- Joyce Redman, brittisk Oscarsnominerad skådespelare
- Carroll Shelby, 89, amerikansk racerförare och bilkonstruktör (född 1923)
- 2014 – Patrick Lucey, 96, amerikansk politiker, Wisconsins guvernör 1971–1977 (född 1918)
Källor[redigera | redigera wikitext]
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
- Wikimedia Commons har media som rör 10 maj.