ÄNTLIGEN!

Såhär i efterhand kan man ju enkelt konstatera att luften helt gick ur den här bloggen när min domedagspredikan börjat slå in. Min frånvaro beror visserligen i första hand på att jag gjort massa annat, men lusten att överhuvudtaget tycka någonting har förstås avtagit ju fler som börjat inse läget, vilket gör en blogg som denna allt mindre nödvändig och originell. Snart nog kommer apokalyptikerna vara lika många och långrandiga som SD – bloggarna är idag. Se det som min sista profetia innan jag lägger ned.

Nu har förstås mina tidigare ”profetior” inte riktigt varit värda namnet; jag har mest sagt att det går åt helvete, inte var, hur och när. Denna uppfattning har sin främsta grund i vanligt, simpelt bondförnuft, och har i första hand sitt stöd i olika texter och program jag läst och sett ute på internet, där folk som tycks veta mer än mig drar slutsatser som verkar rimliga. Den som är kritisk och/eller intresserad kan med fördel gå till källorna: den lysande bloggen The Automatic Earth, den rysk – amerikanske apokalyptikern Dmtry Orlov och den utlandsamerikanske hysterikern Max Keiser har varit mina favoriter.

Själv har jag inte mycket mer att tillägga, och vill för allt i världen inte misstas för den allvarsamme amatörprofeten som tvärsäkert förutspår framtiden i detalj, baserat på bloggtexter och böcker lästa enligt lustprincipen, medan han föraktfullt förkastar all etablerad forskning som strider mot den egna övertygelsen. Jag vill påpeka detta, då denna typ av narcissistiska autodidakter inte bara är patetiska, utan också är en del av ett djupt problem samhället lider av, nämligen den sjunkande bildningsnivån, den bristande källkritiken, den intellektuella arrogansen samt den inskränkta fientligheten gentemot avvikande perspektiv. Som barn av min tid är jag helt säkert en del av detta problem.

Jag har emellertid inte raderat bloggen för gott: alla inlägg och kommentarer ligger i en fil och inväntar kraftig redigering till Schipperke Vol III. Jajamensan, jag har gjort det. Schipperke är alive and kicking. Första volymen innehåller alltså gammal skåpmat i form av det bästa från de s.k ”sexistbloggarna” som jag rullade med i mitten av 00 – talet, plus en nyskriven text om Anabola Steroider som initierade bedömare räknar till det bästa som jag någonsin skrivit. Vol II kommer bestå av ett återtryck av sedan länge slutsålda ”Recension”, tillsammans med återtryck av de ännu mer sällsynta ”Smak” och ”Expedition”. Och skåpmaten i Vol III kommer alltså bestå av denna blogg, i grundlig bearbetning. Så ett allra sista, väl överlagt ord om världens tillstånd och vad som bör göras kommer det trots allt att bli.

Samt minst ett inlägg till i denna blogg, med intressanta nyheter. God midvinter tills vidare.

LÄNK

Ifall någon ännu är kvar därute så har jag just publicerat min sannolikt sista drogrecension på en dräggblogg. I övrigt är det alltjämt lika tyst om Hövdning, samtidigt som första volymen av Schipperke befinner sig på formgivning. Återkommer i detta ärende, om någon bryr sig.

BIBLIOTEKET

Jag kan uppenbarligen inte ens göra ett rejält fiasko. Ett inslag i P3 är ju inte fy skam, och nu har jag blivit anmäld av bibliotekstjänst. Lektör Pia Lindestrand skriver bland annat att "Språket är korthugget, de tystlåtna, hårda nordmännen parodieras nästan, det är en hel del könsord, tjatiga "sånger" om livets uppkomst och kvinnorna kallas genomgående nedlåtande "kvinns". Men framställningen av hur slumpen spelar större roll än man anar i ett diktatoriskt ledarskap är intressant. Det finns en psykologisk trovärdighet i författarens skildring av hövdingens själsvånda.", vilket hittills renderat en beställning. Tråkigt nog angav jag alldeles för lågt pris i min anmälan, och förlorar därför cirka 20 kronor per biblioteksbeställning. Den som vill skada mig ekonomiskt bör alltså tjata på sitt lokala bibliotek om att ta in ett exemplar av Hövdning.

I övrigt ligger skrivandet nere på obestämd framtid på grund av brist på tid, ork och lust. Jag ämnar dock steka upp en del gamla rester under namnet "schipperke", förhoppningsvis med start till hösten.

FIASKO

Tre veckor efter utgåva börjar stanken av fiaskot bli alltmera påtaglig. Den handfull närmast sörjande som plikttroget beställt efter länkar på facebook undviker gärna ämnet, bloggens kommentarsfält ekar tomt och de kontakter som fått pdf:er med förfrågan om de behöver recensionsex tiger alltjämt som muren. Den enda som överhuvudtaget kommenterar denna pinsamma affär är en narkoman jag glömt ta bort från facebook, som stövlar in på chatfunktionen kring midnatt med svagsint bröl om en bättre bok till nästa gång.
Det förtroendekapital jag ännu har kvar sen sist räckte visserligen till ett framträdande på P3 Populär och ett gästinlägg på en hipp stoner-blogg, men i brist på ord av mun har jag föga hopp om att försäljningen ska ta fart. ”En stenåldersroman” tänker nog de allra flesta, ”fy fan vad boring”.
Efter tre års möda borde besvikelsen vara enorm. Jag är dock märkligt apatisk inför det hela, och det beror varken på att jag är stenad eller att jag spelar cool inför alltför sura rönnbär. Här tror jag att jag haft en del hjälp av POD – formatets slappa upplägg; med rummet fullt av 1900 ex efter en misslyckad släppfest hade jag knappast varit lika obrydd. Medveten om det låga intresset för allt som inte renderar igenkänsel och flatgarv har jag därtill skruvat ned mina förväntningar till de blygsamma nivåer som anstår en föredetting sedan nio år. Och när jag slött bläddrar igenom mitt egna exemplar kan jag ännu konstatera att den trots allt fullgjorde sitt syfte. Jag ville ha en kärv, förhistorisk roman. Det ville inte ni. Det är er förlust, inte min.
Nå, nu lägger vi den här penibla affären bakom oss, och ser tillsammans fram inför lite fläskigt bastusnack, full av fitta, våld och high five – humor i Volym I av Schipperke, som kommer när den kommer. Fram till dess är det fullt möjligt att jag åter tar mig tid att orera kring den pågående undergången. Men håll inte andan.

P3 POPULÄR

Ur veckans programtablå:
"Torsdag 14/4
Det är snart prinsbröllop i England, och Ebba von Sydow kommer till studion och guidar oss till kunglig stil. Sedan får vi besök av sveriges nya r'n'b-hopp, Alexander Ferrer a.k.a Newkid!
Dessutom har reporter-Märta träffat Johannes Nilsson som skrivit stenåldersfantasyromanen "Hövding"."

HÖVDING!

För nio år sedan var jag en del av en smärre revolution inom bokbranschen, för att ytterligare devalvera ett fullständigt urvattnat begrepp. Sänkt bokmoms, sänkta tryckkostnader på grund av digitalisering samt en mycket fördelaktig distribution genom kedjan pocketshop, som på den tiden vinnlade sig om ett brett sortiment och därmed regelmässigt beställde 300 exemplar av varje utgiven titel, konvergerade till utmärkta förutsättningar för alternativa bokförlag som Lystring, Alela, Vertigo, Atlas och allt vad de hette. Utvecklingen bejakades av huvudströmsmedia, alltid pigga på det nya svarta, och ”Recension” var långt ifrån den enda alternativa titeln som gick recensionsrunda genom storstadspressen och fick säljplats på pocketshops butiker.

Sedan dess har emellertid kontrarevolutionens mörka krafter flitigt smitt sina smutsiga ränker, för att överdriva vidare. Ondskans imperium har köpt upp pocketshop, som förvandlats till ännu ett skyltfönster för den centraliserade monolitens litterära skräpmat, med staplar av chicklit, deckare, true crime och liknande för den som behöver vila hjärnan under tågresan. Och i pressens spalter gör sig uppstickare allt mindre besvär. I illuminatis allra dunklaste zog – salar ekar de ondskefulla skratten från maktens mörkermän: ”Dårar! DÅÅÅÅÅRAR! Muahahahaha!”.

Det är dock enbart upp till oss att trycka tillbaks skrattet ned i deras halsar. För att helt skamlöst fara ut i rent absurda bombasmer: den tekniska utvecklingen arbetar nämligen på vår sida, och likt tryckpressen banade väg för reformation och fransk revolution, kommer den fortsatta digitaliseringen sakta men säkert underminera dagens oligarker, som är lika bundna av teknikens utveckling och sin egen girighet som vilken iphoniserad banansvenne som helst.

Sant är att de har förvärvat landet största nätbokhandel: lika sant är emellertid att denna handel, för att hävda sig i konkurrensen, erbjuder så många titlar som det bara går. Detta förhållande utnyttjas redan för fullt av digitaliserade bonnfångare som Books LCC, vilka översvämmar nätbokhandlarna med inbundna wikipedia – utskrifter med stressade studenter som huvudsaklig målgrupp.

Men liksom gårdagens pornografer följdes av upplysningens revolutionärer, återföds i detta ögonblick den klassiska litteraturen i wikipedia – flodvågens bakvatten. Mitt eget högst blygsamma bidrag till denna DIY – revolutionens litterära renässans är romanen ”Hövding”, som helt fräckt kan beställas direkt ifrån den lede fi. Eller för den delen, genom mer neutrala kanaler

Nu är det upp till er att föra revolutionens fackla vidare, inte bara genom att köpa Hövding, åt er själva, åt er familj, åt era vänner, ovänner och bekanta, utan också genom att sprida ordet: läs den, berätta om den, betygsätt den på boktipset.se, skriv om den på din egen blogg, i fall av att du har någon. Det har kort sagt blivit dags att välja sida: är du med oss eller mot oss? Valet är ditt. Konsekvenserna är dina barns.

LITTERATURFESTIVAL

Jag och Simon Gärdenfors pratar om "tänjandet på konstens gränser" på Littfest i Umeå. Lyckligtvis är rubriken något vilseledande. Det hela ägde rum i Peterson - Berger - salen, för att följa upp veckans fascisttema en smula.