1892
Från Wikipedia
1892 (MDCCCXCII) var ett skottår som började en fredag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en onsdag i den julianska kalendern.
Innehåll
Händelser[redigera | redigera wikitext]
Mars[redigera | redigera wikitext]
- 15 mars - Den engelska fotbollsklubben Liverpool FC bildas.
- 23 mars - På Hamburger Börs i Stockholm bildas Riksföreningen för skidlöpningens främjande i Sverige.[1]
Maj[redigera | redigera wikitext]
- 11 maj - Johan Petter Johansson får patent på skiftnyckeln.
- 22 maj - Den första fotbollsmatchen i Sverige spelas på Heden i Göteborg mellan Örgryte IS och IS Lyckans Soldater. Resultatet blir 1-0 till Örgryte IS.[2]
- 25 maj - Cirkus på Djurgården invigs.
Juli[redigera | redigera wikitext]
- 28 juli - Sven Hedin promoveras till filosofie doktor med avhandlingen Der Demavend nach eigener Beobachtung.
- Juli - Norrmännen kräver upprättandet av ett norskt konsulatsväsende i utlandet.
Augusti[redigera | redigera wikitext]
- 6 augusti - Det nya länslasarettet i Örebro invigs.
November[redigera | redigera wikitext]
-
- Demokraten Grover Cleveland besegrar republikanen Benjamin Harrison vid presidentvalet i USA.
- Anarkister placerar en bomb vid Avenue de l'Opera i Paris som dödar sex människor vid en polisstation.
- Storstrejken i New Orleans börjar och varar i fyra dagar.
- 17 november - Franska soldater ockuperar Abomey, Dahomey.
- 22 november - Aftonbladets och därmed Sveriges första löpsedel uppsätts i Stockholm.
- November - En svensk härordningsreform genomförs varvid värnpliktsarméns övningstid utökas från 42 till 90 dagar. Grundskatter och indelningsverk avskrivs successivt.
Okänt datum[redigera | redigera wikitext]
- Med boken Interludes being Two Essays, a Story, and Some Verses av Horace Smith nämns för första gången kvinnliga butlers.[3]
- Det Gustavianska operahuset rivs för att ge plats åt den nya operan vid Gustav Adolfs torg.
- Stockholms första kommunala elektricitetsverk färdigbyggs.
- ASEA står bakom elektrifieringen av valsverket Hofors, det första i sitt slag i världen.
- Bofors tillverkar sin första kanon.
- Alexander Lagermans komplettmaskin, med vilken man kan massproducera tändstickor, blir klar och börjar användas på Jönköpings Tändsticksfabrik.
- Örebromissionen grundas.
- Det första velocipedloppet i Sverige, Mälaren runt, hålls och vinns av Gustaf Fjaestad.
- Svenska kvinnors äktenskapsålder bestäms till sjutton år.
- Den svenska kulturtidskriften Ord och bild börjar utkomma.
- Erika Aittamaa formger Lovikkavanten.
- Cirkus i Stockholm invigs.[4]
Födda[redigera | redigera wikitext]
- 1 januari
- Manuel Roxas y Acuña, Filippinernas president.
- Sven d'Ailly, svensk operasångare, lutaspelare, teaterregissör och skådespelare.
- 3 januari - J.R.R. Tolkien, brittisk författare.
- 7 januari - Dwight W. Burney, amerikansk republikansk politiker.
- 14 januari - Martin Niemöller, tysk teolog, nazikritiker.
- 19 januari - Scott W. Lucas, amerikansk demokratisk politiker.
- 28 januari - Augusto Genina, italiensk regissör.
- 30 januari - Sten Njurling, svensk kompositör och kapellmästare.
- 9 februari - Peggy Wood, amerikansk skådespelare.
- 13 februari
- Elsa Carlsson, svensk skådespelare.
- Robert H. Jackson, amerikansk jurist och politiker.
- 28 februari - Kenneth S. Wherry, amerikansk republikansk politiker, senator 1943-1951.
- 16 mars - Marian Zyndram-Kościałkowski, polsk politiker.
- 25 mars - Gunnar Malmström, svensk kompositör, musikarrangör och musiker.
- 26 mars
- Otto Adelby, svensk statistskådespelare.
- Paul Douglas, amerikansk ekonom och demokratisk politiker, senator 1949-1967.
- 27 mars - John Degerberg, svensk skådespelare.
- 29 mars - József Mindszenty, ungersk kardinal.
- 30 mars - Erhard Milch, tysk militär, generalfältmarskalk 1940, krigsförbrytare.
- 4 april - Edith Södergran, finlandssvensk författare och poet.
- 8 april
- Rose McConnell Long, amerikansk demokratisk politiker, senator 1936-1937.
- Richard Neutra, amerikansk arkitekt.
- Mary Pickford, amerikansk skådespelerska, manusförfattare och producent.
- 10 april - Georg Carlsson, svensk hemmansägare och politiker (centerpartist).
- 13 april - Arthur Travers Harris, brittisk fältmarskalk, flygmarskalk under andra världskriget.
- 17 april - Tor Björnberg, svensk sparbanksdirektör och politiker (högerpartiet).
- 24 april - Pierre Maudru, fransk manusförfattare och regissör.
- 2 maj - Manfred von Richthofen, tysk flygare under första världskriget, känd som "Röda Baronen".
- 5 maj - Gösta Sandin, svensk filmproducent.
- 7 maj - Tito, jugoslavisk politiker (kommunist), regeringschef från 1945, president från 1953.
- 9 maj - Eric Westberg, svensk musikorganisatör, kompositör och dirigent.
- 12 maj - Ferdinand Schörner, tysk generalfältmarskalk.
- 17 maj - Sophia Bernadotte, svensk friherrinna.
- 20 maj - Harry J. Anslinger, amerikansk diplomat.
- 28 maj - Sepp Dietrich, tysk SS-officer (Oberstgruppenfûhrer).
- 31 maj
- Gregor Strasser, tysk nazistisk politiker.
- Erich Neumann, tysk nazistisk politiker.
- 16 juni - Theodor Berthels, svensk skådespelare, regissör och manusförfattare.
- 21 juni
- Hilding Rosenberg, svensk tonsättare och dirigent.
- Reinhold Niebuhr, amerikansk teolog och filosof.
- 22 juni - Robert Ritter von Greim, tysk flygmilitär; generalfältmarskalk.
- 26 juni - Helmer Molander, svensk ombudsman och politiker.
- 28 juni - Torsten Hillberg, svensk skådespelare.
- 30 juni - Oswald Pohl, tysk nazistisk politiker.
- 2 juli - Olaf Kullmann, norsk fredsaktivist
- 3 juli - Greatrex Newman, brittisk författare och manusförfattare.
- 15 juli - Walter Benjamin, tysk filosof, litteraturvetare och konstkritiker.
- 16 juli - Bertil Ehrenmark, svensk skådespelare.
- 18 juli - Gabriel Jönsson, svensk poet.
- 22 juli - Arthur Seyss-Inquart, österrikisk-tysk nazistisk politiker och jurist.
- 23 juli - Haile Selassie, Etiopiens kejsare 1930-1936 och 1941-1974.
- 2 augusti - Jack Warner, amerikansk filmbolagsdirektör och filmproducent.
- 4 augusti - Bo Kalling, svensk uppfinnare.
- 5 augusti - John Wallin, svensk skådespelare.
- 7 augusti - Einar Forseth, svensk konstnär.
- 8 augusti - Wall Doxey, amerikansk demokratisk politiker.
- 11 augusti - Władysław Anders, polsk general och politiker.
- 20 augusti - George Aiken, amerikansk republikansk politiker, senator 1941-1975.
- 23 augusti - Alexander G. Barry, amerikansk republikansk politiker, senator 1938-1939.
- 3 september - Karl Kinch, svensk skådespelare, teaterledare, regissör och operettsångare (tenor).
- 8 september - Tottan Skantze, svensk skådespelare.
- 9 september - Tsuru Aoki, japansk-amerikansk skådespelare.
- 21 september - Olof Ås, svensk inspicient och skådespelare.
- 25 september - Walter Frank Woodul, amerikansk demokratisk politiker.
- 1 oktober - Erik Österberg, svenskt statsråd och kommerseråd.
- 4 oktober - Engelbert Dollfuß, österrikisk förbundskansler 1932-1934.
- 17 oktober - Theodor Eicke, tysk SS-officer.
- 21 oktober - Lydia Lopokova, rysk ballerina.
- 23 oktober - Gummo Marx, amerikansk skådespelare, en av Bröderna Marx.
- 25 oktober - John C. Bell, amerikansk republikansk politiker och jurist.
- 31 oktober - Olof Thiel, svensk filmproducent och kompositör.
- 31 oktober eller 1 november - Alexander Aljechin, rysk schackspelare.
- 2 november - Paul Abraham, ungersk-tysk operettkompositör.
- 10 november - Frank A. Barrett, amerikansk republikansk politiker.
- 14 november - Hildur Ericsson, svensk lärarinna och riksdagspolitiker (socialdemokrat).
- 28 november - Rudolf Wendbladh, svensk skådespelare, regissör och teaterchef.
- 29 november - Gustav von Kahr, tysk konservativ politiker.
- 4 december - Francisco Franco spansk politiker och statschef.
- 12 december
- Ivar Nilzon, svensk lantbrukare och centerpartistisk riksdagspolitiker.
- Knut Petersson, svensk journalist och politiker (folkpartiet).
- 21 december - Walter Hagen, amerikansk golfspelare.
Avlidna[redigera | redigera wikitext]
- 2 januari - George Biddell Airy, engelsk astronom.
- 7 januari - Sigge Wulff, svensk varietéartist (lungsot).
- 10 januari - Carl Johan Dyfverman, svensk skulptör.
- 5 februari - Emilie Flygare-Carlén, svensk författare.
- 9 februari - Alfred Moore Scales, amerikansk demokratisk politiker och militär, guvernör i North Carolina 1885-1889.
- 27 februari - Louis Vuitton, fransk väsktillverkare.
- 28 februari - Elias Nelson Conway, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Arkansas 1852-1860.
- 14 mars - Carl Siegmund Franz Credé, tysk läkare och professor.
- 26 mars - Walt Whitman, amerikansk diktare.
- 28 mars - Domenico Tojetti, italiensk-amerikansk målare.
- 11 april - Carl Paul Caspari, norsk-tysk teolog och orientalist.
- 17 april - Alexander Mackenzie, Kanadas premiärminister 1873-1878.
- 29 maj – Bahá'u'lláh (Guds återglans), bahá'í-trons grundare.
- 8 juni – Bob Ford, mannen som mördade Jesse James.
- 25 augusti - Christian Friedrich von Leins, tysk arkitekt.
- 29 augusti - Jules Perrot, fransk balettdansör och koreograf.
- 10 september - Anders Anderson, svensk läkare och skald, ledamot av Svenska Akademien 1875-1892.
- 6 oktober - Alfred Tennyson, engelsk skald.
- 30 oktober - Olga Nikolajevna Romanova, rysk storfurstinna och drottning av Württemberg.
- 2 december - Jay Gould, amerikansk finansman.
- 15 december - Randall L. Gibson, amerikansk demokratisk politiker och general, senator 1883-1892.
- 25 december - Nikolaj Adlerberg, Finlands generalguvernör 1866-1881.
- 27 december - Axel Gadolin, finländsk mineralog.
- 30 december - Tore Billing, svensk landskapsmålare.
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Fotnoter[redigera | redigera wikitext]
- ^ ”Friluftsfrämjandet”. http://www.friluftsframjandet.se/marsta-sigtuna/85.
- ^ ”Populär historia”. http://www.popularhistoria.se/o.o.i.s/454. Läst 16 mars 2011.
- ^ ”International Butler Academy”. http://www.butlerschool.com/interesting_facts.htm. Läst 26 september 2011.
- ^ ”100 år med Aftonbladet”. http://wwwc.aftonbladet.se/special/1900/00/noje.html. – Grammofonen – årets julklapp 1908, 1999
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
- Wikimedia Commons har media som rör 1892.