Anarkism

Charlotte Hede October 21st, 2010

Anarkism ur grekiskans an archos ung. ”utan härskare”. Ideologin bakom anarkismen är liksom själva ordet antyder, viljan och önskan om att avskaffa den statliga överheten, inte främmande för anarkisten med revolutionära metoder. Därmed inte sagt, vilket inte helt ovanligen anarkister beskylls för, utan en uppföljande konkret realitet. Det slutgiltiga målet för anarkisten är alltså inte en likställdhet mellan anarki och kaos.

Det finns flera inriktningar inom anarkismen, generellt gällande kan dock anföras vara att anarkisten eftersträvar ett samhälle vertikalt strukturerat till skillnad från den horisontella – hierarkiska struktur vilken idag råder liksom är normgivande.

En fundamental grundsten inom anarkismen är det s.k. naturtillståndet, d.v.s. det tillstånd med frånvaro av den av oss skapade staten. Ett samhälle där fullkomlig frihet råder, dock finns här yttre begränsningar formulerade, exempelvis såsom att ”ingen bör skada någon annan till liv, hälsa, frihet eller egendom”.

En av anarkismens främsta var ryssen Michail Bakunin, revolutionär tänkare under 1800- talet, vilken förde fram tesen ”Lusten till förstörelse är också skapande lust!”. Tilläggas kan att Bakunin tillbringade flera år i fängelse p.g.a. sina våldsamma försök till revolter i Ryssland.

Under 2000- talet har anarkismen kommit i allt starkare fokus främst p.g.a. den ungdomsbaserade rörelsen AFA (anti-fascistisk aktion), vilka också starkt kopplas till djurrättsliga frågor.

Källor: Färm, Göran; Politiska ideologier En liten bok om stora idéer, Bilda Förlag, 2007.

Nozick, Robert; Anarki, Stat och Utopi, Timbro Förlag, 2001.

Trackback URI | Comments RSS

Leave a Reply