- published: 08 Aug 2014
- views: 5712
Aklan is a province of the Philippines in the Western Visayas. Its capital is Kalibo. It is in the northwest portion of Panay Island, bordering Antique Province to the southwest, and Capiz Province to the east. Aklan faces the Sibuyan Sea and Romblon Province to the north.
Aklan is considered to be the oldest province in the country and is believed to have been established in the 12th century by settlers from Borneo ruled by the chieftain Datu Dinagandan which traded with its neighbouring islands.
Towards the end of the 14th century, Datu Dinagandan moved the capital from what is now Batan. In 1433, Datu Kalantiaw's grandson and successor, Datu Kalantiaw III, was said to have formulated a set of laws known today as the Code of Kalantiaw. Well respected scholarly long-term Philippine resident historian William Henry Scott, proved these "laws" to be a total fabrication. In 1437, the short-lived dynasty of Datu Kalantiaw ended when Datu Kalantiaw III was killed in battle with the tribes of Datu Manduyog, the legitimate successor of Datu Dinagandan. When Datu Manduyog became the new chieftain, he moved the capital to Bakan (now known as Banga).
Som en gammal isbelupen drake ligger Jökeln tung
Och vitgrönraggig nedför branten mellan tvenne toppar
Stjärten lindad runtom högsta
Spetsen, buken spänd och stinn
I fjällets kittel, ryggen krönt av mittmoränens ås,
Svart och knöglig
Ner mot daln han sträcker långsmal nos med rynkigt
Skinn till läppar, vita tänder grina där imellan,
Genom Jökelportens svarta hål rinner ur hans
Gap en lerig ström
Taggig kam på hjässan, mörka grumligt gröngrå ögen -
Stelt han stirrar över dalen ner,
Trycker nosen vädrar mot
Marken mellan tassarna vars mörka klor
Skymta fram ur våt smutsgrå ragg
Småväxt ättling av sin jättestamfar, istidsdraken,
Fader Jökul själv - han som sträckte stjärten upp
Mot polen ramarna mot blockberg och ural,
Han som över fjäll och slätter vräkte sig,
Krälande och vältrande
Han som fyllde hav och sjöar,
Rev med klorna rispor I de hårda hällar
Gnagde klipporna och pressade
Bergen samman med sin tyngd
Ham som skövlade och lade öde sagoskogar,
Gröna paradis, blåste med iskall andedräkt bort