Wikipedia:Stilguide

Stilguide
Språk Verifierbarhet Neutral utgångspunkt Globalt perspektiv Tidlöshet Läsarperspektiv Artikelnamn Inledning och sammanhang Specifikt och koncist Artikellängd Skrivregler Form Form följer funktion Disposition Faktamallar Illustrationer Tabeller Listor Se även Ämnesguider Policy och riktlinjer Manual

Riktlinjer
Grundprinciperna Samarbete Etikett Strunta i reglerna Förutsätt att andra har goda avsikter Konsensus Agera inte demonstrativt Användarkonto Diskussionssidor Intressekonflikter Marionetter Sammanfattningsfältet Signera diskussionsinlägg Tredje återställningen gillt Var snäll mot nybörjare Var djärv Innehåll Neutral synvinkel Verifierbarhet Upphovsrätt Artiklar om nu levande personer Vad Wikipedia inte är Relevans Ingen originalforskning Källhänvisningar Stil Stilguide Artikelnamn Ämnesguider Personnamn Illustrationer Struktur Strukturering Särskiljning Externa länkar Administration Policy och riktlinjer Blockeringar Klottersanering Manual för administratörer Robotar Skrivskydd Snabbraderingar

Manual
För läsare Övergripande Om Wikipedia Välkommen till Wikipedia Hur man läser Wikipedia Sökning Versionshistorik Ordlista Typer av sidor Namnrymder Artikel Kategori Portal Användarsida Diskussionssida Specialsida Undersida Stubbe Förgreningssida Årskrönika Namnrymden Wikipedia Typer av användare Användare Fadder Tillbakarullare Administratör IP-kontrollant Byråkrat Robot Gruppbehörigheter Övrigt Önskelista Wikipedia som källa Att återanvända material från Wikipedia Använda Wikipedia i undervisningen Wikipedia för mobiltelefoner och handdatorer
För skribenter Användarkonto Användarkonto Varför skapa ett konto? Logga in / skapa konto Användarnamn Bevakningslistan Mina bidrag Inställningar Skicka e-post Redigering Redigering Avsnitt, stycken, listor och rader Hjälp med länkar Skriv en ny artikel Bilder (tekniskt) Ljud Ladda upp filer Flytta sida Infoga sida Mindre ändring Sammanfattningsfältet Signera diskussionsinlägg Flow Diffar Redigeringskonflikt Verktyg Wikilänkar Interwikilänkar Externa länkar Källhänvisningar Mallar Faktarutor Listor Tabeller Taggar Gallerier Citat Färger Omdirigeringar Specialtecken Matematiska uttryck Avancerade hjälpmedel Magiska ord Personliga stilmallar och skript Externa hjälpmedel AutoWikiBrowser Twinkle Databasnerladdning
För administratörer Manual för administratörer Blockeringar Skrivskydd Raderingar Tillbakarullning
Se även Hjälp Frågesidor Introduktion Deltagarportalen Stilguide Policy och riktlinjer Manualen (PDF) Så fungerar Wikipedia (PDF)

Stilguiden anger riktlinjer om lämplig stil för språk och form på svenskspråkiga Wikipedia som passar ett webbaserat uppslagsverk.

Konventioner för artiklarnas stil gör dem mer lättlästa, men stilguiden är inte tvingande. Hänvisa gärna andra användare till denna sida, men ibland gör artikelns ämne eller innehåll det lämpligt att avvika från stilguiden.

Stilguiden bör ej förväxlas med manualen, som samlar icke-normativa hjälpsidor och som syftar till att förklara begrepp, verktyg och metoder.

Språk

Artiklar i Wikipedia bör skrivas så att det syns att det handlar om en encyklopedi. Undvik därför ett alltför familjärt språk och använd inte jag-form eller man-form.

En risk är att språket blir alltför formellt eller akademiskt. Skriv lättläst och tydligt, utan att för den skull ta bort relevanta detaljer. Språket bör inte vara ett hinder för förståelse.

Allmänt

• Krångla inte till det i onödan. Det kan finnas skäl att skriva "saknar inte", men oftast fungerar det bättre med bara "har". Betänk även principen om minsta möjliga förvåning.
• Referera inte till dig själv eller läsaren. Enskilda personers erfarenheter är inte verifierbara, varför det sällan är lämpligt att skriva i första person (jag-form). Undvik att använda ordet "du" eller på annat sätt tilltala läsaren. Undvik i idealfallet även självreferenser av typen "denna artikel behandlar", "se nedan", "se även Wikipediaartikeln".
• Använd inte enbart förnamn för att referera till personer. Använd istället fullständigt namn eller enbart efternamn. Andra gången en person nämns i ett och samma stycke kan ett personligt pronomen användas. Undantag för personer som saknar egentligt efternamn, eller då flera personer i samma släkt med samma efternamn omtalas i samma stycke och efternamnet redan framgår och ytterligare omnämnande bara blir en upprepning. Se även Wikipedia:Personnamn.
• Använd en neutral ton. Texten skall inte ha en informell, personlig eller känslosam prägel. Undvik därför även att använda stilfigurer eller en ålderdomlig eller högtravande stil. För den som saknar större läsvana kan ord såsom "eljest" ge ett intryck av trovärdighet och auktoritet. Övriga kommer att tycka att det låter tillgjort. Wikipedia är ett modernt uppslagsverk.
• Undvik kuriosaavsnitt. Kuriosaavsnitt bör, om innehållet anses relevant, arbetas in i artikeln, eller annars raderas.

Perspektiv

Verifierbarhet

Verifierbarhet är en central policy på Wikipedia, och innebär stilmässigt att du bör skriva transparent så att källorna alltid är tydliga. Det handlar dels om att belägga påståenden med korrekta fotnoter, men även att skriva på ett sätt så att avsändaren alltid är tydlig - och avsändaren kan aldrig vara skribenten själv.

Neutral synvinkel

Alla har en synvinkel på vad som än beskrivs. Även när 99% av jordens alla människor delar vår syn, är det just en synvinkel av flera möjliga. Till exempel, vad betyder det att vara liberal? Somliga anser att det är en politisk åskådning som innebär att staten aktivt ska verka för inkomstutjämning, medan andra menar raka motsatsen att liberalism innebär att individen ska ges full frihet och statens roll ska minimeras. För att minska risken att en formulering skall uttrycka en underförstådd synvinkel bör saker som kan upplevas kontroversiellt attribueras: skriv inte "A är B", utan skriv hellre att "X anser att A är B", där X är en auktoritet på området.

Globalt perspektiv

Att anlägga ett globalt perspektiv anses av många - men inte alla - användare vara en väsentlig del av riktlinjen neutral synvinkel. "Svenska Wikipedia" är svenskspråkiga Wikipedia (och inte "Sveriges Wikipedia"). Våra läsare är även exempelvis finländare med svenska som modersmål (finlandssvenskar), ålänningar, norrmän och danskar, personer utomlands som studerar svenska eller svenska företeelser, första eller andra generationens invandrare med svenska som ett av sina huvudspråk, samt alla som inte kan svenska men får artikeln översatt. Det som verkar vara en vedertagen sanning för den som har månghundraåriga rötter i Sverige behöver inte vara det för alla. Våra artiklar bör därför i möjligaste mån skrivas inte ur ett svenskt utan ur ett globalt perspektiv. Många artiklar kan om de blir för långa eller fokuserar för mycket på enskilda länder delas upp i flera. Det innebär också att skribenten redan i inledningen av den svenska artikeln i regel bör ange vilket land eller vilken grupp länder som uppslagsordet främst är associerat med. Artikelförfattaren bör se alla tänkbara läsare framför sig och skriva ut sådant som är självklart för personer med lång erfarenhet av Sverige, men inte är allmänt känt eller underförstått för alla andra som råkar behärska det svenska språket. Datum och klockslag anges enligt lokala förhållanden.

Tidlöshet

Artiklar i ett uppslagsverk bör, till skillnad från till exempel dagstidningar skrivas med framtida läsare i åtanke.

Undvik nutidsfokusering, som bland annat kan medföra att otillbörlig vikt ges åt händelser som nyligen har uppmärksammats i media och att artikelns disposition blir rent kronologisk.

Undvik också tidsbundna fraser, så som "just nu", "för tillfället", "för närvarande", "nyligen", "är aktuell" och även "idag" och "numer". Ange hellre en tydlig tidpunkt, såsom "sedan 2006" eller bara "2015". Om någon tidpunkt inte är känd, så är det i regel bättre att helt stryka den tidsbundna frasen och istället bara uttrycka uppgiften i presens.

Fraser med tidlöshetsproblem kan ofta markeras med mallen {{när}}. För uppgifter som man vet kommer att behöva uppdateras efter en viss tidpunkt kan mallen {{bäst före}} användas.

Om en uppgift har blivit föråldrad finns det oftast skäl att behålla den och komplettera med nyare förhållanden. Personer som lämnat sina uppdrag bör exempelvis inte endast bytas ut mot sina efterträdare.

Läsarperspektiv

Ta hänsyn till läsarnas kunskapsnivå. Wikipedia skall vara tillgängligt för så många som möjligt; därför bör artikelns inledning och andra övergripande avsnitt inte vara svåra att förstå för en bred publik. Till exempel bör artikelinledningen – ingressen – ha lättlästa och ganska korta meningar. Därutöver kan det finnas mer specialiserade avsnitt som vänder sig till läsare med förkunskaper på varierande nivå. I sådana delar kan komplicerade fackuttryck ges en wikilänk istället för att undvikas eller förklaras.

Sammanhang

Varje artikel bör redan i inledningen förklara ämnets sammanhang och kontext. Det kan tyckas självklart, men att skriva ut det självklara är en nödvändighet på Wikipedia eftersom läsaren kanske inte tycker att det är lika självklart.

Skriv specifikt och koncist

Artiklar på Wikipedia bör använda koncisa och specifika termer, och de bör inte innehålla "fluff". Artiklar med fluff låter ofta försåtligt påskina sådant som inte är belagt med källor eller inte är sakligt och neutralt eller som inte är relevant för ett uppslagsverk.

Fraser som antyder en ospecifik eller implicit referens kallas ibland vessleord och bör undvikas. Vessleord kan till exempel vara "vissa säger att...", eller "kritiker menar...". Vessleord kan få texten att framstå som auktoritativ, utan att läsaren ges möjlighet att avgöra om påståendet är pålitligt eller att ifrågasätta det. Påståendet bör antingen källbeläggas, eller tas bort.

Fraser som ger försåtliga värdeomdömen (eller innehåller värdeladdade ord) utan tydliga källor kallas ibland påfågeltermer och bör undvikas. Exempel på detta kan vara att beskriva människor som "viktiga", "huvudsakliga", "bland de bästa" i deras område, utan att förklara vem som anser detta eller varför. Påståendet bör antingen källbeläggas, eller tas bort.

Meningsbyggnad och grammatik

• Undvik överdriven substantivering. För den som eftersträvar en formell stilnivå kan resultatet bli att många meningar skrivs i passiv form och substantiviserat på ett sätt som ibland skämtsamt kallas substantivsjukan. "Beslut togs härvidlag i styrelsen att eljest bifalla in toto utskottets framställda förslag" är inte särskilt lättläst eller begripligt; "Styrelsen beslutade enligt utskottets förslag" är smidigare svenska.
• Undvik historisk presens. Historiskt presens – nutidsformer då ett verkligt skeende i förfluten tid beskrivs – används som ett språkligt grepp, ofta i skönlitteratur, för att göra texter mer levande och spännande. Wikipedia bör dock snarare ge ett trovärdigt intryck, varför historisk presens bör undvikas. Undantag förekommer dock, bland annat i tidslinje-artiklar. Ett annat undantag är sammanfattningar av handlingar i till exempel filmer och böcker som ska beskrivas i historisk presens (se Wikipedia:Skrivregler#Tidsformer).
• Använd subjekt. I korrekt skriven svenska råder subjektstvång. Skriv inte "Var chef över xx", utan skriv istället: "Han/hon/namn var chef över xx". Det finns åtskilliga artiklar på svenskspråkiga Wikipedia med meningar som saknar subjekt. Dessa bör bearbetas och kan inte ses som något föredöme.
• Ersätt inte verb med komman. Wikipedia lider inte av den utrymmesbrist som ofta får tryckta uppslagsverk och matriklar att använda telegramliknande formuleringar; vi kan och bör använda fullständiga meningar. Skriv exempelvis inte "Fredrik Reinfeldt, statsminister, Sverige, 2006" utan "Fredrik Reinfeldt är Sveriges statsminister sedan 2006". Wikipedia uppdateras dessutom kontinuerligt, så "är" kan ändras till "var" när det blir aktuellt. Se vidare Wikipedia:Inledning och sammanhang.
• Ersätt inte prepositioner med komman. Wikipedia lider inte av utrymmesbrist (se punkten ovan) och det finns ingen anledning att tillämpa onödiga anglicismer. Skriv exempelvis inte "Luleå är en stad i Norrbottens län, Sverige" utan "Luleå är en stad i Norrbottens län i Sverige".
• Undvik talspråksmarkörer. Talspråk innehåller många småord som "ju" och "så", vilka saknar egentligt innehåll. En stilnivå utan sådana vardagliga formuleringar är att föredra.
• Använd väletablerade språknormer. Wikipedia är inte rätt plats för att lansera nya ord eller för att göra språkpolitiska markeringar. Könsneutrala personliga pronomen förtjänar förstås en artikel, men ska inte användas i artikeltext.

Skrivregler

• Skriv på korrekt svenska. Texter på andra språk brukar tas bort relativt fort.
• Undantag från regeln att skriva på svenska kan vara citat samt relevanta namn på andra språk eller alfabet.
  Iaktta dock artikelns läsbarhet och disponera sådan text på lämplig plats i artikeln eller i en språkruta. Se vidare Wikipedia:Disposition
• Vi följer gängse svenska skrivregler, till exempel dem som finns beskrivna i Svenska skrivregler utgiven av Språkrådet eller Myndigheternas skrivregler.

Form

Form följer funktion

Formgivningen måste underordna sig funktionen. Använd såväl grafiska uttrycksmedel som avancerad kod med försiktighet, för att inte äventyra läsbarheten eller att avskräcka nya skribenter. Tänk på principen om minsta möjliga förvåning och att andra ska kunna redigera det du skapar.

Disposition

Dispositionen för artiklar på svenskspråkiga Wikipedia varierar bland annat beroende på artikelns ämne, men konsensus har utvecklats kring vissa grundprinciper. Inledningen bör definiera ämnet, ge ett sammanhang och sammanfatta innehållet. Huvudtexten bör indelas med rubriker i lämpliga stycken. I slutet av artikeln placeras bland annat Referenser, externa länkar och kategorier enligt en etablerad struktur.

Faktarutor

Faktarutor används på många typer av artiklar, för att samla viss basinformation enligt en gemensam struktur i en ruta i artikelns övre högra hörn. Konsensus kring faktarutor utvecklas olika inom olika typer av artiklar, och för vissa typer av artiklar saknas konsensus kring både om och hur faktarutor bör användas. Faktarutor baseras på faktamallar som i sin tur baseras på metamallen {{Faktamall}}.

Illustrationer

Lägg bara in illustrationer som beskriver artikelns ämne och förbättrar läsbarheten, inte illustrationer som bara är estetiskt tilltalande eller stör läsningen.

Tabeller

Tabeller kan med fördel användas i artiklar för att göra en stor mängd information mer lättöverskådlig. En tabell kan i många fall ställa upp information på ett sätt som gör den lättare att uppfatta än om den skulle skrivas i löpande text. Ett exempel på en sådan uppställning finns i artikelavsnittet Skeppsbron, Stockholm#Byggnader. Det finns stora möjligheter till grafisk utformning av tabeller, vilket dock bör användas med försiktighet och enligt principen form följer funktion.

Listor

Listor kan formateras som en punktlista eller ibland en tabell, om varje rad bör innehålla mer än ett artikelnamn. Listor saknar brödtextens möjligheter till nyansering, och bör därför användas med försiktighet. Överväg alltid om en lista bättre kan skrivas som brödtext. Listor fungerar ibland som en artikelstubbe med syftet att över tiden utvecklas till en vanlig artikel i brödtext.

Wikikod

Detta avsnitt behandlar hur själva wikikoden för sidan bör byggas upp. En generell riktlinje är att en redigering aldrig enbart bör förändra wikikoden, utan även påverka hur sidan faktiskt ser ut i visningsläge.

Språk

Wikikod kan skrivas på svenska eller engelska. Författare förväntas inte hålla sig till ett specifikt språk, eftersom till exempel bildkod kan kopieras in från andra språkversioner. Exempel på språkspecifik kod är File/Fil, REDIRECT/OMDIRIGERING och DEFAULTSORT/STANDARDSORTERING. Det står alltså varje författare fritt att välja språk, men alla rekommenderas att följa dessa punkter:

1. Redigeringar bör inte, enligt ovan, bara ändra wikikodens språk.
2. Wikikoden bör inte ändras från svenska till ett annat språk. Denna punkt är till för att förhindra redigeringskrig.
3. REDIRECT/OMDIRIGERING bör aldrig ändras om man inte samtidigt byter målartikel, eftersom en redigering av en omdirigering omöjliggör en sidflytt om man inte är administratör.

Kategorier

Om en sida har flera kategorier skrivs dessa på var sin rad. Detta skrivsätt underlättar läsbarheten, möjliggör vissa redigeringsverktyg för kategorier och förhindrar att svenska sidor listas som felaktiga av verktyg som kontrollerar wikikod.

Åtgärdsmallar

För inledningar som inte lever upp till denna och andra riktlinjer används ibland åtgärdsmallar. För stil och utformning av mallar, se:

• Wikipedia:Mallar#Att skapa och ändra mallar och
• Wikipedia:Åtgärdsmall#Layout.

Se även

• Wikipedia:Vad Wikipedia inte är
• Wikipedia:Artikelnamn, varje artikel bör ha ett korrekt, etablerat namn som inte förvånar läsaren.
• Wikipedia:Ämnesguider, för specifika stilguider för olika ämnesområden.
• Wikipedia:Översättningsrekommendationer, när du översätter en artikel från ett annat språk.
• Wikipedia:Återgivning av främmande språk, när du återger uttryck på främmande språk.
• Wikipedia:Artikellängd, om lämplig längd för och uppdelning av en artikel.
• Wikipedia:Skrivregler, om grundläggande skrivregler på Wikipedia.
• Wikipedia:Språkvård, om språkvårdande aktiviteter på Wikipedia.
• Wikipedia:Kriterier för utvalda artiklar

Externa länkar

• en:Wikipedia:Summary style (engelska)
• en:Wikipedia:Manual of Style/Words to watch (engelska)