Folk

Folket leder hit. För tidningen i Eskilstuna, se Tidningen Folket.

Folk (fsv. folk; från urgermanskans fulka, (krigsskara, okänt antal), via gammalhögtyskans folc), den äldsta belagda referensen från 700-talet (germanska språk) verkar bära betydelsen "mängd, hop, skara" (ty. viele), ordet är sannolikt besläktat med orden "fylka, fylke". Att ordet skulle vara besläktat med latinets vulgus (människoskara) är osannolikt, då ljudförändringen till "f" inte skedde från "v" utan istället från indogermanskans "p". Rent omljudsmässigt är det istället möjligt att ordet härstammar från latinets plēbs/plēre (människoskara).^{[källa behövs]} Att ordet skulle härstammar från latinets pōpulus (folkgemenskap) saknar fullständiga belägg, men rent omljudmässigt är det möjligt.^{[källa behövs]}

Den vanligaste betydelsen av folkbegreppet är enligt Svenska akademiens ordbok som sammanfattande benämning på de människor som bor i eller härstammar från samma land eller stat. Ibland men inte alltid är folk synonymt med nation eller folkgrupp.

I nutida sammanhang är ordet folk ett delvis svårdefinierat begrepp, ofta använt inom sociala eller politiska sammanhang om ett kollektiv av människor med vissa gemensamma karakteristika eller i andra sammanhang för att beteckna befolkningens stora massa i ett visst land eller område.

Folkbegreppet har i politiska sammanhang varit mest populärt hos nationalistiska åsiktsriktningar. Nationalister har velat dra en gräns mellan det egna folket och andra folk; ibland med en innebörd av rastänkande och ibland för att dra gränsen efter historiska eller kulturella linjer. En svårighet för många nationalistiska åsiktsriktningar har varit att skilja mellan folk och nation. Frågan är också vem som ska avgöra vad som är ett folk och vad som "bara" är en grupp inom ett folk; en ständigt aktuell problematik utgörs av Mellanösternkonflikten.

Se även

• Folkgrupp
• Stam
• Etnicitet
• Hövdingadöme
• Nationalstat
• Stat
• Demokrati
• Folkrepublik
• Nationalism
• Folkmusik
• Släkte
• Släkt