2011-03-17 Årsmöte SeniorNet Södertälje ordf. Stig Holmberg foto Willy Jäger
Årsmöte SeniorNet
Södertälje 2011-03-17 foto
Willy Jäger
www.seniornet.se bli medlem du också
Eskilstuna i wikipedia
http://sv.wikipedia.org/wiki/Eskilstuna
Administrativ historik [redigera]
Stadsprivilegier kan beläggas säkert från 1386 men kan ha funnits betydligt tidigare.
Orten Telge nämns redan av
Adam av
Bremen på 1070-talet. Staden blev en egen kommun, enligt Förordning om kommunalstyrelse i stad (
SFS 1862:14) 1 januari 1863, då Sveriges kommunsystem infördes. 1946 inkorporerades i staden Västertälje landskommun och
1963 Östertälje landskommun. Slutligen inkorporerades Enhörna landskommun
1967 (som senare
1999 bröts ur
Södertälje kommun).
1971 gick staden upp i den då nybildade Södertälje kommun.
Stadsförsamlingen Södertälje stadsförsamling fick i något skede namnet Södertälje församling.
Stadsvapnet [redigera]
Blasonering: I blått fält en bild av Sancta
Ragnhild med klädnad av silver, krona, gloria och stav av guld samt ett rött grekiskt kors på bröstet.
Då Södertälje kommunvapen utarbetades på 1930-talet togs en tradition om S:ta Ragnhild upp, på grund av hennes förmodade anknytning till Södertälje. Vapnet kunde fastställas för Södertälje stad av Kungl. Maj:t år 1935. Vapnet registrerades hos
PRV år
1983.
Bli medlem du också
http://www.seniornet.se/browse
.jsp?id=01_06
Historia [redigera]
Två handelsplatser kallades under hednatiden för
Tuna och
Fors, och var då ett handelscentrum för Rekarnebygden, belägen där sjövägen från Mälaren upphörde och handelsvägen genom skogen till Hjälmarebygden vidtog. På 1000-talet blev handelsläget mindre förmånligt till följd av landhöjningen, som skapade nya fall vid Torsharg, idag
Torshälla. Handelsplatsen hade nu fått anseende som en kristen huvudort genom den engelske missionärsbiskopen Eskils (efter sin död Sankt
Eskil) verksamhet där.
Detta tryggade dess fortbestånd, även sedan biskopssätet på 1100-talet flyttats till
Strängnäs. Kring S:t Eskils gravkyrka (den gamla domkyrkan) i Eskilstuna, byggdes på 1100-talet Johanniterklostret som var Johanniterordens svenska huvudkloster, vilket gav Eskilstuna betydelse som hantverksort. Vid reformationen indrogs klosteregendomarna, som gjordes till kungsgård, klosterbyggnaden revs, och istället uppfördes ett slott,
Eskilstunahus, som var ett av Hertig Karls residens. Hertig
Karl gynnade näringslivet i Eskilstuna, som han önskade göra till en industristad, särskilt för smide. Eskilstuna lämpade sig för detta genom sitt centrala läge i landet, närheten till
Bergslagen, krafttillgången från fallen, kolskogarna i söder, och jordbruksproduktöverskottet från Rekarneslätterna i nordöst. Genom Eskilstuna kanal gav han orten sjöförbindelse. Eskilstuna vid tiden vanligen kallat Tunafors, hade vid denna tid spik- och vapensmedjor, såg- och mjölkvarnar, vadmalsväveri och liknande, men förvägrades stadsprivilegier till följd av närheten till Torshälla.
Karl X Gustav, som bott i Eskilstuna, sökte emellertid där skapa en stor industristad, Karl
Gustavs Stad, och utrustade livländaren från landskapet
Svenska Livland Reinhold
Rademacher med stora privilegier för ditflyttande av dennes verkstäder vid Kirkholm. Planerna genomfördes endast till en femtedel. Eskilstuna blev stad år 1659, alltså långt senare än många andra städer i landskapet som
Nyköping, Södertälje och Strängnäs. Först 1833 förenades Eskilstuna och Karl Gustavs Stad till en enhet.
Eskilstuna växte och blev en av Sveriges viktigaste industristäder. Under 1970-talet hade dock Eskilstuna en kraftig tillbakagång då många industrier lades ner. Befolkningstillväxten har varit negativ under lång tid men i slutet av 1990-talet då Svealandsbanan mellan
Valskog och Södertälje tillkom vände den åter.
Idag överstiger inflyttningen utflyttningen. En bidragande faktor kan vara
Mälardalens högskola samt läget i
Mälardalen. Detta har gjort Eskilstuna till ett logistikcentrum. Planer har också funnits på att öka flygfraktstrafiken från Kjula Flygplats, belägen mellan Eskilstuna och Strängnäs.
Eskilstunas äldsta byggnad är Fors Kyrka vilken troligen härstammar från 1100-talet.
Andra äldre byggnader är Rademachersmedjorna från 1600-talet, samt bebyggelsen längs
Köpmangatan mellan Stadsparken och stadsdelen Tunafors.