Portal:Huvudsida
| Välkommen till Wikipedia – den fria encyklopedin som alla kan redigera. |
Idag är det måndag den 30 mars 2015. Just nu finns det 1 960 583 artiklar på svenska. |
Stadsplanering i Stockholm kom inte igång förrän på 1620-talet, menat som en medveten övergripande planering. Innan dess växte det medeltida Stockholm, som huvudsakligen omfattade Stadsholmen, mer eller mindre fritt. Först med Sveriges tid som stormakt och Stockholms utnämnande till rikets huvudstad 1634 började en systematisk reglering av staden. I likhet med arkitekturen har idéerna hämtats från Europa och USA och sedan anpassats till stockholmska förhållanden.
Stockholms stadsplanering har präglats av tre stora regleringar: Flemings rutnät på 1600-talet, Albert Lindhagens stadsplaner på 1800-talet och Yngve Larssons Norrmalmsreglering på 1900-talet. Alla hämtade sina idéer från sin tids stora stilriktningar inom konsten och arkitektuten: renässansen, klassicismen och modernismen, och alla tre lämnade tydliga spår i stadens stadsbild efter sig. ► Läs mer
Senast utvalda artiklar: Emanuel Swedenborg – Gläns över sjö och strand – Kyrkbron, Umeå
- Sommartid börjar i Europeiska unionen (EU) och flera andra länder natten mellan lördagen den 28 och söndagen den 29 mars 2015, klockan ställs då fram en timme. (28 mars 2015)
- Matematikerna John Forbes Nash (se bild) och Louis Nirenberg erhåller Abelpriset för sitt arbete med partiella differentialekvationer. (26 mars 2015)
- Den svenske poeten Tomas Tranströmer, Nobelpristagare i litteratur 2011, avlider. (26 mars 2015)
- Germanwings Flight 9525 havererar i franska Alperna med 150 personer ombord. (24 mars 2015)
- Singapores förste premiärminister Lee Kuan Yew avlider, 91 år gammal. (23 mars 2015)
Pågående: Irakiska inbördeskriget • Islamiska staten • Konflikten i östra Ukraina • Syriska inbördeskriget
- … påskäggsträd (se bild) är en tysk tradition där man dekorerar träd med påskägg?
- … Jeanne Baret blev den första kvinna som genomförde en världsomsegling?
- … Stora Vika cementfabrik en gång var världens modernaste cementfabrik?
- … Ada Lovelace ofta beskrivs som världens första datorprogrammerare?
- … Lomonosovryggen löper tvärs över Norra ishavet och är föremål för en internationell dispyt?
Namnsdag: Holger, Holmfrid (Sverige) • Guy, Tage (Finland)
Denna dag i historien:
- 1282 – Sicilianarna revolterar mot den angevinske kungen Karl I av Neapel i ett uppror känt som sicilianska aftonsången.
- 1856 – Parisfördraget sluts, vilket avslutar Krimkriget.
- 1867 – USA köper Alaska av Ryssland för 7,2 miljoner dollar.
- 1964 – Frågesportprogrammet Jeopardy! har premiär i amerikansk tv.
- 1981 – Efter endast två månader som USA:s president utsätts Ronald Reagan för ett mordförsök (se bild).
- 2002 – Brittiska drottningmodern Elizabeth avlider, 101 år gammal.
Togfonden DK er en olie- og infrastrukturfond til en værdi af 28,5 mia. kr. vedtaget af regeringen, Dansk Folkeparti og Enhedslisten i 2013. Fonden finansierer en blanding af ny og opgraderet jernbaneinfrastruktur, der muliggør timemodellen og elektrificering af resten af hovedbanenettet, så rejsetiden med tog kan reduceres på tværs af landet.
Hovedparten af fondens midler skal bruges på højhastighedsjernbaner på Vestfyn, over Vejle Fjord og mellem Hovedgård og Hasselager syd for Aarhus til hastigheder på op til 250 km/t. Endvidere skal en række eksisterende tilstødende banestrækninger opgraderes til 200 km/t og elektrificeres. Dermed kan der indføres "superlyntog", der kan reducere rejsetiden til en time mellem Odense og hhv. København, Aarhus og Esbjerg – og mellem Aarhus og Aalborg. Øvrige lyntog og korresponderende tog vil herudover reducere rejsetiden til en række prioriterede byer.
Fonden er bl.a. kritiseret for at bygge på et for usikkert økonomisk grundlag og for at forringe vilkårene for investorerne i Nordsøen. I januar 2015 vurderede Tænketanken Kraka, at der manglede 18 mia. kr. i at finansiere projektet på grund af den lave oliepris. ► Læs mere
Wikipedia är en encyklopedi med öppet och fritt innehåll, som utvecklas av frivilliga bidragsgivare från hela världen. Alla, även du, kan vara med och förbättra Wikipedia.
- Vill du förbättra Wikipedia? Det är enkelt.
- Behöver du hjälp? Se Wikipedias hjälpsidor.
- Vill du ha idéer om vad du kan göra? Se deltagarportalen.
Afrika • Antarktis • Asien • Europa • Amerika • Nordamerika • Sydamerika • Oceanien • Kulturgeografi • Länder • Naturgeografi • Biogeografi • Fysisk geografi
Tid • Datum • Årtal • Arkeologi • Ekonomisk historia • Historiska epoker • Historia efter geografiskt område • Kulturhistoria • Militärhistoria • Politisk historia • Religionshistoria
Arkitektur • Dans • Datorspel • Internet • Film • Formgivning • Fotografi • Hantverk • Konst • Litteratur • Mat och dryck • Museer • Musik • Massmedia • Kultur efter geografiskt område • Teater • Tecknade serier • TV
Arkéer • Bakterier • Djur • Ekologi • Insekter • Klimat • Meteorologi • Naturskydd • Protister • Svampar • Världsarv • Växter
Buddhism • Hinduism • Islam • Judendom • Kristendom • Mytologi • Litteratur inom religion • Personer inom religion • Teologer • Teologi
Ekonomi • EU • Familjeliv • Fritid • Hälsa • Juridik • Militärväsen • Personer • Politik • Sport • Statistik • Transport • Utbildning
Dialekter • Grammatik • Lingvistik • Ord • Skriftsystem • Språk efter land • Språkfamiljer • Tal • Typer av språk
Byggteknik • Datateknik • Elektronik • Energiteknik • Flygteknik • Husgeråd • Kemiteknik • Motorteknik • Radioteknik • Rymdfart • VVS
Astronomi • Biologi • Datavetenskap • Filosofi • Fysik • Geovetenskap • Kemi • Kriminologi • Matematik • Medicin • Naturvetenskap • Penologi • Psykologi • Sociologi
Upplagor med fler än 1 000 000 artiklar
Deutsch · English · Español · Français · Italiano · Nederlands · Polski · Русский · Sinugboanong Binisaya · Tiếng Việt · Winaray
Upplagor med fler än 500 000 artiklar
日本語 · Português · Українська · 中文
Upplagor med fler än 250 000 artiklar
العربية · Català · Čeština · فارسی · Suomi · Magyar · Bahasa Indonesia · 한국어 · Bahasa Melayu · Norsk (bokmål)
Upplagor med fler än 100 000 artiklar
Azərbaycanca · Български · Dansk · Ελληνικά · Esperanto · Eesti · Euskara · Galego · עברית · हिन्दी · Hrvatski · Հայերեն · Қазақша · Latina · Lietuvių · Minangkabauiska · Norsk (nynorsk) · Română · Simple English · Slovenčina · Slovenščina · Српски · Türkçe · O'zbek · Volapük
 |
Commons Den fria mediedatabasen |
|---|---|
 |
Wiktionary Den fria ordboken |
 |
Wikisource Det fria biblioteket |
 |
Wikibooks Fria läroböcker och manualer |
 |
Wikiquote Den fria citatsamlingen |
 |
Wikivoyage Den fria reseguiden |
 |
Wikispecies Den fria artförteckningen |
 |
Wikiversity Fritt e-lärande |
 |
Wikidata Den fria databasen |
 |
Meta-Wiki Om projekten |
