1984
Från Wikipedia
1984 (MCMLXXXIV) var ett skottår som började en söndag i den gregorianska kalendern.
Innehåll
Händelser[redigera | redigera wikitext]
Januari[redigera | redigera wikitext]
- 1 januari
- Brunei blir självständigt från Storbritannien. [2]
- En våg med höjden 12,75 meter uppmäts i närheten av Almagrundet utanför Stockholm.
- 10 januari
- USA och Vatikanstaten upprättar fullständiga diplomatiska förbindelser.[3]
- 10 januari - 50 personer omkommer då ett bulgariskt trafikflygplan störtar på Sofia flygplats i Bulgarien.[4]
- 12 januari - Efter påtryckningar från USA beslutar Sveriges regering att fyra containrar med minidatorer skall skickas tillbaka till USA efter misstankar att innehållet skulle smugglas till Sovjetunionen.[5]
- 17 januari - En FN-konferens om förtroendeskapande åtgärder och nedrustning öppnas i Stockholm av Sveriges utrikesminister Lennart Bodström [6] och samlar utrikesministrar från 35 stater.[5]
- 18 januari - 83 personer omkommer vid en gruvolycka i Japan.[4]
- 20 januari - Norsk säkerhetspolis griper norske diplomaten Arne Treholt, som misstänks för 10 års spionage åt Sovjetunionen.[7]
- 24 januari
- Datorn Apple Macintosh introduceras av företaget Apple Computer.
- 16 personer omkommer då ett Liberia-registrerat fartyg sjunker i Engelska kanalen.[4]
- 25 januari - SE-banken meddelar att Curt G. Olsson ska efterträda Lars-Erik Thunholm som ordförande i banken.
- 31 januari – Ett 20-tal söndervittrade tunnor med cyanidhaltigt avfall hittas på en soptipp utanför Ronneby, Sverige och antas komma från en ytbehandlingsindustri som 20 år tidigare skall ha dumpat cirka 60 200-litersfat på områdets soptippar.[1]
Februari[redigera | redigera wikitext]
- 3 februari - Rymdfärjan Challenger skickas ut i rymden och på den tionde rymdmissionen.
- 6 februari - Nya strider utbryter i Libanon, USA:s marinsoldater lämnar Beirut.[8]
- 8 februari - De 14:e olympiska vinterspelen invigs i Sarajevo, Jugoslavien med deltagare från 49 länder.[7]
- 9 februari - Enligt en rapport var den svenska arbetslösheten den högsta någonsin under januari 1984, 162 000.[6]
- 10 februari - En ny omfattande ubåtsjakt börjar utanför Karlskrona.[6]
- 11 februari - Amerikanska rymdfärjan Challenger återvänder till jorden efter färd där Bruce McCandless i en timme med en apparat på ryggen rört sig fritt utan livlina.[7]
- 13 februari - 72-årige Konstantin Tjernenko tar över som generalsekreterare för Sovjetunionens kommunistiska parti efter den avlidne Jurij Andropov.[7]
- 16 februari - Iran inleder storoffensiv mot Irak, 12-åringar rapporteras delta i striderna.[8]
- 19 februari - Sverige har skördat framgångar vid olympiska vinterspelen i Sarajevo, med Gunde Svans guld på 30 kilometer och brons på 15 kilometer samt Tomas Wassbergs guld på 50 kilometer, fem sekunder före Gunde Svan, vid herrarnas längdskidåkning.[5]
- 26 februari - Amerikanska styrkor lämnar Beirut, Libanon.
- 29 februari - Pierre Elliott Trudeau avgår som premiärminister i Kanada.
Mars[redigera | redigera wikitext]
- 8 mars - Svenska militära myndigheter presenterar två fotografier av radioekon som anses bevisa att främmande ubåtar fanns vid Karlskrona den 26 februari 1984.[5]
April[redigera | redigera wikitext]
- 10 april - Ingmar Bergmans film Fanny och Alexander får fyra Oscar.[8]
- 12 april - Sveriges regering presenterar ett "prispaket" med hyres- och prisstopp för att dämpa inflationen.[5]
- 20 april - 22 personer skadas när en bomb exploderar vid Terminal 2 på London-Heathrow flygplats i London, Storbritannien.
- 24 april - Målningen "Grindslanten" av August Malmström autkioneras bort av Bukowskis för 1 075 050 SEK till ett krögarpar i Malmö. Målningen är Sveriges mest reproducerade konstverk.[5]
Maj[redigera | redigera wikitext]
- 1 maj - Tjockolja flyter ut i Dalälven, Sverige och skadar stränderna på en 25 kilometer lång sträcka. Oljan misstänks komma från företaget Speedsteels anläggning i Söderfors.[1]
- 4 maj - Företaget Speedsteel stoppar driften i Söderhamn under sökandet efter oljeläckan i Dalälven.[1]
- 5 maj - Herreys låt Diggi-loo diggi-ley vinner Eurovision Song Contest för Sverige i Luxemburg.[7]
- 6 maj - 5 personer omkommer och 26 skadas då en helikopter störtar bland publiken vid flyguppvisningar i Tavastehus, Finland.[4]
- 11 maj - Jorden passerar över solskivan för en teoretisk betraktare på planeten Mars. Passagen tar ca 8 timmar. Månens passage börjar 6 timmar efter jordens, så under två timmar syns både jorden och månen som små prickar på solskivan. Se även Venuspassage.
- 14 maj - Skogsbrand norr om Göteborg, Sverige ödelägger 15-20 kvadratkilometer.[1]
- 17 maj - Boforschefen Claes-Ulrik Winberg väljs till ny SAF-ordförande.[7]
- 27 maj - Det första officiella Europamästerskapet i fotboll för damer vinns av Sverige.
- 29 maj - Svenska freds- och skiljedomstolen polisanmäler Bofors på grund av att företaget smugglat luftvärnsrobotar till Dubai och Bahrain.[9][10][11]
- 31 maj - Den indiska armén stormar Gyllene templet, där ett antal separatistiska sikher har barrikaderat sig, varvid nära 600 soldater och separatister dödas.
Juni[redigera | redigera wikitext]
- 3 juni - 20 personer omkommer då fartyget Marques, känt från TV-serien "Onedinlinjen", förliser i Atlanten under kappsegling.[4]
- 5 juni
- 600 personer dödas då indiska soldater stormar Gyllene templet i Amritsar, där sikher förskansat sig.[8]
- Saudiska jaktflygplan, stödd av USA, skjuter ner två irakiska jaktflygplan över Persiska viken i ett område som förklarats som skyddad zon för sjöfart.[12]
- 15 juni - Svenska freds- och skiljedomstolen polisanmäler återigen Bofors, denna gång för att ha smugglat kanoner till Iran.[8][ifrågasatt uppgift][källa behövs]
- 20 juni - Centerpartiet avslutar sitt riksting i Umeå. Thorbjörn Fälldin omväljs som partiledare. Ett stort debattämne är TV-reklam.[13]
- 21 juni - Den första hjärttransplantationen i Sverige utförs på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg.[7]
- 25 juni - Det svenska bioteknikföretaget Fermenta erbjuder allmänheten att teckna 1,2 miljoner B-aktier.[6]
- 30 juni - Hagel, snö och regn vållar kaos i Norrköping.[6]
Juli[redigera | redigera wikitext]
- 9 juli - 21-åriga svenskan Yvonne Ryding från Eskilstuna utses i Miami, Florida till Miss Universum.[7]
- 13 juli - Två holländska turister påträffas knivmördade i sitt tält vid sjön Vuolep Appojaure nära Stora Lulevatten i Lappland.
- 14 juli - 36 personer omkommer vid en tågkollission i Jugoslavien.[4]
- 25 juli - Sovjetiskan Svetlana Savitskaja blir den första kvinnan som genomför en rymdpromenad.
- 26 juli - Fredsaktivisten Per Herngren döms i Florida till tre års fängelse för skadegörelse vid en antikärnvapendemonstration.[6]
- 28 juli - De 23:e olympiska sommarspelen invigs i Los Angeles i USA, men Sovjetunionen och flera andra socialistiska länder bojkottar spelen som ett svar på den av USA ledda bojkotten mot olympiska sommarspelen i Moskva fyra år tidigare.[7]
Augusti[redigera | redigera wikitext]
- 2 augusti - Storbritannien och Kina enas om att Hongkong skall övergå till Kina 1997.[8]
- 4 augusti - Övre Volta byter namn till Burkina Faso.[14]
- 5 augusti - Svenske brottaren Tomas Johansson fälls för dopning vid olympiska sommarspelen i Los Angeles och fråntas sin silvermedalj.[8]
- 16 augusti - 102 personer omkommer då en bro rasar under ett tåg i Indien.[4]
- 9 augusti - Ett sovjetiskt militärflygplan förföljer ett svenskt trafikflygplan och kränker svenskt luftrum över Gotland. Sverige skickar en protest.[6]
- 24 augusti - Stockholmstidningen går i konkurs och läggs ner.[15]
- 31 augusti - Ett finländskt fartyg går på grund i Norra kvarken och lägger ut 150–200 ton tjockolja som orsakar stora skador på djurlivet och stränderna i skärgården utanför Vasa, Finland.[1]
September[redigera | redigera wikitext]
- 1 september - Över 1 000 personer omkommer då Filippinerna drabbas av en tyfon.[16]
- 21 september - Socialstyrelsen i Sverige beslutar att akupunktur får användas för smärtlindring inom den svenska sjukvården.[6]
- 25 september - Stora Kopparberg köper Billerud och blir Nordens största skogskoncern.[6]
- 27 september - Dagmarreformen, som innebär att läkare som på sin fritid vill utöva yrket måste ha särskilt tillstånd, antas av Sveriges riksdag.
- 29 September - Gefle IF åker ur Allsvenskan i fotboll efter förlust borta mot Brage i Borlänge med 1-0.
Oktober[redigera | redigera wikitext]
- 11 oktober - Kathryn D. Sullivan blir första amerikanska kvinna att genomföra en rymdpromenad.
- 12 oktober - Provisoriska IRA utför ett bombattentat riktat mot Storbritanniens premiärminister Margaret Thatcher på Konservativa partiets kongress på Grand Hotel. 34 människor skadas, 5 dödas, men Margaret Thatcher klarar sig oskadd.[7]
- 24 oktober - Svår torka har lett till den största hungersnöden i Etiopiens moderna historia, och Etiopiens regering ber om hjälp från omvärlden.[7]
- 25 oktober - Över 1 000 personer uppges dagligen dö i hungersnödens Etiopien.[4]
- 27 oktober - Orkesterversionen av Benny Anderssons och Björn Ulvaeus musikal "Chess" har premiär i London med Tommy Körberg i den manliga huvudrollen.[6]
- 31 oktober - Sedan Indira Gandhi mördats av sikhiska livvakter några timmar tidigare tillträder hennes son Rajiv Gandhi som Indiens regeringschef.[7]
November[redigera | redigera wikitext]
- 6 november - Republikanen Ronald Reagan vinner presidentvalet i USA [7] före demokraten Walter Mondale.
- 13 november - Den första levertransplantationen i Sverige utförs vid Huddinge sjukhus utanför Stockholm.[7]
- 19 november - En tankbil exploderar i Mexico City, Mexiko under fyllning med gas. 10 stora och 80 000 små gasbehållare exploderas. 250 000 personer evakueras, och över 4 000 hem förstörs.[1]
December[redigera | redigera wikitext]
- 3 december - Drygt 15 000 människor dödas och minst 20 000 skadas svårt av läckande giftgas från USA-ägda från Union Carbides kemiska fabrik i Bhopal, Indien.[7] Cirka 10 000 skickas till sjukhus med lung- och ögonskador.[1]
- 11 december - Svenska varvs styrelse beslutar att lägga ner Uddevallavarvet med 2 300 anställda.[7]
- 14 december - Filmen Ronja Rövardotter, i regi av Tage Danielsson (hans sista film) efter Astrid Lindgrens bok med samma namn, har biopremiär i Sverige.[7]
- 19 december - Den före detta världsledande rederikoncernen Salénrederierna AB lämnar in sin konkursansökan.
- December - Den borgerliga gruppen för löntagarfondernas avvecklande föreslår att fonderna skall övergå i en individuell sparstimulans i aktier och till pensionsfonderna.
Okänt datum[redigera | redigera wikitext]
- Göran Johansson blir partisekreterare i Centerpartiet
- Singapores utbildningsministerium sätter upp ett program för "begåvade barn".
- Miljöpartiet de Gröna i Sverige frångår det alternerande ordförandeskapet, som ersätts med två språkrör (alltid en man och en kvinna). Först ut är Ragnhild Pohanka och Per Gahrton.
- Riksorganisationen för kvinnojourer i Sverige (ROKS) bildas.
- Kvinnor får tillträde till samtliga svenska militära yrkesområden, det vill säga även stridande förband.
- Olof Palme är med som initiativtagare vid undertecknandet av femkontinentsavtalet om kärnvapennedrustning.
- Det svenska försvarets FN-skola för utbildning i FN-tjänst grundas.
- Anders Jacobsson och Sören Olsson ger ut Sagan om Sune, första boken i Suneserien.[17]
- Vid Göteborgs universitet böor Gunhild Kyle Sveriges Sveriges första professor i kvinnohistoria.
- Lars Leksell och Börje Larsson använder för första gången Leksell Gamma Knife kliniskt.
Födda[redigera | redigera wikitext]
- 7 januari – Diana López, amerikansk taekwondoutövare.
- 18 januari – Johanna "Jonsu" Salomaa, finsk sångare.
- 25 januari – Robinho, brasiliansk fotbollsspelare.
- 31 januari
- Michail Grabovskij, vitrysk ishockeyspelare.
- Alessandro Rosina, italiensk fotbollsspelare
- 12 februari – Alexandra Dahlström, svensk skådespelare.
- 21 februari
- Jessica Miller, amerikansk modell.
- Alex Racoveanu, svensk simmare.
- 24 februari
- Nicholas Saputra, indonesisk skådespelare.
- Igor Țîgîrlaș, moldavisk fotbollsspelare.
- 26 februari – Emmanuel Adebayor, togolesisk fotbollsspelare.
- 27 februari – Lotta Schelin, svensk fotbollsspelare.
- 28 februari – Karolína Kurková, tjeckisk supermodell.
- 1 mars – Naima Mora, amerikansk fotomodell och dokusåpadeltagare, vinnare i fjärde säsongen av America's Next Top Model.
- 7 mars – Christian Hedlund, svensk röstartist och radiopratare.
- 10 mars – Olivia Wilde, amerikansk skådespelare.
- 11 mars – Lauren Wenger, amerikansk vattenpolospelare.
- 20 mars – Fernando Torres, spansk fotbollsspelare.
- 21 mars – Sofia Åkerman, svensk författare och föreläsare.
- 29 mars – Jukka Vastaranta, finsk cyklist.
- 30 mars – Mario Ančić, kroatisk tennisspelare.
- 2 april – Meryl Cassie, nyzeeländsk skådespelare, född i Sydafrika.
- 4 april – Thomas Lövkvist, svensk cyklist.
- 8 april – Kirsten Storms, amerikansk skådespelare.
- 10 april
- Lucy Lee, tjeckisk porrskådespelare.
- Mandy Moore, amerikansk sångare.
- 18 april – America Ferrera, amerikansk skådespelare.
- 20 april – Arman Sjilmanov, kazakstansk taekwondoutövare.
- 22 april – Amelle Berrabah, brittisk popsångare, medlem i Sugababes.
- 23 april – Aleksandra Kosteniuk, rysk schackspelare.
- 1 maj
- Alexander Farnerud, svensk fotbollsspelare.
- Koyama Keiichiro, japansk artist.
- 8 maj – Jennifer Pareja, spansk vattenpolospelare.
- 9 maj – Natália Falavigna, brasiliansk taekwondoutövare.
- 14 maj – Mark Zuckerberg, Facebooks grundare.
- 18 maj - Simon Pagenaud, fransk racerförare
- 22 maj – Cecilia Erling , svensk dansare.
- 6 juni – Antonia Prebble, nyzeeländsk skådespelare.
- 6 juni – Noor Sabri, irakisk fotbollsmålvakt.
- 8 juni – Andrea Casiraghi, son till Prinsessan Caroline av Monaco.
- 9 juni – Wesley Sneijder, Holländsk fotbollsspelare
- 14 juni – Emil Christensen, professionell svensk Counter-Strike-spelare.
- 23 juni – Duffy, soulsångerska. Född Aimee Ann Duffy i Gwynedd, Wales
- 30 juni – Nikos Oikonomopoulos, grekisk sångare.
- 28 juli – Ali Krieger, amerikansk fotbollsspelare.
- 3 augusti – Jon Foster, amerikansk skådespelare.
- 14 augusti – Robin Söderling, svensk tennisspelare.
- 16 augusti – Kelly Rulon, amerikansk vattenpolospelare.
- 21 augusti – Alizée, fransk sångare.
- 23 augusti – Glen Johnson, engelsk fotbollsspelare.
- 30 augusti – Yampier Hernández, kubansk boxare.
- 3 september – Garrett Hedlund, amerikansk skådespelare.
- 4 september – Lauren Bush, amerikansk modell.
- 5 september
- Marina Radu, kanadensisk vattenpolospelare.
- Rachel Riddell, kanadensisk vattenpolomålvakt.
- 6 september – Thomas Dekker, nederländsk cyklist.
- 7 september – Alexander Hansson, svensk bandyspelare.
- 13 september – Nasima Razmyar, finländsk politiker.
- 15 september – Henry av Wales, brittisk prins.
- 16 september
- Dusan Djuric, svensk fotbollsspelare.
- Katie Melua, georgisk/brittisk sångare och musiker.
- 18 september
- David Alerte, fransk friidrottare (sprinter).
- Adrien Théaux, fransk alpin skidåkare.
- 27 september – Avril Lavigne, kanadensisk sångare.
- 1 oktober – Rosanna Tomiuk, kanadensisk vattenpolospelare.
- 3 oktober – Ashlee Simpson, amerikansk sångare och skådespelare.
- 4 oktober – Lena Katina, rysk sångare, medlem i gruppen t.A.T.u.
- 10 oktober – Chiaki Kuriyama, japansk skådespelare.
- 16 oktober – Kim Myong-Gil
- 17 oktober
- Randall Munroe, amerikansk serieskapare.
- Gottfrid Svartholm, svensk hacker.
- 25 oktober – Katy Perry, amerikansk sångare och skådespelare.
- 26 oktober
- Sasha Cohen, amerikansk konståkare.
- Dominique Perreault, kanadensisk vattenpolospelare.
- 27 oktober – Kelly Osbourne, amerikansk sångare och skådespelare.
- 2 november – Julia Stegner, tysk supermodell.
- 3 november – Ryo Nishikido, japansk artist.
- 8 november – Freddy Söderberg, svensk fotbollsspelare i Hammarby IF.
- 9 november – Delta Goodrem, australisk sångare och skådespelare.
- 16 november – Carin da Silva, svensk sångare, dansare och musikalartist.
- 18 november – Fredrik af Trampe, svensk skådespelare.
- 21 november
- Jena Malone, amerikansk skådespelare.
- Yasemin Smit, nederländsk vattenpolospelare.
- 22 november – Scarlett Johansson, amerikansk skådespelare.
- 26 november – Antonio Puerta, spansk fotbollsspelare.
- 27 november – Sanna Nielsen, svensk sångare.
- 8 december – Emma Green, svensk friidrottare (höjdhoppare).
- 12 december – Daniel Agger, dansk fotbollsspelare.
- 13 december – Hanna-Maria Seppälä, finsk simmare.
- 14 december – Alina Vacariu, rumänsk fotomodell.
- 21 december – Jackson Rathbone, amerikansk skådespelare.
- 22 december – Basshunter (egentligen Jonas Erik Altberg), svensk musiker.
- 24 december – Amoc, finländsk rappare.
- 29 december – Alan Branch, amerikansk utövare av amerikansk fotboll.
- 30 december
- LeBron James, amerikansk basketstjärna, NBA.
- Per Friman, svensk saxofonist.
- Leyla Bouzid, tunisisk regissör
Avlidna[redigera | redigera wikitext]
- 7 januari - Alfred Kastler, fransk fysiker, Nobelpristagare 1966.
- 14 januari
- Ray Kroc, amerikansk affärsman, grundare av snabbmatskedjan McDonald's.
- Maurice Bellonte, fransk flygpionjär.
- 14 januari - Arne Trankell, svensk psykolog.
- 17 januari - Birger Åsander, svensk skådespelare.
- 27 januari - Greatrex Newman, brittisk författare och manusförfattare.
- 30 januari - Luke Kelly, irländsk musiker.
- 6 februari - Jorge Guillén, spansk författare.
- 8 februari - Philippe Ariès, fransk historiker.
- 9 februari - Jurij Andropov, 69, sovjetisk politiker, generalsekreterare i kommunistiska partiet (Sovjetunionens ledare) 1982–1984.[7]
- 10 februari - Agda Helin, svensk skådespelare och sångare.
- 12 februari - Julio Cortázar, argentinsk författare.
- 15 februari - Ethel Merman, amerikansk skådespelare.
- 1 mars - Jackie Coogan, amerikansk skådespelare.
- 4 mars - Odd Bang-Hansen, norsk författare och översättare.
- 5 mars - William Powell, amerikansk skådespelare.
- 6 mars - Martin Niemöller, tysk teolog, nazikritiker.
- 12 mars
- Gotha Andersen, dansk skådespelare.
- Arnold Ridley, brittisk skådespelare och manusförfattare.
- 21 mars
- Sam Leavitt, amerikansk filmfotograf.
- Emil A. Lingheim, svensk fotograf, ljudingenjör och regissör.
- 26 mars - Ahmed Sékou Touré, guineisk diktator.
- 27 mars - Jack Donohue, amerikansk filmregissör, koreograf, skådespelare och dansare.
- 29 mars - Edwin B. Forsythe, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1970-1984.
- 30 mars - Karl Rahner, tysk katolsk teolog.
- 1 april - Marvin Gaye, amerikansk blues- och R&B-sångare (skjuten av sin egen far).
- 4 april - Oleg Antonov, sovjetisk flygplanskonstruktör.
- 5 april - Arthur Travers Harris, brittisk fältmarskalk, flygmarskalk under andra världskriget.
- 7 april - Frank Church, amerikansk demokratisk politiker, senator 1957-1981.
- 11 april - Fritz Rotter, österrikisk sångtextförfattare, manusförfattare och kompositör.
- 14 april - Marianne Aminoff, svensk skådespelare.
- 15 april
- Tommy Cooper, brittisk komiker.
- Machito eg. Frank Grillo, kubansk sångare.
- 17 april
- Mark Clark, amerikansk general under andra världskriget och Koreakriget.
- Gunnar Ossiander, svensk skådespelare.
- 20 april - Sheila Burnford, skotsk-kanadensisk författare.
- 22 april - Ansel Adams, amerikansk fotograf.
- 23 april - Juan Tizol, amerikansk jazztrombonist och kompositör.
- 26 april - Count Basie, amerikansk jazzmusiker.
- 28 april - Glen H. Taylor, amerikansk politiker, senator 1945-1951.
- 14 maj - Walter Rauff, tysk SS-officer.
- 16 maj
- Andy Kaufman, amerikansk komiker och skådespelare.
- Irwin Shaw, amerikansk författare.
- 19 maj - Henrik Tikkanen, finlandssvensk illustratör och författare.
- 22 maj - Karl-August Fagerholm, finlandssvensk socialdemokratisk politiker, Finlands statsminister 1948-1950, 1956-1957 och 1958-1959.
- 24 maj - John Sandling, svensk skådespelare.
- 2 juni - Johnny Weissmuller, amerikansk simmare och skådespelare, mest känd i rollen som Tarzan.
- 6 juni
- Albert Deborgies, fransk vattenpolospelare.
- Peter Höglund, svensk skådespelare.
- 8 juni - Ernest McFarland, amerikansk demokratisk politiker.
- 11 juni - Sigge Fürst, svensk skådespelare, sångare och underhållare.[18]
- 16 juni - Gunnar Höglund, svensk barnskådespelare, manusförfattare, producent och regissör.
- 18 juni - Tyra Fischer, svensk skådespelare.
- 25 juni - Bert Sorbon, svensk inspicient och skådespelare.
- 26 juni - Michel Foucault, fransk filosof och idéhistoriker.
- 29 juni - Ella Rosén, svensk skådespelare och scripta.
- 5 juli - Don Elliott, amerikansk jazztrumpetare.
- 7 juli – Flora Robson, brittisk skådespelare.
- 8 juli - Franz Fühmann, tysk författare och översättare.
- 11 juli - Harry Hasso, svensk regissör, fotograf och skådespelare.
- 17 juli - Karl Wolff, tysk SS-officer.
- 26 juli
- George Gallup, amerikansk skapare av opinionsundersöknings-företag.
- Ed Gein, amerikansk seriemördare.
- 27 juli - James Mason, brittisk skådespelare.
- 5 augusti - Richard Burton, walesisk skådespelare.
- 13 augusti - Tigran Petrosjan, armenisk schackvärldsmästare.
- 25 augusti
- Truman Capote, amerikansk författare.
- Anders Uddberg, svensk musiker.
- 29 augusti - Ruth Berglund, svensk operasångare.
- 7 september - Liam O'Flaherty, irländsk författare.
- 14 september - Janet Gaynor, amerikansk skådespelare.
- 17 september - Sven Jonasson, svensk fotbollsspelare.
- 19 september - Birgit Th Sparre, svensk författare.
- 25 september - Walter Pidgeon, kanadensisk-amerikansk skådespelare.
- 1 oktober - Walter Frank Woodul, amerikansk demokratisk politiker.
- 5 oktober - Gertrud Danielsson, svensk skådespelare.
- 11 oktober - Gertrud Fridh, svensk skådespelare.
- 19 oktober
- Jerzy Popiełuszko, polsk romersk-katolsk präst, mördad.
- Henri Michaux, belgisk författare och målare.
- Josef Halfen, svensk regissör och skådespelare.
- 20 oktober - Agnes Thomée, svensk dansare och skådespelare.
- 21 oktober - François Truffaut, fransk regissör.
- 22 oktober - Erik Bergman, svensk kompositör och textförfattare.
- 23 oktober - Millard F. Caldwell, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Florida 1945-1949.
- 25 oktober - Håkan Serner, svensk skådespelare (självmord).
- 28 oktober - Knut Nordahl, svensk fotbollsspelare.
- 31 oktober - Indira Gandhi, indisk politiker, premiärminister 1966–1977 och 1980–1984 (mördad av sikhiska livvakter).[7]
- 4 november - Bibi Lindström, svensk filmarkitekt, scenograf, regissör och manusförfattare.
- 13 november - Shiso Kanaguri, japansk löpare.
- 19 november - George Aiken, amerikansk republikansk politiker, senator 1941–1975.
- 20 november - Tryggve Bratteli, norsk politiker.
- 22 november - Olof Bergström, svensk regissör och skådespelare.
- 23 november - Gerd Nyquist, norsk författare.
- 26 november - Bernard Lonergan, kanadensisk jesuit och religionsfilosof.
- 8 december - Luther Adler, amerikansk skådespelare.
- 11 december
- Ragnar Frisk, svensk regissör, manusförfattare och skådespelare.
- Pentti Hämäläinen, finländsk boxare,
- 14 december - Vicente Aleixandre, spansk författare.
- 17 december - Sonja Ferlov, dansk skulptör.
- 21 december - J. Lister Hill, amerikansk demokratisk politiker, senator 1938–1969.
- 23 december - Joan Lindsay, australisk författare.
- 24 december - Peter Lawford, brittisk-amerikansk skådespelare.
- 26 december - Gösta Jonsson, svensk musiker, kapellmästare, sångare och skådespelare.
- 28 december - Sam Peckinpah, amerikansk filmregissör.
Nobelpris[redigera | redigera wikitext]
- Fysik
- Carlo Rubbia, Italien
- Simon van der Meer, Nederländerna
- Kemi - Robert Bruce Merrifield, USA
- Medicin
- Niels K Jerne, Danmark
- Georges J F Köhler, Västtyskland
- César Milstein, Storbritannien / Argentina
- Litteratur - Jaroslav Seifert, Tjeckoslovakien
- Fred - Desmond Tutu, Sydafrika
- Ekonomi - Richard Stone, Storbritannien
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c d e f g h] Faktakalendern 1997, Semic, 1996
- ^ ”World Statesmen (läst 17 april 2011)”. http://www.worldstatesmen.org/Brunei.html.
- ^ ”Council of American Ambassadors > Publications > The Ambassadors REVIEW > United States-Vatican Diplomatic Relations: The Past and The Future”. http://www.americanambassadors.org/index.cfm?fuseaction=Publications.article&articleid=44.
- ^ [a b c d e f g h] Faktakalendern 1996, Semic, 1995
- ^ [a b c d e f] Sverige 1900-talet – 1984, NE, Bra Böcker, 2000
- ^ [a b c d e f g h i j] Hundra år i Sverige - 1984, Hans Dahlberg, Albert Bonniers, 1999
- ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s] 20:e århundrades När Var Hur - 1984, Bernt Himmelstedt, Forum, 1999
- ^ [a b c d e f g] 100 år med Aftonbladet – 1984, 1999
- ^ "Boforsaffären". NE.se. Läst 28 november 2014.
- ^ Ek, Anna (2014-06-13): ”"Obekväma röster drabbas av såväl ufrysning som uppsägning"”. Sydsvenskan.se. Läst 28 november 2014.
- ^ "Boforsaffären". KB.se. Läst 28 november 2014.
- ^ ”USA:s militära insatser i utlandet”. http://www.history.navy.mil/library/online/forces.htm.
- ^ Horisont 1984. Bertmarks
- ^ ”World Statesmen (läst 17 april 2011)”. http://www.worldstatesmen.org/Burkina_Faso.html.
- ^ Faktakalendern 2000 – 1984 (Sverige), 1999
- ^ Faktakalendern 2006, Semic, 2005
- ^ ”Sune”. http://www.soren-anders.se/item.aspx?id=529.
- ^ ”Det hände i dag”. http://webnews.textalk.com/se/calendar.php?id=9747&type=month&ds=20100611&list=true.
- ^ ”Nobelpriset”. http://nobelprize.org/nobel_prizes/lists/all/index.html. Läst 10 april 2011.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
- Wikimedia Commons har media som rör 1984.