Portal:Huvudsida

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Välkommen till Wikipedia
– den fria encyklopedin som alla kan redigera.
Idag är det onsdag den 29 oktober 2014.
Just nu finns det 1 946 494 artiklar på svenska.
Introduktion  Hjälp  Kontakt
Deltagande  Utvalda artiklar  Kategorier  Portaler
HSutvald2.svg
Utmärkt artikel
Solen är den närmaste stjärnan från jorden.

En stjärna är en mycket stor och självlysande himlakropp av plasma. Den närmaste stjärnan sett från jorden är solen, vilken är källan till den allra största delen av energin på jorden. Andra stjärnor är synliga på natthimlen när de inte störs av solen, eller av andra ljusstarka objekt på jorden, så kallad ljusförorening. En stjärna lyser för att fusionen av atomkärnor i dess inre frigör enorma mängder energi, som så småningom färdas genom stjärnan och strålas ut i rymden. Nästan alla grundämnen tyngre än väte och helium är skapade i stjärnornas centrum.

Genom att observera stjärnornas spektrum, luminositet och rörelser genom rymden kan man avgöra stjärnornas massa, ålder, kemiska sammansättning och många andra egenskaper. Den totala massan är avgörande för hur stjärnan kommer utvecklas och dess slutgiltiga öde. En graf över temperaturen uppställd mot luminositeten, känd som ett Hertzsprung-Russell-diagram, gör det möjligt att bestämma stjärnans ålder och utvecklingsstadium.

En stjärna börjar som ett kollapsande moln av materia som består av väte, helium och små mängder av tyngre ämnen. När kärnan är tillräckligt tät, börjar vätet fusioneras till helium. Den återstående delen av stjärnans inre för bort energin från kärnan genom en kombination av strålnings- och konvektiva processer. Detta hindrar stjärnan från att kollapsa på sig själv av den omfattande gravitationen och alstrar en stjärnvind, som tillsammans med strålning sänds ut från ytan. ► Läs mer


Senast utvalda artiklar: Emma GoldmanJärnvägstunnlar i Stockholms länFri vilja

HSAktuell.svg
Aktuella händelser
När sommartid upphör ställs klockan tillbaka en timme.

Pågående:Ebolautbrottet i Västafrika Irakiska inbördeskriget Konflikten i östra Ukraina Protesterna i Hongkong Syriska inbördeskriget


HSVissteduatt.svg
Visste du att …
Wikidatas logotyp


Redigera  Från Wikipedias nyaste artiklar   Arkiv
Datum29.svg
Dagens datum

Turkiets nationaldag: Sultan Ahmed-moskén (ofta kallad Blå Moskén) i Istanbul i skymningen.

29 oktober

Turkiets nationaldag (se bild)

Namnsdag: Viola (Sverige)  Alfred (Finland)

Denna dag i historien:

Fler händelser: 28 oktober  29 oktober  30 oktober
HS Skand.svg
Dagens skandinaviska artikel
De indre planetene. Fra venstre mot høyre: Merkur, Venus, jorden og Mars.

En planet er et himmellegeme som går i bane rundt en stjerne eller en stjernerest. Den har stor nok masse til at dens egen gravitasjon har gjort den tilnærmet rund, men ikke så mye masse at det forårsaker kjernefysisk fusjon. Den har også ryddet «nabolaget» for planetesimaler. Begrepet planet er gammelt, med bånd til historie, vitenskap, mytologi og religion. Planetene ble sett på som guddommelige eller utsendte av guddommer i mange tidlige kulturer. Den empiriske naturvitenskapen endret denne oppfatningen.

Per 22. oktober 2014 er 1 832 kjente eksoplaneter innenfor 1 145 planetsystemer (hvorav 469 har mer enn én planet) listet i Extrasolar Planets Encyclopaedia ved Parisobservatoriet. Størrelsene varierer fra terrestriske planeter som jorden til planeter med 25 jupitermasser. En studie fra 2012 som analyserte data fra gravitasjonell mikrolinsing anslo et gjennomsnitt på minst 1,6 bundne planeter for hver stjerne i Melkeveien. Astronomer ved Harvard-Smithsonian Center for Astrophysics hevdet i januar 2013 at «minst 17 milliarder» eksoplaneter på størrelse med jorden (0.8–1.25 jordmasser), med omløpsperioder på 85 dager eller mindre, antas å eksistere i melkeveien. Les mer...

HSBild.svg
Utvald bild

Soichi Noguchi.

En astronaut är en människa som färdas i rymden utanför jordens atmosfär. Här syns den japanska astronauten Soichi Noguchi.

Icon of three people in different shades of grey.svg
Deltagande
Natur
Arkéer  Bakterier  Djur  Ekologi  Insekter  Klimat  Meteorologi  Naturskydd  Protister  Svampar  Världsarv  Växter
Samhälle
Ekonomi  EU  Familjeliv  Fritid  Hälsa  Juridik  Militärväsen  Personer  Politik  Sport  Statistik  Transport  Utbildning
Gnome-globe.svg
Wikipedia på andra språk

Upplagor med fler än 1 000 000 artiklar
Deutsch · English · Español · Français · Italiano · Nederlands · Polski · Русский · Sinugboanong Binisaya · Tiếng Việt · Winaray

Upplagor med fler än 500 000 artiklar
日本語 · Português · Українська · 中文

Upplagor med fler än 250 000 artiklar
العربية · Català · Čeština · فارسی · Suomi · Magyar · Bahasa Indonesia · 한국어 · Bahasa Melayu · Norsk (bokmål)

Upplagor med fler än 100 000 artiklar
Azərbaycanca · Български · Dansk · Ελληνικά · Esperanto · Eesti · Euskara · Galego · עברית · हिन्दी · Hrvatski · Հայերեն · Қазақша · Latina · Lietuvių · Minangkabauiska · Norsk (nynorsk) · Română · Simple English · Slovenčina · Slovenščina · Српски · Türkçe · O'zbek · Volapük

Lista över samtliga språkversioner av Wikipedia

Wikimedia-logo.svg
Wikipedias systerprojekt
Commons-logo.svg Commons
Den fria mediedatabasen
Wiktionary small.svg Wiktionary
Den fria ordboken
Wikisource-logo.svg Wikisource
Det fria biblioteket
Wikibooks-logo.svg Wikibooks
Fria läroböcker och manualer
Wikiquote-logo.svg Wikiquote
Den fria citatsamlingen
Wikivoyage-Logo-v3-icon.svg Wikivoyage
Den fria reseguiden
Wikispecies-logo.svg Wikispecies
Den fria artförteckningen
Wikiversity-logo.svg Wikiversity
Fritt e-lärande
Wikidata-logo.svg Wikidata
Den fria databasen
Wikimedia Community Logo.svg Meta-Wiki
Om projekten