15 juli
Från Wikipedia
◄◄ ◄ 15 juli ► ►► | ||||||
Veckodag 2015: Onsdag | ||||||
Jun · Juli · Aug | ||||||
Årets 196:e dag (197:e under skottår) 169 dagar till årets slut |
||||||
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö |
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | ||
6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 |
13 | 14 | 15 | 16 | 17 | 18 | 19 |
20 | 21 | 22 | 23 | 24 | 25 | 26 |
27 | 28 | 29 | 30 | 31 | ||
2015 | ||||||
Alla datum | ||||||
Månader | ||||||
---|---|---|---|---|---|---|
Januari • Februari • Mars | ||||||
April • Maj • Juni • Juli | ||||||
Augusti • September • Oktober | ||||||
November • December | ||||||
|
||||||
På Wikimedia Commons finns media som rör 15 juli Se även Mall:15 juli |
15 juli är den 196:e dagen på året i den gregorianska kalendern (197:e under skottår). Det återstår 169 dagar av året.
Innehåll
Återkommande bemärkelsedagar[redigera | redigera wikitext]
Flaggdagar[redigera | redigera wikitext]
Namnsdagar[redigera | redigera wikitext]
I den svenska almanackan[redigera | redigera wikitext]
- Nuvarande – Ragnhild och Ragnvald
- Föregående i bokstavsordning
- Apostlarnas delning – Denna benämning på dagens datum, som på latin heter Divisio apostolorum, fanns där fram till 1901, då den utgick. Enligt legenden ska benrelikerna efter apostlarna Paulus och Petrus blivit sammanblandade, men denna dag ska en röst från himlen ha sagt vilka ben, som hörde till vem, vilket firades på denna dag.
- Ragnhild – Namnet infördes på dagens datum 1901 och har funnits där sedan dess.
- Ragni – Namnet infördes på dagens datum 1986, men utgick 1993.
- Ragnvald – Namnet infördes 1901 på 24 maj. 1993 flyttades det till dagens datum och har funnits där sedan dess.
- Runo – Namnet infördes på dagens datum 1986, men utgick 1993.
- Föregående i kronologisk ordning
- Före 1901 – Apostlarnas delning
- 1901–1985 – Ragnhild
- 1986–1992 – Ragnhild, Ragni och Runo
- 1993–2000 – Ragnhild och Ragnvald
- Från 2001 – Ragnhild och Ragnvald
- Källor
- Brylla, Eva (red.): Namnlängdsboken, Norstedts ordbok, Stockholm, 2000. ISBN 91-7227-204-X
- af Klintberg, Bengt: Namnen i almanackan, Norstedts ordbok, Stockholm, 2001. ISBN 91-7227-292-9
I den finlandssvenska almanackan[redigera | redigera wikitext]
Händelser[redigera | redigera wikitext]
- 1099 – De kristna korsfararna intar den heliga gravens kyrka och därmed är belägringen av Jerusalem, som har varat sedan 7 juni, över. Detta blir en stor framgång för de kristna under det första korståget (som har inletts 1096), men efter erövringen av Jerusalem massakrerar de alla i staden, som inte är katolskt kristna (muslimer, judar och ortodoxt kristna), varvid uppåt 70 000 civila blir mördade. Därmed är korståget över, eftersom korsfararna har uppnått målet att ”befria den heliga staden Jerusalem från de otrogna”. Därmed grundas också flera kristna kungariken i området, däribland Jerusalem,[1] som varar i nästan 200 år (till 1291).
- 1240 – En novgorodsk här ledd av Alexander Nevskij besegrar en svensk styrka ledd av biskop Tomas i slaget vid Neva. Därmed avslutas det fälttåg, varigenom svenskarna försöker få kontroll över floden Nevas mynning och staden Ladoga, för att i sin tur kunna kontrollera den urgamla handelsvägen mellan Skandinavien och Bysantinska riket och det svensk-novgorodska kriget är över. Den novgorodske befälhavaren Alexander blir några år senare storfurste av Novgorod och sedermera rysk nationalhjälte och det är på grund av att han leder novgoroderna till seger i detta slag, som han får tillnamnet Nevskij.
- 1410 – En polsk-litauisk styrka på 32 000 man, ledd av den polske kungen Vladislav II, besegrar en 27 000 man stark här från Tyska orden, ledd av högmästaren Ulrich von Jungingen i slaget vid Tannenberg. Slaget blir det största i Europas medeltida historia och en avgörande seger för polackerna. Även om Tyska orden motstår belägringen av ordensborgen i Marienburg och endast tvingas till mindre landavträdelser i freden året därpå är deras militära makt bruten och de återhämtar sig aldrig igen. Även om det dröjer 150 år (till 1560-talet), innan den tyska ordensstaten är upplöst innebär slaget, att den militära makten i nordöstra Europa skiftar i polsk favör och att Polen-Litauen blir områdets starka makt för ungefär tre århundraden framåt.
- 1799 – Under det franska fälttåget i Egypten under de franska revolutionskrigen hittar franska soldater en sten med olika textinskriptioner, vilken sedermera får namnet Rosettestenen, eftersom den hittas i byn Rashid (som fransmännen kallar Rosette). Inskriptionerna dateras sedermera till 196 f.Kr. och är samma budskap med tre olika skriftspråk: egyptiska hieroglyfer, demotisk skrift och antik grekiska. Med hjälp av detta lyckas den franske forskaren Jean-François Champollion 1822 lösa hieroglyfernas gåta, eftersom språkforskarna känner till demotiskan och grekiskan, medan hieroglyferna har varit otydda i århundraden.
- 1815 – Sedan den franske kejsaren Napoleon I har förlorat slaget vid Waterloo den 18 juni och därmed tvingats att för andra gången abdikera från posten som fransk kejsare den 22 juni kapitulerar han denna dag till britterna ombord på det brittiska linjeskeppet HMS Bellerophon. Han har valt detta som alternativ, för att lämna fransk jord, snarare än att bli fånge hos den återinsatte bourbonske kungen Ludvig XVIII. Fartyget avseglar strax därpå till England och Napoleon förblir ombord i tre veckor (dock utan att stiga iland på engelsk mark). Den 7 augusti går han istället ombord på HMS Northumberland, som för honom till den sydatlantiska ön Sankta Helena, där han tvingas leva i exil till sin död 1821.
- 1974 – Den paramilitära organisationen EOKA B genomför en statskupp på Cypern, med stöd av det cypriotiska nationalgardet och militärjuntan i Grekland, där man avsätter president Makarios och istället insätter Nikos Sampson som Cyperns diktator. Då den nya regimen är för en fullständig förening av Cypern med Grekland känner sig Turkiet hotat av den nya situationen på ön och den 20 juli genomför turkiska trupper en invasion av ön, som delar den i en nordlig och en sydlig del, av vilka den nordliga blir en del av Turkiet. Denna invasion leder till att den grekiska militärjuntan faller den 23 juli. 1983 förklarar sig denna del som en självständig republik (även om Turkiet är det enda land i världen, som har erkänt den), men gränsen mellan nord och syd förblir stängd i flera årtionden och än idag (2015) är frågan om Cyperns återförening olöst.
- 1983 – Den armeniska militanta organisationen Hemliga armeniska befrielsearmén (ASALA) genomför ett bombattentat mot Turkish Airlines incheckningsdisk på Orlyflygplatsen i den franska huvudstaden Paris. Åtta personer omkommer och 55 skadas i detta attentat, som genomförs som en del av ASALA:s kampanj för att få världen att erkänna det armeniska folkmordet i Osmanska riket 1915–1917. Förövaren Varoujan Garabedian döms 1985 till livstids fängelse, men släpps 2001. I en intervju 2008 menar han att dådet är en protest mot avrättningen av Levon Ekmekjian 1982, för ett attentat i Ankara samma år.
- 1996 – Microsoft och General Electric lanserar nyhetskanalen MSNBC som konkurrent till CNN i det amerikanska kabel-tv-nätet. Namnet kommer av förkortningen för Microsoft (MS) och att de båda företagen gemensamt äger NBS. Idag (2015) kan nästan 83 % av de amerikanska hushållen få in kanalen, men tittarantalet är okänt.
- 1997 – Den italienske modedesignern Gianni Versace blir skjuten till döds utanför sitt hus i Miami Beach i Florida. Mördaren Andrew Cunanan återfinns död ombord på en båt åtta dagar senare, sedan han har begått självmord med samma vapen som han sköt Versace med. Eftersom mördaren dör innan han kan förhöras får man aldrig reda på motivet. Versace kremeras och hans aska bisätts i hans hemort i Italien.
Födda[redigera | redigera wikitext]
- 1573 – Inigo Jones, engelsk arkitekt, målare och teaterdekoratör (död 1652)
- 1606 – Rembrandt Harmenszoon van Rijn, nederländsk målare, tecknare och grafiker (död 1669)
- 1718 – Alexander Roslin, svensk porträttmålare (död 1793)
- 1823 – Alexander, tysk prins av Hessen-Darmstadt (död 1888)
- 1831 – Thomas Michael Holt, amerikansk industrialist och politiker, guvernör i North Carolina 1891–1893 (död 1896)
- 1840 – William Wilson Hunter, brittisk statistiker och historieskrivare (död 1900)
- 1848 – Vilfredo Pareto, italiensk sociolog, ekonom och moralfilosof (död 1923)
- 1858 – Emmeline Pankhurst, brittisk suffragett (död 1928)
- 1862 – Frank P. Flint, amerikansk republikansk politiker, senator för Kalifornien 1905–1911 (död 1929)
- 1875 – Hill McAlister, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Tennessee 1933–1937 (död 1959)
- 1892 – Walter Benjamin, tysk filosof, litteraturvetare och konstkritiker (död 1940)
- 1884 – Henning Ohlson, svensk författare, manusförfattare och sjöman (död 1941)
- 1895 – Hans-Georg von Friedeburg, tysk sjömilitär (generalamiral) (död 1945)
- 1903 – Kamaraj, indisk politiker (död 1975)
- 1904 – Gösta Terserus, svensk teaterskolledare och skådespelare (död 1978)
- 1906 – Arne Hedenö, svensk operettsångare och skådespelare (död 1968)
- 1910 – Ronald Binge, brittisk kompositör och textförfattare (död 1979)
- 1914
- Sven Stiberg, svensk kompositör och jazzmusiker (död 1992)
- Akhtar Hameed Khan, pakistansk underutvecklingsaktivist och samhällsvetare (död 1999)
- 1919 – Iris Murdoch, brittisk författare (död 1999)
- 1921 – Bruce Merrifield, amerikansk kemist, mottagare av Nobelpriset i kemi 1984 (död 2006)
- 1924 – Jeremiah Denton, amerikansk republikansk politiker och amiral, senator för Alabama 1981–1987 (död 2014)
- 1926 – Leopoldo Galtieri, argentinsk general, Argentinas president 1981–1982 (död 2003)
- 1935
- Johan Bergenstråhle, svensk teater- och filmregissör (död 1995)
- Ken Kercheval, amerikansk skådespelare
- 1939 – Gunilla Wolde, svensk barnboksförfattare, tecknare och illustratör
- 1946
- Louise Edlind Friberg, svensk skådespelare och folkpartistisk politiker
- Linda Ronstadt, amerikansk sångare
- Hassanal Bolkiah, sultan av Brunei 1967–
- 1949 – Carl Bildt, svensk moderat politiker, adelsman och diplomat, Moderaternas partiledare 1986–1999, Sveriges statsminister 1991–1994 och utrikesminister 2006–2014
- 1950 – Bengt Assarsson, svensk nationalekonom
- 1952
- Terry O’Quinn, amerikansk skådespelare
- Ileana Ros-Lehtinen, kubansk-amerikansk republikansk politiker
- 1953 – Jean-Bertrand Aristide, haitisk präst och politiker, Haitis president 1991, 1993–1994, 1994–1996 och 2001–2004
- 1956
- Ian Curtis, brittisk musiker, sångare i gruppen Joy Division (död 1980)
- Joe Satriani, amerikansk gitarrist
- 1958 – Mac Thornberry, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1995–
- 1960
- Kim Alexis, amerikansk fotomodell och skådespelare
- Annichen Kringstad, svensk orienterare, bragdmedaljör
- 1961 – Forest Whitaker, amerikansk skådespelare, regissör och filmproducent
- 1963 – Brigitte Nielsen, dansk fotomodell och skådespelare
- 1965 – Alistair Carmichael, brittisk liberaldemokratisk politiker, parlamentsledamot 2001–
- 1966 – Dan Lipinski, amerikansk demokratisk politiker
- 1972 – John Dolmayan, amerikansk musiker, trumslagare i gruppen System of a Down
- 1973
- Buju Banton, jamaicansk dancehall-, ragga- och reggaemusiker
- Brian Austin Green, amerikansk skådespelare
- Karin Adelsköld, svensk ståuppkomiker, programledare, teknikexpert och bloggare
- 1976 – Diane Kruger, tysk skådespelare och fotomodell
- 1977
- Ray Toro, amerikansk gitarrist i gruppen My Chemical Romance
- Lana Parrilla, amerikansk skådespelare
- 1980 – Jonathan Cheechoo, amerikansk ishockeyspelare
Avlidna[redigera | redigera wikitext]
- 1274 – Giovanni Fidanza di Bonaventura, omkring 53 eller 57, italiensk franciskanmunk, kardinal, teolog, filosof, kyrkolärare och helgon, känd som Bonaventura (född omkring 1217 eller 1221)
- 1291 – Rudolf I, 73, kung av Tyskland sedan 1273, hertig av Österrike, Styrien, Kärnten och Krain 1278–1282 (född 1218)
- 1299 – Erik Prästhatare, omkring 31, kung av Norge sedan 1280 (född 1268)
- 1445 – Johanna Beaufort, omkring 41, Skottlands drottning 1424–1437 (gift med Jakob I) (född omkring 1404)
- 1609 – Annibale Carracci, 48, italiensk målare och grafiker (född 1560)
- 1655 – Girolamo Rainaldi, omkring 85, italiensk arkitekt (född 1570)
- 1685 – James Scott, 1:e hertig av Monmouth, 36, engelsk adelsman, illegitim son till kung Karl II (avrättad) (född 1649)
- 1758 – Ambrosius Stub, 53, dansk författare (född 1705)
- 1825 – David Ochterlony, 67, angloindisk militär (född 1758)
- 1828 – Jean-Antoine Houdon, 87, fransk skulptör (född 1741)
- 1883 – Charles Sherwood Stratton, 45, amerikansk dvärg och cirkusartist (född 1838)
- 1929 – Otto Binswanger, 76, schweizisk läkare och professor (född 1852)
- 1937 – Sam Ask, 58, svensk manusförfattare och skådespelare (född 1878)
- 1947 – Gustavo Giovannoni, 74, italiensk arkitekt (född 1873)
- 1948 – John Pershing, 87, amerikansk general (född 1860)
- 1950 – Emile Stiebel, 74, svensk operasångare och skådespelare (född 1876)
- 1953 – John Reginald Christie, 54, brittisk seriemördare och nekrofil (avrättad) (född 1899)
- 1957 – James M. Cox, 87, amerikansk demokratisk politiker och publicist, guvernör i Ohio 1913–1915 och 1917–1921 (född 1870)
- 1958 – Julia Lennon, 44, brittisk servitris, mor till John Lennon (född 1914)
- 1959 – Ernest Bloch, 79, amerikansk tonsättare (född 1880)
- 1960 – Albert Kesselring, 74, tysk generalfältmarskalk (född 1885)
- 1966 – Sten Looström, 62, svensk skådespelare (född 1904)
- 1974 – Christine Chubbuck, 29, amerikansk nyhetsreporter (självmord) (född 1944)
- 1987 – Alfie Bass, 71, brittisk skådespelare (född 1916)
- 1994 – Harald Molander, 84, svensk regissör och filmproducent (född 1909)
- 1996
- Dana Hill, 32, amerikansk skådespelare (diabetes) (född 1964)
- Sten Lonnert, 68, svensk skådespelare (född 1927)
- 1997 – Gianni Versace, 50, italiensk modeskapare (mördad) (född 1946)
- 2000
- Einar Kjellén, 96, svensk arkeolog (född 1903)
- Kalle Svensson, 74, svensk fotbollsmålvakt, bl.a. VM-silver 1958 (född 1925)
- 2009 – Natalja Estemirova, 51, rysk människorättsaktivist (mördad) (född 1958)
- 2011 – Googie Withers, 94, brittisk skådespelare (född 1917)
- 2012 – Celeste Holm, 95, amerikansk skådespelare (född 1917)
- 2014 – Robert A. Roe, 90, amerikansk demokratisk politiker
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ ”Worldstatesmen.org” (på engelska). Jerusalem. http://www.worldstatesmen.org/Israel_Jerusalem.html. Läst 23 november 2012.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör 15 juli.